Ätran

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här artikeln handlar om vattendraget. För tätorten med samma namn, se Ätran (tätort).
Ätran
Flod
Ätran sedd från Tullbron, Falkenberg.
Ätran sedd från Tullbron, Falkenberg.
Land Sverige
Region Europa
Bifloder
 - vänster Högvadsån
 - höger Assman, Kalvån
Landmärke Tullbron
Källa mosse i Gullered
 - höjdläge 332 m ö.h.
Mynning Kattegat
 - höjdläge m ö.h.
Längd 243 km
Flodbäcken 3 343 km²
Vattenföring
 - medel 52,5 /s
Geonames 2724363
Karta:
Karttext: Ätrans sträckning

Ätran är en svensk å. Den är 243 km lång inklusive källflöden[1] och är den näst största av de fyra hallandsåarna. Ätran rinner från en mosse i Gullered på 332 meters höjd över havet, genom sydvästra Västergötland och faller ut i Kattegatt vid Falkenberg i Halland. Ån har ett avrinningsområde på 3 343 km². Större delen är skogsbygd. I Ätran finns det möjlighet till laxfiske, främst i Falkenberg.[2] Ån är relativt ren jämfört med omgivande vattendrag[vilka?]. Ätran nedströms Ätrafors kraftverk i Falkenbergs kommun är även efter regeringsbeslut 2006 ett natura 2000-område.

En äldre beskrivning anger, att Ätran från sina källor i Gullereds och Hössna socknar öster om Ulricehamn "tar ett i allmänhet nordligt lopp" samt "kröker strax söder om Vartofta järnvägsstation i sydlig riktning och passerar Ulricehamn och Åsunden". Från utloppet i Åsunden till Falkenberg är avståndet fågelvägen cirka 10 mil.

Invid ån finns flera naturreservat. I Falkenbergs kommun finns Påvadalen, Bergs naturskog och Yttra Berg. Dalgången kring ån kallas Ätradalen.

Sträckning, biflöden och avrinningsområde[redigera | redigera wikitext]

Område/biflod Avrinnings-
område (km²)
Medel-
vattenföring (m³/s)
Ätran uppströms Åsundens utlopp 650
Ätran mellan Åsunden och Assman 379 8
Assman (Lillån) 652 9,5
Ätran mellan Assman och Kalvån 45 24,5
Kalvån (Lillån) 514 8,2
Ätran mellan Kalvån och Högvadsån 370 33,5
Högvadsån 476 8,5
Ätran mellan Högvadsån och havet 257 49
Totalt/slutgiltigt 3 343 52,5

I Västergötland passerar den de mindre sjöarna Sörsjön, Nordsjön, Vinsarpasjö och Lönern. Fram till Åsunden är den 1–2 meter djup och 6–10 meter bred. Efter att de bägge biflödena med namnet Lillån ansluter ökar dess storlek betydligt. Den har ett stridare lopp i Halland än i Västergötland.[3] Den största bifloden är Högvadsån. Andra bifloder är Assman (även kallad Lillån), som rinner ut nära Örsås kyrka, och Kalvån(även den kallad Lillån), som rinner ut nära Östra Frölunda kyrka.

Avrinningsområdet omfattar större delarna av Falkenbergs, Svenljunga, Tranemo och Ulricehamns kommuner, samt mindre delar i Falköpings, Borås, Gislaveds, Marks, Hylte och Varbergs kommuner. Av området är 64 procent av marken skog, 6 procent sjö, 7 procent myr, 11 procent åker och 12 procent övrigt. De största sjöarna i avrinningsområdet är Åsunden (33,9 km²), Fegen (24,2), Sämsjön (9,2), Lönern (7,7) och Kalven (6,6). Totalt finns det omkring 200 km² sjö inom avrinningsområdet.

Vid Yngeredsfors kraftverk har vattenföringen journalförts. Under perioden 1909–1967 var den i snitt 37,2 m³/s. Det högsta den varit vid något tillfälle är 275 m³/s, medan den som lägst varit 5–7 m³/s. Avrinningen är 460 mm/år.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Historisk karta som visar Ätrans utlopp vid Falkenberg.

Utmed Ätran gick den under tusentals år använda hålvägen Ätrastigen eller Redvägen, kring vilka många av medeltidens slag ofta stod mellan svenskar och danskar.

Under 1300-talet var Ätran vid flera tillfällen riksgräns.

Miljö[redigera | redigera wikitext]

Vid utloppet är den uppmätta kvävetransporten 1 943 ton/år och fosfortransporten 36 ton/år. Kväve- och fosfortillförseln är störst i de nedersta delarna, som domineras av jordbruksbygd. När det gäller fosfor är privata avlopp den nästa största mänskligt orsakade källan. För kvävet är reningsverk, nedfall på sjöar och läckage från skog andra källor där mänsklig påverkan medför ett betydande tillskott.

Kraftutvinning och industri[redigera | redigera wikitext]

Kraftverk Fallhöjd (meter)[4] Byggd (år)[5] Magasin (106 m2)[4]
Ljungafors 5,3 -
Axelfors 11 -
Skåpanäs 18 1957 2,7
Skogsforsen 14 1937 1,4
Bällforsen 14,7 1952 1,1
Yngeredsfors 28,3 1964 1,1
Ätrafors 23,5 1918 1,9
Herting 5,3 -

Den totala fallhöjden från Åsunden till havet är 164 meter. Av denna används 120 meter i vattenkraftverk.[4] Längs Ätran finns det åtta vattenkraftverk, främst i dess nedre delar. Längs dess biflöden ytterligare två. Vattenkaftverken i Ätran hade 1972 en total maxeffekt på ungefär 63 MW.[4]

Minnesramsor[redigera | redigera wikitext]

De halländska åarna, Viskan, Ätran, Nissan och Lagan är kända. Det finns ramsor för att komma ihåg dessa:

  • vi ska äta, ni ska laga
  • laga ni, äta vi.


Den första varianten räknar upp floderna norrifrån, den andra söderifrån.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Ätrans vattenvårdskommitté. Ätrans vattenvård 
  • Sven Larsson: Ätrans Dalgång. Berättelsen om ett gränsland. Förlag Hedasken, Halmstad 2017, ISBN 978-91-639-3170-3.
  • Peter Nolbant (1998). Från källa till hav - källfördelning av näringstillförsel i Ätrans vattensystem [...]. Ätrans Vattenvårdsförbund 

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Vattendragsregister (SMHI)
  2. ^ Laxfiske.nu - artikel om fiskeriet i Ätran
  3. ^ Ätran i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1922)
  4. ^ [a b c d] Ätrans vattenvårdskommitté (1972). Åtrans vattenvård 
  5. ^ Hallands Nyheter: En höstvandring i Ätrafors Arkiverad 11 februari 2016 hämtat från the Wayback Machine., läst 4 mars 2010

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]