1967 införlivades Limmareds landskommun och delar ur Länghems landskommun (Länghems och Månstads församlingar) i Tranemo landskommun. Tranemo kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Tranemo landskommun. 1974 införlivades Dalstorps kommun.[5]
Blasonering: I grönt fält en stående trana av silver med röd hjässa samt med lyftad vinge, hållande i höger fot en nedåtriktad glasblåsarpipa av silver med anfångad röd glasmassa.
Kommunvapnet antogs av sammanläggningsdelegerade för Tranemo kommun, alltså det organ som verkade inom kommunblocket innan kommunen var färdigbildad. Detta skedde 1973, under brytningstiden mellan en äldre och en nyare lagstiftning, varför vapnet blev det sista som fick en kunglig fastställelse, för att redan året efter registreras i PRV. Tranan och det gröna syftar på ortnamnet. Glasblåsarpipan på glasindustrin i området och för att bättre skilja vapnet från till exempel Tranås kommun, som också har en trana.
Kommunen domineras av dalgångar kring Jälmån, Sämån (Månstadån) och flera andra åar. I kommunen finns flera exempel på gammal odlings- och ängsmark. Det finns gott om småsjöar och myrmarker runtom i skogarna, se lista över insjöar i Tranemo kommun. Skogen i kommunen är främst gran- och tallskog, kring Torpa stenhus i nordväst finns dock gott om lövskog.
Vid Statistiska centralbyråns tätortsavgränsning den 31 december 2017 fanns det sju tätorter i Tranemo kommun. Totalt bodde 8 399 personer i kommunens tätorter, en tätortsgrad av 70,9 %.[9] Totalt utgjorde tätorternas landareal 1 154 hektar av kommunens landyta av 74 120 hektar, eller 1,6 %.[9][10]
Kommunen domineras av tillverkningsindustri, och i kommunen finns fabriker som bland annat producerar glas, kabel, bildelar, färg och träprodukter. Tranemo hade 2007 landets lägsta arbetslöshet [11].
^ [ab] Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2018 och befolkningsförändringar 1 oktober–31 december 2018, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online
