Tranemo kommun är en kommun i Västra Götalands län , i före detta Älvsborgs län . Centralort är Tranemo .
Kommunen är belägen i de sydöstra delarna av landskapet Västergötland och gränsar i nordöst till Jönköpings kommun och i sydöst till Gislaveds kommun , båda i Jönköpings län . I väster gränsar kommunen till Svenljunga kommun , i nordväst till Borås kommun och i norr till Ulricehamns kommun , alla i före detta Älvsborgs län. Ån Ätran rinner genom kommunens nordvästra del.
Kommunens område motsvarar socknarna : Ambjörnarp , Dalstorp , Hulared , Ljungsarp , Länghem , Mossebo , Månstad , Nittorp , Sjötofta , Södra Åsarp , Tranemo och Ölsremma . I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.
Vid kommunreformen 1952 bildades fyra storkommuner i området: Dalstorp Hulared , Ljungsarp , Nittorp och Ölsremma ), Limmared Södra Åsarp , namnändring 25 januari 1952), Länghem Dannike , Länghem och Månstad ) samt Tranemo Ambjörnarp , Mossebo , Sjötofta och Tranemo). 1953 överfördes sedan en del (Mossebo) från Tranemo landskommun till Dalstorps landskommun.
1967 införlivades Limmareds landskommun och delar ur Länghems landskommun (Länghems och Månstads församlingar) i Tranemo landskommun. Tranemo kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Tranemo landskommun. 1974 införlivades Dalstorps kommun .[ 5]
Kommunen ingick från bildandet till 1996 i Sjuhäradsbygdens domsaga och ingår sedan 1996 i Borås domsaga .[ 6]
Blasonering : I grönt fält en stående trana av silver med röd hjässa samt med lyftad vinge, hållande i höger fot en nedåtriktad glasblåsarpipa av silver med anfångad röd glasmassa.
Kommunvapnet antogs av sammanläggningsdelegerade för Tranemo kommun, alltså det organ som verkade inom kommunblocket innan kommunen var färdigbildad. Detta skedde 1973 , under brytningstiden mellan en äldre och en nyare lagstiftning, varför vapnet blev det sista som fick en kunglig fastställelse, för att redan året efter registreras i PRV . Tranan och det gröna syftar på ortnamnet. Glasblåsarpipan på glasindustrin i området och för att bättre skilja vapnet från till exempel Tranås kommun , som också har en trana.
Kommunen domineras av dalgångar kring Jälmån, Sämån (Månstadån) och flera andra åar. I kommunen finns flera exempel på gammal odlings- och ängsmark. Det finns gott om småsjöar och myrmarker runtom i skogarna, se lista över insjöar i Tranemo kommun . Skogen i kommunen är främst gran - och tallskog , kring Torpa stenhus i nordväst finns dock gott om lövskog .
Befolkningsutvecklingen i Tranemo kommun 1970–2015
År
Invånare
1970
11 587
1975
11 786
1980
12 413
1985
12 233
1990
12 462
1995
12 354
2000
12 037
2005
11 804
2010
11 587
2015
11 619
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid .
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i
Distrikt (socknar) inom Tranemo kommun
Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt , vilka motsvarar socknarna[ 8]
Vid Statistiska centralbyråns tätortsavgränsning den 31 december 2017 fanns det sju tätorter i Tranemo kommun. Totalt bodde 8 399 personer i kommunens tätorter, en tätortsgrad av 70,9 %.[ 9] [ 9] [ 10]
Nr
Tätort
Folkmängd
Landareal hektar
Invånare per km²
1
Tranemo &&&&&&&&&&&03278.&&&&&0 3 278&&&&&&&&&&&&0342.&&&&&0 342&&&&&&&&&&&&0959.&&&&&0 959
2
Limmared &&&&&&&&&&&01501.&&&&&0 1 501&&&&&&&&&&&&0163.&&&&&0 163&&&&&&&&&&&&0920.&&&&&0 920
3
Länghem &&&&&&&&&&&01126.&&&&&0 1 126&&&&&&&&&&&&0142.&&&&&0 142&&&&&&&&&&&&0791.&&&&&0 791
4
Dalstorp &&&&&&&&&&&&0713.&&&&&0 713&&&&&&&&&&&&0141.&&&&&0 141&&&&&&&&&&&&0506.&&&&&0 506
5
Grimsås &&&&&&&&&&&&0730.&&&&&0 730&&&&&&&&&&&&0112.&&&&&0 112&&&&&&&&&&&&0654.&&&&&0 654
6
Rosenlund &&&&&&&&&&&&0312.&&&&&0 312&&&&&&&&&&&&&038.&&&&&0 38&&&&&&&&&&&&0828.&&&&&0 828
7
Ambjörnarp &&&&&&&&&&&&0303.&&&&&0 303&&&&&&&&&&&&0102.&&&&&0 102&&&&&&&&&&&&0297.&&&&&0 297
8
Uddebo &&&&&&&&&&&&0231.&&&&&0 231&&&&&&&&&&&&&064.&&&&&0 64&&&&&&&&&&&&0360.&&&&&0 360
9
Ljungsarp &&&&&&&&&&&&0205.&&&&&0 205&&&&&&&&&&&&&050.&&&&&0 50&&&&&&&&&&&&0411.&&&&&0 411
Centralorten är i fet stil .
Från nordväst mot sydost genomkorsas kommunen av riksväg 27 varifrån länsväg 157 tar av åt norr i Limmared . Länsväg 156 sträcker sig från väster mot nordöst. Från nordväst till sydöst sträcker sig även järnvägen Kust till kust-banan mellan Borås och Växjö som trafikeras av SJ :s fjärrtåg med stopp i Limmared. De numer nedlagda Falkenbergs järnväg och Västra Centralbanan passerade även de genom kommunen.
Presidium 2018–2022
Ordförande
S
Ulf Thifors
Förste vice ordförande
C
Karin Ljungdahl
Andre vice ordförande
L
Ana Alvarez Björk
Nämnd
Ordförande
Vice ordförande
Arbetsmarknadsnämnden
S
Tony Hansen
M
Johan Björkman
IT-nämnden
S
Tony Hansen
M
Lars Holmin
Krisledningsnämnden
S
Tony Hansen
C
Lennart Haglund
Miljö- och byggnämnden
C
Börje Eckerlid
S
Thomas Elmgren
Personalnämnden
S
Tony Hansen
M
Johan Björkman
Valnämnden
C
Lennart Haglund
S
Sven-Olof Andersson
Överförmyndarnämnden
S
Tony Hansen
C
Lennart Haglund
Mandatfördelning i Tranemo kommun, valen 1970–2018 [ redigera | redigera wikitext ]
Valår V S MP SD NYD C L KD M Grafisk presentation, mandat och valdeltagande TOT % Könsfördelning (M /K ) 1970 17 13 5 6 41 92,1 1973 17 17 4 7 45 94,7 1976 17 16 4 1 7 45 93,8 1979 18 14 4 2 7 45 92,7 1982 19 14 2 1 9 45 92,2 1985 18 12 5 2 8 45 90,7 1988 18 2 12 4 2 7 45 88,5 1991 13 1 1 9 3 3 7 37 87,7 1994 16 1 9 3 2 6 37 87,6 1998 15 2 9 1 3 7 37 82,42 2002 1 15 1 10 2 3 5 37 80,79 2006 1 14 1 11 2 2 6 37 80,88 2010 1 13 2 2 8 2 2 7 37 83,27 2014 1 13 2 4 9 1 2 5 37 83,86 2018 2 13 1 5 8 1 2 5 37 85,60 Data hämtat från Statistiska centralbyrån Valmyndigheten
Kommunen domineras av tillverkningsindustri , och i kommunen finns fabriker som bland annat producerar glas, kabel, bildelar, färg och träprodukter. Tranemo hade 2007 landets lägsta arbetslöshet [ 11]
^ [a b ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel ). Statistiska centralbyrån . http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618 . Läst 5 juli 2015 .
^ [a b ”Folkmängd i riket, län och kommuner 30 september 2018” . Statistiska centralbyrån . 12 november 2018. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/kvartals--och-halvarsstatistik--kommun-lan-och-riket/kvartal-3-2018/ . Läst 12 november 2018 .
^ läs online ,^ ”Antal tätorter och tätortsgrad (andel befolkning i tätort) efter region. Vart femte år 2005 - 2015” . Statistiska centralbyrån . 25 oktober 2016. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/TatortGrad/?rxid=ef734a85-a76a-47c4-8395-46488a1f2c49 . Läst 27 maj 2018 . ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993 Libris 7766806 . ISBN 91-87784-05-X ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Borås tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007) ^ Nationalencyklopedin, band 18, 1995
^
SFS 2015:493 , justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt . Träder i kraft 1 januari 2016.
^ [a b ”Folkmängd och landareal i tätorter, per tätort. Vart femte år 1960 - 2017” . Statistikdatabasen Statistiska centralbyrån . http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ef734a85-a76a-47c4-8395-46488a1f2c49 . Läst 10 oktober 2018 .
^ ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2018” . Statistikdatabasen Statistiska centralbyrån . http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0802/Areal2012/?rxid=ef734a85-a76a-47c4-8395-46488a1f2c49 . Läst 10 oktober 2018 . ^ Radio Sjuhärad
Sverige
