1967 införlivades Limmareds landskommun och delar ur Länghems landskommun (Länghems och Månstads församlingar) i Tranemo landskommun. Tranemo kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Tranemo landskommun. 1974 införlivades Dalstorps kommun.[6]
Vid Statistiska centralbyråns tätortsavgränsning den 31 december 2023 fanns det tio tätorter i Tranemo kommun. Totalt bodde 8678 personer i kommunens tätorter, en tätortsgrad av 73,0%.[10] Totalt utgjorde tätorternas landareal 1227 hektar av kommunens landyta av 74118 hektar, eller 1,7%.[10][11]
Efter valet 2018 fanns tre politiska vildar i kommunfullmäktige. Av dessa kom två stycken kommer från Moderaterna men gick gått över till Kristdemokraterna, men en var avhoppad Sverigedemokrat.
Den här artikeln eller det här avsnittet innehåller inaktuella uppgifter och behöver uppdateras. (2025-03) Motivering: Ej uppdaterat efter valet 2022
Hjälp gärna Wikipedia att åtgärda problemet genom att redigera artikeln eller diskutera saken på diskussionssidan.
Kommunen domineras av tillverkningsindustri, och i kommunen finns fabriker som bland annat producerar badrumsinredningar, glas, kabel, bildelar, färg och träprodukter. Tranemo hade 2007 landets lägsta arbetslöshet [14].
Blasonering: I grönt fält en stående trana av silver med röd hjässa samt med lyftad vinge, hållande i höger fot en nedåtriktad glasblåsarpipa av silver med anfångad röd glasmassa.
Kommunvapnet antogs av sammanläggningsdelegerade för Tranemo kommun, alltså det organ som verkade inom kommunblocket innan kommunen var färdigbildad. Detta skedde 1973, under brytningstiden mellan en äldre och en nyare lagstiftning, varför vapnet blev det sista som fick en kunglig fastställelse, för att redan året efter registreras i PRV. Tranan och det gröna syftar på ortnamnet. Glasblåsarpipan symboliserar glasindustrin i området och för att bättre skilja vapnet från till exempel Tranås kommun, som också har en trana.
Wikimedia Commons har media som rör Tranemo kommun.
