Axmar by

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Axmar by
Småort
Land Sverige Sverige
Landskap Gästrikland
Län Gävleborgs län
Kommun Gävle kommun
Koordinater 61°0′6″N 17°7′8″Ö / 61.00167°N 17.11889°Ö / 61.00167; 17.11889
Area 65 hektar (2010)
Folkmängd 128 (2010)[1]
Befolkningstäthet 1,97 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Tätortskod TX702
Småortskod S7013
Axmar bys läge i Gävleborgs län
Red pog.svg
Axmar bys läge i Gävleborgs län

Axmar by eller Axmarby är en småort i Hamrånge socken i Gävle kommun.

Axmarby är en mycket gammal fiskehamn. Det har diskuterats huruvida den utnyttjats av Gävlefiskarna, eller om dessa hållit sig vid Kusökalv. Klart är i varje fall att det länge funnits täta förbindelser mellan Axmar och Gävle och att fiskarna varit den förmedlande länken. På 1930-talet hade Axmars hamn redan övergivits, medan folk från fastlandet ännu bedrev fiske på Kusökalv.[2]

Vid Jungfrukusten intill Axmar finns Gästriklands största gravhög, Högkullen (Axmarhögen), vilken anses vara en vikingagrav. Axmar är ett naturnamn. Förleden Ax kan härröra från ag eller från sädesax (korn) som tidigt odlades i bygden. Efterleden mar kan tydas som långgrund havsvik.

Axmar är beläget intill järnvägslinjen Ostkustbanan och var tidigare utöver en ren skogs- och jordbruksbygd också ett säte för sågverksindustri, under 1950-talet hade här Sjökarteverket en bas för mätning av havsdjup i södra Norrlandskusten. 1671 anlades Axmar bruk av Claes Depken, bruket var under olika ägare i drift fram till 1927.

Axmarbygden har många fritidsboende främst i områdena kring Axmarfjärden, Finnharsfjärden, Gåsholma och Hari. Yttre Axmarfjärden med Kusön (Gästriklands största ö) ingår i Axmars naturreservat.

Axmar figurerar i litteraturen bland annat i romanen De bröto bygd av Per Wikberg där Axmar/Axmarby förekommer i förklädnad av namnet Sjövik samt i de historiska romanerna Onåd och Dömd som häxa av Leif Syrén.

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Axmarby/Axmar by 1960–2010[3][4][5]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
255 76
1990
  
94 58#
1995
  
117 66#
2000
  
125 66#
2005
  
125 65#
2010
  
128 65#
Anm.: Upphörde som tätort 1965. Tätorten benämndes Axmarby och småorten benämns Axmar by.
 # Som småort.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Småorter; arealer, befolkning”. Statistiska centralbyrån. http://scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Miljo/Markanvandning/Smaorter-arealer-befolkning. Läst 6 maj 2013. 
  2. ^ Vedin, Per (1930). Det forntida fisket vid norrlandskusten: Gävlebohamnar under gångna århundraden. Gävle: Skolförl. Libris 1337170 
  3. ^ Statistiska meddelanden Be 1967:21 Tätorternas areal och folkmängd 1960 och 1965. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1967-09-22. sid. 68 
  4. ^ Statistiska meddelanden. Småorter 1990: Befolkningskoncentrationer i glesbygd. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 11 april 1995. sid. 46. http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2000I02/MI38SM9401.pdf 
  5. ^ Statistiska centralbyrån Landareal per småort (orter med 50-199 invånare), folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1995 - 2010

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]