Hoppa till innehållet

Bäve socken

Bäve socken
fd socken
LandSverige
LandskapBohuslän
HäradLane härad
Kommun (nuv.)Uddevalla kommun
Bildadmedeltiden
Upphörd1945
Area58 kvadratkilometer
Upphov tillBäve landskommun
Bäve församling
TingslagSunnervikens tingslag (–)
Lane tingslag (–)
Karta
Bäve sockens läge i Västra Götalands län.
Bäve sockens läge i Västra Götalands län.
Bäve sockens läge i Västra Götalands län.
Koordinater58°20′52″N 11°56′24″Ö / 58.34785833°N 11.94009722°Ö / 58.34785833; 11.94009722

Socknen i häradet/länet.
Koder, länkar
Sockenkod3003
Namn (ISOF)lista
Hembygds-
portalen
Uddevalla distrikt
Redigera Wikidata

Bäve socken i Bohuslän, ingick i Lane härad, uppgick 1945 i Uddevalla stad och området är sedan 1971 en del av Uddevalla kommun, från 2016 inom Uddevalla distrikt och Bäve distrikt.

Socknens areal var 58,32 kvadratkilometer, varav land 56,92.[1] År 1945 fanns här 1 515 invånare-[1] Den tidigare stationen Ängebacken ligger i socknen, medan sockenkyrkan som delades med Uddevalla stad låg i staden utanför socknen.

Administrativ historik

[redigera | redigera wikitext]

Det äldsta Uddevalla låg på Kasens mark i Bäve socken, vid gränsen till Herrestads socken. När staden omkring år 1500 flyttades till den plats där dess nuvarande centrum ligger, togs hela det nya området ifrån Bäve. Socknen kom därför att klyvas i en liten del i nordväst och en större i sydost, och kyrkan kom att ligga mitt i staden, och ska ha varit helgad åt S:t Mikael[2]. Jens Nilssøn kallar den S. Michels kircke och berättar att den var en gammal förfallen stenkyrka som låg på södra sidan av ån[3]. Troligen övergavs kyrkan helt redan kort därefter. Bäveborna fick nämligen redan år 1600 stolrum i Uddevalla kyrka[4].

Kyrkobokföringen var före 1812 gemensam med Uddevallas. Oedman säger år 1746 att Bäve kyrka förr stod på Gamla Kyrkogården "hwaräst Rudera af Sten ännu i Jorden finnas". Denna, som låg inom nuvarande kvarteret Dyrhaven, syns på många äldre kartor. Bäveborna och stadens fattiga begravdes där ända fram till år 1806. (Troligtvis ungefär där Sankt Mikaelsgatan och Södergatan träffas).

Enligt kyrkoböckerna var Bäve socken åtminstone 1750-1794 uppdelat i fyra rotar. I 1800-talets husförhörslängder tillämpas en starkt avvikande indelning i fem rotar.

Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Bäve församling och för de borgerliga frågorna bildades Bäve landskommun. Landskommunen inkorporerades 1945 i Uddevalla stad som 1971 ombildades till Uddevalla kommun. Församlingen införlivades 1945 i Uddevalla församling. En ny församling med namnet Bäve, men med avsevärt förändrade gränser, utbröts därur 1974.[5]

Den 1 januari 2016 inrättades distrikten Uddevalla och Bäve, med samma omfattning som motsvarande församlingar hade 1999/2000 och fick 1974, och vari detta sockenområde ingår.

Socknen har tillhört samma fögderier och domsagor som Lane härad.[6]

Geografi och natur

[redigera | redigera wikitext]

Bäve socken omfattade ett större område öster om Uddevalla och ett mindre nordväst om staden och genomflytes av Bäveån. Socknens är bergig.[7][1]

I socknen finns tre kommunala naturreservat, Bäveån nedre, Ramseröd och Kuröds skalbankar. Största insjö är Grind som delas med Lane-Ryrs socken.

Sätesgårdar var Brattås herrgård,[8] Samneröds herrgård[9][10] och Kasens herrgård.[11][12]

I Raknebo fanns förr ett gästgiveri.[13]

Fornlämningar

[redigera | redigera wikitext]

Från järnåldern finns gravar.[7][14][15]

Befolkningsutveckling

[redigera | redigera wikitext]

Befolkningen ökade från 1 074 1810 till 1 890 1870 varpå den minskade till 1 430 1940 varefter socknen uppgick i Uddevalla stad 1945.[16]

Skriftformer och belägg:

  • c. 1300-1325 - Befia [17]
  • c. 1300-1325 - i Befio [17]
  • ca 1325 - Béfia [18]
  • ca 1325 - i Befiu [18]
  • 1387-1394 - í Befju [19]
  • 1388 - Befuia kirkia [2]
  • 1388 - i Bæfuia sokn [2]
  • 1399 - Bæfuia kirkia [2]
  • 1400-tal - i Beuiu [20]
  • 1420 - j Bæfuio sokn
  • 1463 - j Bæffuio sokn
  • 1544-1650 - Beffue
  • 1561 - Beue [21]
  • 1573 - Bæffue
  • 1574 - Beffue [22]
  • 1604 - Bieffue [23]
  • 1628 - Beve [22]
  • 1644 - Bæffue
  • 1650-tal - Befwe
  • 1659 - Befue
  • 1661, 1680-1719, 1825 - Bäfwe
  • 1665 - Bäfwä
  • 1667 - Bäfue
  • 1697 - Bäfwe
  • 1746 - Bäfve
  • 1811, 1881 - Bäve

Första gången som Bäve omtalas (då Befia), uttrycks det som ånamn. Vid de andra tillfällena är det oklart om namnet avser en ort (gård/by), ett område (bygd/socken) eller en å [24]. I äldst tid avsåg alltså namnet Bäveån, åtminstone dess nedre del. Därefter övergick det till att syfta på en gård som låg vid åns (dåvarnade) mynning.[25] När denna bebyggelse fick en kyrka, anknöts den med bygden och namnet övergick till kyrkan och blev sockennamn[26].

Namnet har tolkarts av Hjalmar Lindroth och han anser att det är bildat av en stam *befj-, av äldre *bafj-, nära besläktad med stammen i fornsvenska bava "bäva, darra". Namnet betyder på så vis "den bävande, den skälvande" och syftar på de många fallen och forsarna i ån, speciellt i dess nedre del. Den nuvarande namnformen Bäve har utvecklats ur fornvästnordiska Befju.

Namnet Bäve (Befja) ingår i Bävebäcken, Bäve bro, Bävebäcks bro och Bäveån och sannolikt också i sjönamnet Bergsjön (fornvästnordiska *Befjusjór?). Om det sista antagandet är sant, har Befja varit namn på hela sträckan från denna sjö ner till Byfjorden

Sockennamnet uttalades [bɛ̞̀ːvə].

Bäveborna uttalades ungefär [bɛ̞̀ːvəbur, -bu:r]. Sockenborna öknämndes förr som bävetassar [bɛ̞̀ːvətasːar, -tasːanə].

  • Björbäck
  • Stora Bratteröd
  • Bräcke
  • Bulid
  • Fagerhult
  • Fossum
  • Glimmingen Stora
  • Glimmingen Lilla
  • Grindhult
  • Groröd
  • Gräskärr
  • Lilla Hattedalen
  • Kasen, förr även Gamla Uddevalla
  • Kodebacken
  • Kuröd, by
  • Listaskogen
  • Mållsjö
  • Nyckelås
  • Nöthult
  • Raknebo
  • Ramseröd
  • Råsseröd
  • Råssholmen
  • Rössebol
  • Salekärr
  • Samneröd
  • Sigelhult
  • Solvik
  • Uggelhult
  • Unneröd
  • Ängebacken
  • Äsperöd

Namn som har påträffats i endast medeltida källor

  • *Anstensröd (j Anstæins rudi 1388)
  • Fase
  • Fors
  • *Kyrkotån (j kirkiu Taa 1388)
  • *Sigurdsröd (j Sigurdz rudi 1388)
  1. 1 2 3 Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Bäve socken
  2. 1 2 3 4 Aslakson, Eystein (1388-1399). Røde bog. sid. 351, 358, 535, 537. Läst 13 april 2026
  3. ↑ Nilssøn, Jens (1574-1597). Biskop Jens Nilssøns Visitatsbøger og Reiseoptegnelser. sid. 144-146. Läst 13 april 2026
  4. ↑ Kristiansson, Sten (1951-1956). Uddevalla stads historia. sid. 123. Läst 13 april 2026
  5. ↑ Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8
  6. ↑ Administrativ historik för Bäve socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
  7. 1 2 Sjögren, Otto (1933). Sverige geografisk beskrivning del 4 Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs, Skaraborgs och Värmlands län. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9941
  8. ↑ Brattås i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  9. ↑ Samneröd i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  10. ↑ Samneröd i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  11. ↑ Kasen i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  12. ↑ Kasen i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
  13. ↑ Raknebo i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
  14. ↑ Fornlämningar, Statens historiska museum: Bäve socken
  15. ↑ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Bäve socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
  16. ↑ Folkmängd 1810-1890 Bäve i Göteborgs och Bohus län Arkiverad 12 november 2012 hämtat från the Wayback Machine., Demografiska databasen, Umeå universitet (läst 2 juni 2016)
  17. 1 2 Okänd (1300-1325). Codex Frisianus. sid. 357, 468. Läst 13 april 2026
  18. 1 2 Okänd (1300-1325). Eirspennill. sid. 220, 387. Läst 13 april 2026
  19. ↑ Þórhallsson, Magnús; Þórðarson, Jon (1387-1394). Flateyjarbók. sid. 657. Läst 13 april 2026
  20. ↑ Loftsson, Ólafur; Loftur ríki Guttormssons son, okänt namn. (mitten av 1400-tal). Skálholtsbók. Läst 13 april 2026
  21. ↑ Okänd (1548-1567). Norske lensrekneskapsbøker. sid. 151. Läst 13 april 2026
  22. 1 2 Norske rigs-registranter. 1861-1891 [1523-1660]. sid. 51, 127. Läst 13 april 2026
  23. ↑ Jordbog Thill Draxmarck Closter. 1603-1604
  24. ↑ I Sverres saga (1177-1202) s. 145 av Sverre Sigurdsson står följande lagði upp i Befio "seglade (el. rodde) upp i Bäveån". I Saga Inga Konúngs Barðarsonar, Fornmanna sögur (ca 1220-1250) s. 117 står följande Simon kýr ok Ragnar Gamalsson lét byggja i Befju tvö skip "Simon Kyr och Ragnar Gamalsson lät bygga två skepp i Bäveån (el. i Bäve). I Hákonar saga Hákonarsonar, Fornmanna sögur s. 399 står det kómu austr i Befju "de (en ryttarhär" kom österut till Bäve (el. till Bäveån).
  25. ↑ Läget är karakterisktiskt. Bara vid åmynningen kunde åns namn duga som namn på en gård, där avsedde det en bestämd punkt på fjordens långa strandlinje. Men som namn på någon av de många gårdarna eller byarna utmed åns lopp skulle det ha varit opassande.
  26. ↑ Magnus Olsen uppger i Nordisk Kultur (1931-1956) att ånamn aldrig oförändrade övergår till att beteckna en bygd. Här har en sådan utveckling skett men eftersom det först gick till gårdsnamnet som mellanled, anses det inte rubba Olsens tes.
  27. ↑ Lindstam, Carl Sigfrid (1966). Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län 12: Ortnamnen i Lane härad 1. Läst 13 april 2026

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]