Uddevalla kommun är en kommun i Västra Götalands län , i före detta Göteborgs och Bohus län . Centralort är Uddevalla .
Kommunen är belägen i de mellersta delarna av landskapet Bohuslän och gränsar i norr till Lysekils kommun och Munkedals kommun i före detta Göteborgs och Bohus län och Färgelanda kommun i före detta Älvsborgs län . I öster gränsar kommunen till Vänersborgs kommun och Lilla Edets kommun i före detta Älvsborgs län. I söder ligger Stenungsunds kommun och i väster Orusts kommun i före detta Göteborgs och Bohus län. I väster har kommunen Byfjorden och Havstensfjorden som är vikar i Skagerrak . I öst-västlig riktning ringer Bäveån som är den traditionella gränsen mellan norra och södra Bohuslän; Viken eller Ranrike respektive Älvsyssel .
Kommunens område motsvarar socknarna : Bokenäs , Bäve , Dragsmark , Forshälla , Grinneröd , Herrestad , Högås , Lane-Ryr , Ljung , Resteröd och Skredsvik . I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I området fanns även Uddevalla stad som 1863 bildade en stadskommun .
1944 införlivades Bäve landskommun i Uddevalla stad.
Vid kommunreformen 1952 bildades i området "storkommunerna " Ljungskile Grinneröd , Ljung och Resteröd ), Skaftö Bokenäs , Dragsmark , Fiskbäckskil , Grundsund och Skaftö) samt Skredsvik Herrestad , Högås och Skredsvik) medan landskommunerna Forshälla och Lane-Ryr samt Uddevalla stad förblev opåverkade.
Uddevalla kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Uddevalla stad, landskommunerna Forshälla , Lane-Ryr , Ljungskile och Skredsvik samt delar ur Skaftö landskommun (Bokenäs och Dragsmarks församlingar).[ 5]
Kommunen ingår sedan bildandet i Uddevalla tingsrätts domsaga .[ 6]
Blasonering : I fält av silver en grön ek med ollon av guld mellan två gröna granar.
Vapnet, som fastställdes av Kungl Maj:t för Uddevalla stad år 1942, går tillbaka på ett sigill från 1622 med tre träd. Efter den nya kommunbildningen 1971 registrerades vapnet oförändrat i PRV år 1974.
Även landskommunen Ljungskile som ligger söder om Uddevalla tätort, hade ett eget vapen (från 1953), vilket förlorade sin giltighet i samband med sammanslagningen av landskommunen Ljungskile och Uddevalla stad 1971.
Officiell version
Befolkningsutvecklingen i Uddevalla kommun 1970–2015
År
Invånare
1970
47 725
1975
46 861
1980
46 032
1985
45 816
1990
47 345
1995
49 003
2000
48 971
2005
50 314
2010
51 868
2015
54 180
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid .
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i
Distrikt inom Uddevalla kommun
Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt [ 7]
Det finns tolv tätorter i Uddevalla kommun.[ 8]
I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per den 31 december 2015.
I nord-sydlig riktning genomskärs kommunen av E6 . I Ljungskile avtar länsväg 167 åt sydöst och Lilla Edet . Riksväg 44 genomkorsar kommunen i väst-östlig riktning mellan Lysekil och Vänersborg /Trollhättan . I Uddevalla avtar länsväg 172 åt norr och Dalsland .
Nord-sydlig riktning har även Bohusbanan som trafikeras av regiontågen Västtågen mellan Göteborg och Strömstad med stopp vid Ljungskile , Uddevalla Ö och Uddevalla C . Från Uddevalla utgår Älvsborgsbanan som också trafikeras av Västtågen mot Vänersborg , Herrljunga och Borås .
Presidium 2018–2022
Ordförande
C
Elving Andersson
Förste vice ordförande
KD
Christina Nilsson
Andre vice ordförande
S
Louise Åsenfors
Presidium 2018–2022
Ordförande
UP
Christer Hasslebäck
Förste vice ordförande
MP
Jarmo Uusitalo
Andre vice ordförande
S
Ingemar Samuelsson
Nämnd
Ordförande
Vice ordförande
Andre vice ordförande
Socialnämnden
UP
Stefan Skoglund
M
Henrik Sundström
S
Stefan Skoglund
Kultur- och fritidsnämnden
L
Monica Bang Lindberg
M
Gösta Dahlberg
S
Annelie Högberg
Samhällsbyggnadsnämnden
M
Mikael Staxäng
L
Roger Johansson
S
Kenneth Engelbrektsson
Barn- och utbildningsnämnden
M
Roger Ekeroos
C
Camilla Olsson
S
Cecilia Sandberg
Valnämnden
M
Fredrik Södersten
S
Sebastian Grip Nilsson
Mandatfördelning i Uddevalla kommun, valen 1970–2018 [ redigera | redigera wikitext ]
Valår V S MP ÖVR SD NYD UddP C L KD M Grafisk presentation, mandat och valdeltagande TOT % Könsfördelning (M /K ) 1970 3 27 12 12 7 61 87,1 1973 3 27 15 8 8 61 89,9 1976 5 26 16 7 7 61 90,2 1979 3 27 14 7 10 61 89,3 1982 3 30 12 4 12 61 90,7 1985 3 28 1 8 9 1 11 61 88,0 1988 3 28 5 8 7 1 9 61 84,2 1991 4 23 3 3 7 6 4 11 61 84,1 1994 6 28 6 6 4 1 10 61 84,9 1998 11 22 4 3 3 7 11 61 79,76 2002 9 23 3 4 6 7 9 61 77,35 2006 3 20 6 1 6 3 4 4 14 61 79,44 2010 3 22 4 3 2 3 4 4 16 61 82,12 2014 6 21 4 6 5 2 4 4 9 61 83,76 2018 4 16 3 9 8 4 4 4 9 61 84,76
Data hämtat från Statistiska centralbyrån Valmyndigheten
Vänskap , gåva av Okazaki kommun i Japan 1998, vid Bäveån
Uddevalla kommun har åtta vänorter.[ 9]
^ Största offentliga arbetsgivare , Näringslivets ekonomifakta , läst: 21 juli 2019^ [a b c d Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2019 Statistiska centralbyrån , 21 februari 2019
^ [a b Folkmängd i riket, län och kommuner 31 december 2019 och befolkningsförändringar 1 oktober–31 december 2019 Statistiska centralbyrån , 20 februari 2020
^ läs online , läst: 19 februari 2019,^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993 Libris länk . ISBN 91-87784-05-X ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Uddevalla tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007) ^
SFS 2015:493 , justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt . Trädde i kraft 1 januari 2016.
^ ”Statistiska centralbyrån den 31 december 2010” . Arkiverad från originalet den 16 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zUN9vx7d?url=http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01/MI0810_2010A01_SM_MI38SM1101.pdf . Läst 15 oktober 2016 . ^ ”Uddevallas vänorter - Uddevalla kommun” . Uddevalla.se. 1 juni 2011. Arkiverad från originalet den 21 december 2014. https://web.archive.org/web/20141221101434/http://www.uddevalla.se/kommunpolitik/euinternationellt/vanorter/varavanorter.4.e41bc3fd31d4fc377fff16740.html . ^ http://www.johvi.ee
Wikimedia Commons har media som rör Uddevalla kommun.
Wikimedia Commons har media som rör 
