Kommunen präglas av ett starkt kuperat sprickdalslandskap. Djupa fjordar som Gullmarsfjorden (Gullmarn) och Havstensfjorden avgränsar kommunen mot skärgården i väster. Innanför fjordlandskapet finns de viktigaste odlingsmarkerna i de lerfyllda sprickdalarna. Längs de branta bergssidorna växer ofta storvuxna träd som ek, alm, lind och lönn på vågsvallade jordarter. Spridda skalgrusbankar, bestående av mussel- och snäckskal, såsom Bräcke–Kurödsbankarna inne i Uddevalla tätort, främjar en kalkkrävande och artrik flora.
I norr ligger Herrestadsfjället och i söder Bredfjället, som båda utgör höglänt och starkt bruten vildmarksterräng. Dessa områden är täckta av hällmarksbarrskog, insjöar, myrmarker, karga ljunghedar och lummiga bäckdalar, vilket ger en mångfaldig och varierad natur.[8]
Mandatperioden 2010–2014 styrdes kommunen av en blocköverskridande koalition bestående av Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Folkpartiet och Miljöpartiet. Tillsammans samlade partierna 31 av 61 mandat i kommunfullmäktige. Efter valet 2014 lämnade Folkpartiet makten medan de rödgröna stannade kvar. I sin gemensamma politiska plattform uppgavs att prioriterade områden var "god livskvalité, trygghet för äldre, jämlik skola för alla, miljö och etik vid upphandling samt kommunen som attraktiv arbetsgivare".[11] En ny styrande koalition bestående av sex partier tillträdde efter valet 2018. Efter en "förtroendekris mot kommunstyrelsens ordförande och uddevallapartisten Christer Hasslebäck" sprack dock samarbete i början av 2020. En ny koalition bestående av Socialdemokraterna, Moderaterna, Centerpartiet och Liberalerna tog då över rodret.[12]
Uddevalla kommun är sedan valet 2022, Sveriges, till befolkningen, största kommun där Sverigedemokraterna innehar platsen som kommunstyrelsens ordförande. Uddevalla är således Sveriges största SD-styrda kommun.
Vänortskedjan startade av tidigare Uddevalla stad och var då Nordens första vänortskedja. Det första vänortsmötet 1939 hölls med danska Thisted. Samarbetet pausades dock på grund av ockupationen av Norge och Danmark under andra världskriget, men både under och efter kriget hade både Uddevalla och Thisted kontakt med Skien i Norge och Loimaa i Finland, vilket ledde till att dessa orter också bjöds in. Det första vänortsmötet efter kriget ägde rum i Uddevalla 1947. År 1982 utökades kedjan med Mosfellsbaer på Island.
Vänortssamarbetet syftar till att utveckla ett gott och nära samarbete mellan de nordiska vänorterna, baserat på gemensamma nordiska kultur- och värderingsgrunder.
Vänskap, gåva av Okazaki kommun i Japan 1998, vid Bäveån
Varje år hålls en vänortskonferens i någon av de nordiska vänorterna, där varje konferens har ett specifikt tema för utbyte. Därutöver arrangeras årligen aktiva ungdomsutbyten där sex elever i årskurs 8 får möjlighet att delta i ett ungdomsutbyte i någon av våra nordiska vänorter.
Dessutom erbjuds sju elever i årskurs 9 att varje höst delta i ett utbyte med den japanska vänorten Okazaki.[14]
Efter nedläggningarna av Uddevallavarvet och senare av Volvo Uddevallaverken har näringslivet i kommunen omstrukturerats mot tjänste- och handelsnäringar. Nu är de största arbetsgivarna kommunen, regionen, Ikea, Mattssonföretagen i Uddevalla AB (en mekanisk verkstadsindustri) och dagstidningen Bohusläningen. Turismen spelar också en viktig roll för ekonomin i området.[17]
År 2024 fanns fyra museum i Uddevalla kommun. LänsmuseetBohusläns museums basutställning skildrar Bohusläns historia. Till Bohusläns museum hör även Skalbanksmuseet som visar hur de största kända skalbankarna i världen, vilka återfinns i Uddevalla kommun, tillkom för &&&&&&&&&&010000.&&&&&010 000 år sedan.
Det stiftelsedrivna Bohusläns försvarsmuseum skildrar "utvecklingen av försvaret i Bohuslän från den tiden då länet tillhörde Danmark-Norge fram till dagens moderna försvar". Sveriges sjömanshusmuseums utställningar visar livet ombord och om andra världskrigets krigsseglare.[19]
Blasonering: I fält av silver en grön ek med ollon av guld mellan två gröna granar.
Vapnet, som fastställdes av Kungl Maj:t för Uddevalla stad år 1942, går tillbaka på ett sigill från 1622 med tre träd. Efter den nya kommunbildningen 1971 registrerades vapnet oförändrat i PRV år 1974.
Även landskommunen Ljungskile som ligger söder om Uddevalla tätort, hade ett eget vapen (från 1953), vilket förlorade sin giltighet i samband med sammanslagningen av landskommunen Ljungskile och Uddevalla stad 1971.