Uddevalla kommun

	Uddevalla kommun; Kommun
	Rådhuset, Uddevalla;
Slogan	Hjärtat i Bohuslän. Där människor växer och erbjuds god livskvalitet
	; Uddevalla kommunvapen
Land	Sverige
Landskap	Bohuslän
Län	Västra Götalands län (1998–); Göteborgs och Bohus län (–1997)
Centralort	Uddevalla
Inrättad	1 januari 1971
Areal, befolkning
Areal	732,1 kvadratkilometer (2019-01-01)
- därav land	637,64 kvadratkilometer
- därav vatten	94,46 kvadratkilometer
Folkmängd	57 284 (2022-09-30)
Bef.täthet	89,84 inv./km² (land)
Läge
	; Kommunen i länet.
Koordinater	58°21′00″N 11°55′00″Ö / 58.35°N 11.916666666667°Ö
Utsträckning	SCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
Domkrets	Uddevalla domkrets
Om förvaltningen
Org.nummer	212000-1397
Anställda	5 325 (2019-11)
Webbplats	Officiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod	1485
GeoNames	2666669
Statistik	Kommunen i siffror (SCB)
	Redigera Wikidata

För den historiska stadskommunen, se Uddevalla stad. För tätorten, se Uddevalla.

Uddevalla omkring 1700

Uddevalla kommun är en kommun i Västra Götalands län, i före detta Göteborgs och Bohus län. Centralort är Uddevalla.

Kommunen är belägen i de mellersta delarna av landskapet Bohuslän och gränsar i norr till Lysekils kommun och Munkedals kommun i före detta Göteborgs och Bohus län och Färgelanda kommun i före detta Älvsborgs län. I öster gränsar kommunen till Vänersborgs kommun och Lilla Edets kommun i före detta Älvsborgs län. I söder ligger Stenungsunds kommun och i väster Orusts kommun i före detta Göteborgs och Bohus län. I väster har kommunen Byfjorden och Havstensfjorden som är vikar i Skagerrak. I öst-västlig riktning rinner Bäveån som är den traditionella gränsen mellan norra och södra Bohuslän; Viken eller Ranrike respektive Älvsyssel. En ytterst liten del av Dalsland ligger inom kommunens gränser vid ön Fällön i sjön Övre Trästickeln, i Skredsvik kommundel.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna: Bokenäs, Bäve, Dragsmark, Forshälla, Grinneröd, Herrestad, Högås, Lane-Ryr, Ljung, Resteröd och Skredsvik. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I området fanns även Uddevalla stad som 1863 bildade en stadskommun.

1944 införlivades Bäve landskommun i Uddevalla stad.

Vid kommunreformen 1952 bildades i området "storkommunerna" Ljungskile (av de tidigare kommunerna Grinneröd, Ljung och Resteröd), Skaftö (av Bokenäs, Dragsmark, Fiskbäckskil, Grundsund och Skaftö) samt Skredsvik (av Herrestad, Högås och Skredsvik) medan landskommunerna Forshälla och Lane-Ryr samt Uddevalla stad förblev opåverkade.

Uddevalla kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Uddevalla stad, landskommunerna Forshälla, Lane-Ryr, Ljungskile och Skredsvik samt delar ur Skaftö landskommun (Bokenäs och Dragsmarks församlingar).^[5]

Kommunen ingår sedan bildandet i Uddevalla tingsrätts domsaga.^[6]

Kommunvapnet[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: I fält av silver en grön ek med ollon av guld mellan två gröna granar.

Vapnet, som fastställdes av Kungl Maj:t för Uddevalla stad år 1942, går tillbaka på ett sigill från 1622 med tre träd. Efter den nya kommunbildningen 1971 registrerades vapnet oförändrat i PRV år 1974.

Även landskommunen Ljungskile som ligger söder om Uddevalla tätort, hade ett eget vapen (från 1953), vilket förlorade sin giltighet i samband med sammanslagningen av landskommunen Ljungskile och Uddevalla stad 1971.

Ljungskile landskommun
(1953–1970)
Uddevalla stad
(1942–1970)
Uddevalla kommun
(1971-)
Officiell version
(1942–1970)
Uddevalla kommun
(1971-)

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Uddevalla kommun 1970–2015

År			Invånare
1970			47 725
1975			46 861
1980			46 032
1985			45 816
1990			47 345
1995			49 003
2000			48 971
2005			50 314
2010			51 868
2015			54 180
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid.

Indelningar[redigera | redigera wikitext]

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i

Distrikt inom Uddevalla kommun

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt^[7]:

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

Det finns tolv tätorter i Uddevalla kommun.^[8]

I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per den 31 december 2015.

Nr	Tätort	Befolkning
1	Uddevalla (centralort)	&&&&&&&&&&034781.&&&&&034 781
2	Ljungskile	&&&&&&&&&&&03689.&&&&&03 689
3	Kurveröd	&&&&&&&&&&&01408.&&&&&01 408
4	Ammenäs	&&&&&&&&&&&&0563.&&&&&0563
5	Fagerhult	&&&&&&&&&&&&0499.&&&&&0499
6	Lanesund och Överby	&&&&&&&&&&&&0461.&&&&&0461
7	Restenäs och Ulvesund	&&&&&&&&&&&&0451.&&&&&0451
8	Strand	&&&&&&&&&&&&0447.&&&&&0447
9	Utby	&&&&&&&&&&&&0410.&&&&&0410
10	Hogstorp	&&&&&&&&&&&&0384.&&&&&0384
11	Sund	&&&&&&&&&&&&0382.&&&&&0382
12	Smedseröd	&&&&&&&&&&&&0245.&&&&&0245

Öar[redigera | redigera wikitext]

Bassholmen
Stora Hasselön
Lilla Hasselön
Lilla Bornö
Kalvön
Hjältön
Ekholmen
Restenäs ö
Rödön
Ulvön
Stegelholmen
Högholmen
Lindholmen
Brattön

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

I nord-sydlig riktning genomskärs kommunen av E6. I Ljungskile avtar länsväg 167 åt sydöst och Lilla Edet. Riksväg 44 genomkorsar kommunen i väst-östlig riktning mellan Lysekil och Vänersborg/Trollhättan. I Uddevalla avtar länsväg 172 åt norr och Dalsland.

Nord-sydlig riktning har även Bohusbanan som trafikeras av regiontågen Västtågen mellan Göteborg och Strömstad med stopp vid Ljungskile, Uddevalla Ö och Uddevalla C. Från Uddevalla utgår Älvsborgsbanan som också trafikeras av Västtågen mot Vänersborg, Herrljunga och Borås.

Politik[redigera | redigera wikitext]

Kommunfullmäktige[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2018–2022
Ordförande	C	Elving Andersson
Förste vice ordförande	KD	Christina Nilsson
Andre vice ordförande	S	Louise Åsenfors

Kommunstyrelsen[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2018–2022
Ordförande	UP	Christer Hasslebäck
Förste vice ordförande	MP	Jarmo Uusitalo
Andre vice ordförande	S	Ingemar Samuelsson

Nämnd	Ordförande		Vice ordförande		Andre vice ordförande
Socialnämnden	UP	Stefan Skoglund	M	Henrik Sundström	S	Stefan Skoglund
Kultur- och fritidsnämnden	L	Monica Bang Lindberg	M	Gösta Dahlberg	S	Annelie Högberg
Samhällsbyggnadsnämnden	M	Mikael Staxäng	L	Roger Johansson	S	Kenneth Engelbrektsson
Barn- och utbildningsnämnden	M	Roger Ekeroos	C	Camilla Olsson	S	Cecilia Sandberg
Valnämnden	M	Fredrik Södersten	S	Sebastian Grip Nilsson

Mandatfördelning i Uddevalla kommun, valen 1970–2018[redigera | redigera wikitext]

Valår

Grafisk presentation, mandat och valdeltagande

TOT

%

Könsfördelning (M/K)

1970

3

27

12

7

3

27

12

7

61

87,1

51

10

1973

3

27

15

8

3

27

15

8

61

89,9

50

11

1976

5

26

16

7

5

26

16

7

61

90,2

52

9

1979

3

27

14

7

10

3

27

14

7

10

61

89,3

46

15

1982

3

30

12

4

12

3

30

12

4

12

61

90,7

49

12

1985

3

28

1

8

9

1

11

3

28

8

9

11

61

88,0

46

15

1988

3

28

5

8

7

1

9

3

28

5

8

7

9

61

84,2

41

20

1991

4

23

3

7

6

4

11

4

23

3

7

6

4

11

61

84,1

44

17

1994

6

28

6

4

1

10

6

28

6

4

10

61

84,9

35

26

1998

11

22

4

3

7

11

22

4

3

7

11

61

79,76

36

25

2002

9

23

3

4

6

7

9

23

3

4

6

7

9

61

77,35

33

28

2006

3

20

6

1

6

3

4

14

3

20

6

3

4

14

61

79,44

33

28

2010

3

22

4

3

2

3

4

16

3

22

4

3

4

16

61

82,12

33

28

2014

6

21

4

6

5

2

4

9

6

21

4

6

5

4

9

61

83,76

33

28

2018

4

16

3

9

8

4

9

4

16

3

9

8

4

9

61

84,76

34

27

Övriga 2006 var Solidariskt Uddevalla.

Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Sevärdheter[redigera | redigera wikitext]

Bohusläns museum
Bohusläns Försvarsmuseum
Dragsmarks kloster, klosterruin
Emaus naturreservat, strövområde
Gustafsberg, en av Sveriges äldsta badorter
Herrestadsfjällets naturreservat, strövområde
Kuröds skalbankar, naturreservat
Skalbanksmuseet
Mollön, strövområde
Strandpromenaden, Uddevalla
Sveriges sjömanshusmuseum
Tureborgen, ruin
Uddevallabron

Vänorter[redigera | redigera wikitext]

Vänskap, gåva av Okazaki kommun i Japan 1998, vid Bäveån

Uddevalla kommun har åtta vänorter.^[9]

Nordiska vänorter[redigera | redigera wikitext]

Thisteds kommun, Danmark

Loimaa, Finland

Mosfellsbær, Island

Skiens kommun, Norge

Övriga vänorter i norra Europa[redigera | redigera wikitext]

Jõhvi^[10] - Ida-Virumaa, Estland

Övriga vänorter i Europa[redigera | redigera wikitext]

Gelnica, Slovakien (samarbetsavtal)

North Ayrshire, Skottland

Övriga vänorter i världen[redigera | redigera wikitext]

Okazaki, Japan

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 3, 2022, Statistiska centralbyrån, 10 november 2022, läs online.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.^{[källa från Wikidata]}
^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Uddevalla tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.
^ ”Statistiska centralbyrån den 31 december 2010”. Arkiverad från originalet den 16 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zUN9vx7d?url=http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01/MI0810_2010A01_SM_MI38SM1101.pdf. Läst 15 oktober 2016.
^ ”Uddevallas vänorter - Uddevalla kommun”. Uddevalla.se. 1 juni 2011. Arkiverad från originalet den 21 december 2014. https://web.archive.org/web/20141221101434/http://www.uddevalla.se/kommunpolitik/euinternationellt/vanorter/varavanorter.4.e41bc3fd31d4fc377fff16740.html.
^ http://www.johvi.ee

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Uddevalla kommun
Uddevalla.com - Officiell turistsajt

Wikimedia Commons har media som rör Uddevalla kommun.
Bilder & media

[9c87234f56ab8650804853e6ada7f2755d74bbb0-1] [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[16aa0d3d22b070a6edd3feee11e99c31cec7616c-2] [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 3, 2022, Statistiska centralbyrån, 10 november 2022, läs online.^{[källa från Wikidata]}

[270ec7b8a1f1b017ba5f4db0a12afa298a743b4a-3] [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.^{[källa från Wikidata]}

[d25a30b83b01b9b9b26ebdb46d2344520e6b132c-4] [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.^{[källa från Wikidata]}

[5] Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X

[6] Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Uddevalla tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)

[7] SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Trädde i kraft 1 januari 2016.

[8] ”Statistiska centralbyrån den 31 december 2010”. Arkiverad från originalet den 16 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zUN9vx7d?url=http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01/MI0810_2010A01_SM_MI38SM1101.pdf. Läst 15 oktober 2016.

[9] ”Uddevallas vänorter - Uddevalla kommun”. Uddevalla.se. 1 juni 2011. Arkiverad från originalet den 21 december 2014. https://web.archive.org/web/20141221101434/http://www.uddevalla.se/kommunpolitik/euinternationellt/vanorter/varavanorter.4.e41bc3fd31d4fc377fff16740.html.

[10] ttp://www.johvi.ee

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]