BM-lampan
| BM-lampan | |
 BM-lampan, nr 2700, år 1952. | |
| Belysningsarmatur | |
|---|---|
| Typ | Teknisk belysning, elektrisk, utbalanserad |
| Tillverkare | Bröderna Malmströms metallvarufabrik, Malmö, Sverige |
| Användningsområde | Arbetsplatser |
| Utvecklad | 1944 |
| Patenterad | 1944, 1945 |
BM-lampan är en svensk teknisk belysningsarmatur som konstruerades av Karl Gustaf Lindesvärd och lanserades av Bröderna Malmströms metallvarufabrik år 1944. Det var den första svenska arbetslampan med utbalanserad bärarm som klarade Svenska Elektriska Materielkontrollanstaltens krav och blev godkänd för S-märkning.[1]
Produkten[redigera | redigera wikitext]
Nyheten med BM-lampan var en patenterad[2] lösning med inkapslad elkabel i mittersta leden för att klara myndigheternas tekniska säkerhetskrav. Utmaningen var att tillgodose Semko:s tuffa fordringar utan att inkräkta på mekanismens lättrörlighet. Lampan kunde med blott ett fingers hjälp röra sig fritt i både horisontalplanet och vertikalplanet och alltid stanna i ett jämviktsläge. Reflektorn var upphängd i sin egen tyngdpunkt med hjälp av en bygel och två infästningspunkter som bildade en horisontell axel genom reflektorns masscentrum. Reflektorns inställning i olika lägen störde därför inte jämviktsförhållandet. Med två lättrade och fjäderbelastade justeringsmuttrar vid bygelns infästningar kunde reflektorn ställas in för att stanna i önskat läge med minimal friktion.
BM-lampan marknadsfördes som ett precisionsarbete bestående av fler än 100 olika tillverkningsdetaljer[3] med måttsättningar ner till tiondels vinkelgrader och hundradels millimeter enligt ritningarna. Det innebar mindre slitage och större livslängd. Reflektorns form var av en ny typ för att ge bästa möjliga ljusfördelning.[4] BM-lampan var även mönsterskyddad. Produkten var ursprungligen avsedd som platsbelysning för den professionella marknaden och inte för konsumentmarknaden.
Från år 1945 fick BM-lampan kabelgenomföringar av en ny patenterad konstruktion[5] och hade således två patent.
BM-lampan levererades bland annat till ”samtliga statliga verk och inrättningar i Sverige” under åren 1944–1949.[1] Den levererades med bords-, vägg- eller ritbordsfäste. Produkten kunde beställas i färgerna beige, grå, svart, blå, grön eller röd. Spegelreflektor och bländskydd var tillbehör. BM-lampan var i produktion fram till år 1974. Vissa rationaliseringar gjordes under produktens livscykel men grundkonstruktionen och reflektorns karaktäristiska form ändrades aldrig.
De spirallindade dragfjädrarna till BM-lampans bärarmar levererades av Fjäderfabriken Spiros.
Optic Lamp[redigera | redigera wikitext]
År 1954 lanserades en variant av produkten, Optic Lamp nr 2825, där reflektorn ersattes med ett instrumenthuvud försett med både ljuskälla (2 × 15 watt) och förstoringsglas. Armlängden var 80 cm. Glaslinsen var bikonvex, 5 tum i diameter och kunde levereras med 3–6 dioptrier. Optic Lamp var avsedd för laboratorier, tandläkare, tecknare, ingenjörer, verktygstillverkare, gravörer med flera. Optic Lamp såldes på världsmarknaden i samarbete med internationella tradingbolaget Elof Hansson i Göteborg.[6]
Något år senare lanserades Optic Lamp nr 2829 med cirkellysrör (22 watt, 2 000–3 000 lux) som ljuskälla istället för glödlampor. Armlängden var 105 cm. Samtliga Optic Lamp-modeller hade, precis som BM-lampans reflektor, instrumenthuvudet upphängt i en bygelkonstruktion för att erhålla bästa möjliga jämviktsförhållande i utbalanseringsmekanismen.
Historia[redigera | redigera wikitext]
BM-lampans konstruktion var en vidareutveckling av britten George Carwardines belysningsarmatur med patenterad utbalanseringsmekanism, Anglepoise-lampan nr 1208, från år 1932.[7] Den brittiska utbalanseringsmekanismen med de kända spiralfjädrarna som motvikt var patenterad bland annat i England och några år senare i USA via fjädertillverkaren Herbert Terry & Sons Ltd. På den tiden fanns inte EU-patentlagar [8] utan patenten gällde för varje land där de var registrerade. Vilket öppnade för BM-lampan att säljas i de länder där Carwardines uppfinning inte var registrerad.
Totalt producerades tre generationer av BM-lampan, varav de två första hade modellnr 2700, och den senare modellnr 2700 X. Skillnaden mellan första och andra generationen var tillkomst av luftspringor i reflektorn för att undvika överhettning från glödlampans värmeenergi.[9] Den tredje och sista generationen hade en enklare lösning för elkabelns väg genom leden vilket var möjligt tack vare att trådisoleringens egenskaper med tiden hade förbättras. Det första patentet med inkapslad elkabel hade då spelat ut sin roll. Kraven från Semko blev mindre stränga och flera svenska företag kunde börja tillverka liknande produkter.
Utbalanserade ledarmaturer tillverkades av flera nordiska företag. Till exempel även av norska Luxo, och senare av finska Airam och Lival, svenska Asea, Waso-verken (Ledu), Fagerhult (Femo), Pileprodukter (Watto) och Ikea, med varierande kvalitet. Norska Luxo presenterade sin modell 1001 redan år 1938 och använde sig då av samma typ av reflektor med en enda infästning som Carwardine hade på sin ursprungsmodell. Luxo 1001 såldes i Sverige via Jac Jacobsens svenska kontor i Göteborg.[10] BM-lampan tog upp kampen med Luxo på sin hemmamarknad med förbättrad teknisk produktkvalitet som argument. Därav uttalanden som "den enda i sitt slag som är godkänd för S-märkning" och "den mest fulländade arbetslampa som någonsin konstruerats".[1] Luxo och sedermera flera svenska tillverkare tog efter BM-lampans populära form på reflektorn från och med i början av 1950-talet.[11]
Galleri[redigera | redigera wikitext]
Originalfoto, nr 2700 (1944).
Dagspressannons, Svenska Dagbladet (1947).
Montering, Porslinsgatan 5, Malmö (ca 1950).
Montering, Porslinsgatan 5, Malmö (ca 1950).
BM-lampan som platsbelysning i gjuteriverkstad (ca 1950).
Märkskylt, BM-lampan, nr 2700.
Arkitekt Carl-Axel Acking i arbetsrummet, Djursholm (1952).
Chalmers tekniska högskola, mekanisk konstruktion, ritsalen, Göteborg (1954).
Optic Lamp nr 2825, förstoringslampan, utställning på Skånemässan (1954).
Nr 2830, fast monterad bordsarmatur med BM-lampans reflektor (ca 1955).
BM-lampans övre bärarm och reflektor som del av sjukhusarmatur (ca 1963).
Grönlackerad, tidigt exemplar från 1944–1947 (2022).
Se även[redigera | redigera wikitext]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b c] ”BM-lampan”. Svenska Dagbladet: s. 1. 18 februari 1945. https://www.svd.se/arkiv/1945-02-18/1/SVD. Läst 13 november 2022.
- ^ Br Malmströms metallvarufabrik, "Anordning vid utbalanserad bärarm för elektriska armaturer", SE 117122, publicerad 1946-09-03, utfärdad 1944-06-19
- ^ Foto av sprängskiss, 1946
- ^ Belysningsarmatur nr 2700, originalritningar nr C-1227 (1944-05-15), B-1228 (1944-06-08), B-1229 (1944-06-15) och B-1231 (1944-06-19)
- ^ Br Malmströms metallvarufabrik, "Nippel för genomföringshål för elektrisk kabel", SE 122781, publicerad 1948-09-21, utfärdad 1945-11-19
- ^ Produktbroschyr Optic Lamp. Elof Hansson. 1954
- ^ George Carwardine, "Improvement in elastic equipoising mechanisms", GB 404615, publicerad 1934-01-04, utfärdad 1932-07-04
- ^ Regeringskansliet (15 april 2004). ”Översyn av de ekonomiska aspekterna av patentering för företags tillväxt”. Statens offentliga utredningar. sid. 394. https://www.regeringen.se/49bbb1/contentassets/5c721543215d40fe906b44ca29e08e4f/patent-och-innovationer-for-tillvaxt-och-valfard-del-3-av-3-sou-200680. Läst 5 november 2022.
- ^ Produktkatalog nr 30. Br Malmströms metallvarufabrik. 1952. sid. 171. Läst 13 november 2022
- ^ ”Platsbelysningen Luxo 1001”. Dagens Nyheter: s. 10. 29 augusti 1945. https://arkivet.dn.se/tidning/1945-08-29/11161-233/10. Läst 18 november 2022.
- ^ ”En lysande sak”. Dagens Nyheter: s. 3. 1 november 1954. https://arkivet.dn.se/tidning/1954-11-01/11161-297/3. Läst 18 november 2022.
