NK
| Nordiska Kompaniet | |
 | |
| Läge | Hamngatan, Stockholm Östra Hamngatan, Göteborg |
|---|---|
| Öppnad | 1902 (företaget grundades) |
| Ägare | Hufvudstaden AB |
| Omsättning/år | 2 274 miljoner (Stockholm) 559 miljoner (Göteborg)[1] |
| Webbplats | nk.se |
AB Nordiska Kompaniet (NK) är ett bolag ägt av Hufvudstaden AB som kontrolleras av LE Lundbergföretagen AB. Här ingår varumärket NK och de två varuhusen (numera gallerior under NK:s tak) vid Hamngatan 18–20 i Stockholm och Östra Hamngatan i Göteborg. Under 1900-talet har rörelsen även drivit varuhus i ett antal andra svenska städer, liksom tidvis även i Sankt Petersburg, Moskva och Buenos Aires.
NK var genom sina utställningar länge ett viktigt skyltfönster för svensk konstindustri och svenska konsthantverkare. Där visades även egna produktioner från Nordiska Kompaniets verkstäder och NK-bo.
Historik[redigera | redigera wikitext]
Företaget Nordiska Kompaniet grundades 1902[2] genom att de två största detaljhandelsföretagen i Stockholm, K.M. Lundberg och firma Joseph Leja, slogs ihop. Initiativtagare till sammanslagningen var Josef Sachs, huvudägare i och chef för Leja & Sachs. Under perioder innehade NK även varuhus utomlands, 1908–1917 ett i Sankt Petersburg, 1913–1917 ett i Moskva och ett i Buenos Aires 1920–1934.[3] NK uppförde 1960 ett varuhus i Farsta, 1963 ett i Malmö och 1974 ett i Täby.[4] Företaget förvärvade 1967 Göteborgsvaruhuset Ferd. Lundquist & Co, grundat 1864, vilket fyra år senare ledde till öppnandet av NK Göteborg.[3] Dessutom öppnades varuhus i Uppsala (1988), Västerås (1989) och Helsingborg (1990). Under 1990-talet kom alla varuhus förutom det i Stockholm och Göteborg att avvecklas på grund av svag lönsamhet. NK Malmö blev istället Hansacompagniet.
Föregångaren till NK-huset i kvarteret Hästen var KM Lundbergs varuhus vid Stureplan 3, ritat av arkitekt Erik Josephson och invigt 1898. Fram till slutet av 1960-talet hade NK stor betydelse för svensk konstindustri och svenska konsthantverkare genom att på sina utställningar visa upp nyheter, främst glas, keramik, silver samt egna möbler och inredningar från Nordiska Kompaniets verkstäder i Nyköping. Astrid Sampe var chef för NK:s Textilkammare mellan 1938 och 1972 och Lena Larsson var konstnärlig ledare för NK-bo mellan 1947 och 1965. NK:s textilkammare blev NK Designgrupp 1970.[3]
Under augusti 1911 tillkännagavs att NK:s nya avdelning för elektrisk belysningsarmatur öppnade i affärshuset på Regeringsgatan.[5]
På NK:s Franska damskrädderi var Greta Garbo mannekäng 1923. Hon fick 50 kronor per visning som gage, medan övriga mannekänger endast fick hälften.[6]
NK hade på Stockholmsutställningen 1930 en egen paviljong, där man främst ställde ut möbler.[6] Elias Svedberg skapade under andra världskriget Trivamöblerna som levererades i platta paket.[7][8] NK hade ett eget kreditkort, vilket kom före Diners Clubs kort som anses vara världens första kreditkort som inte var knutet till något specifikt varuhus eller affär. 1990 köpte Diners Club Sweden AB dåvarande NK-kort.
2003 blev utrikesministern Anna Lindh knivhuggen till döds på NK i Stockholm.
NK-skolan[redigera | redigera wikitext]
NK-skolan var en skola med anknytning till Nordiska Kompaniet som ägde rum under NK:s verksamhet inom detaljbranschen med specifikation inom NK:s försäljning och uppförande gentemot kunder. Utbildningen var verksam under åren 1910–1960 och erbjöd kurser av många olika slag som under åren förändrades. Skolan lade grunden till mycket av den verksamhet som råder i dagens handelsbransch samt kundbemötande. Totalt utexaminerades 811 elever från NK-skolan, varav många andra fick vidare kunskaper de bar med sig i andra arbeten.[9]
NK i Stockholm[redigera | redigera wikitext]
Huset i kvarteret Hästen[redigera | redigera wikitext]
Varuhusdirektören Joseph Sachs anlitade arkitekten Ferdinand Boberg att rita det nya varuhuset och NK skulle bli Bobergs sista stora arkitektuppdrag som fullbordades. Till sin hjälp hade Boberg arkitekten Axel Wetterberg.[10] För att hämta inspiration och kunskap om moderna varuhus företog Boberg studieresor till Europa och USA. Särskilt varuhuset Wertheim i Berlin satte sina spår, med våningsplanen lagda kring en stor, glastäckt centralhall. Själva byggnaden är en stålskelettkonstruktion med barockinspirerade tunga granitfasader. Från början var det tänkt att utföra NK-byggnaden med glasfasader.[11] NK-huset, liksom många andra större fastigheter i Stockholms centrala delar, konstruerades av ingenjörskontoret Kreuger & Toll. Byggmästare var Josef Norén. Huset kom senare att få Sveriges första rulltrappa.
Efter tre års byggtid 1912–1915 stod huset färdigt och den 22 september 1915 klockan 10.00[6] öppnades det stora varuhuset vid Hamngatan i Stockholm, på platsen för det gamla Sparreska palatset. Invigningen förrättades av kung Gustav V[6]. Men redan dagen före kunde speciellt inbjudna gäster "bese Nordiska Kompaniets nya affärshus"[6].
NK-huset ingick från början i fastighetsbolaget Hufvudstaden AB som grundades 1915 av Ivar Kreuger. Boberg ritade även NK-villan där NK under Industriutställningen i Norrköping 1906 visade sina produkter. Invigningsåret 1915 hade varuhuset en personalstyrka på 1 500 personer, 330 telefoner, varav 80 för internt bruk, en rörpost med 7 500 meter längd och 150 stycken uppsatta ur. Här fanns även en speciell vaktmästare som höll ett vakande öga på kundernas hundar. Öppningsdagen besöktes varuhuset av 35 000 personer[12]
NK:s välkända logotyp formgavs av inredningsarkitekten David Blomberg och har inte ändrats sedan 1902. I reklamsyfte kombinerades logotypen med en stor urtavla 1939, den så kallade NK-klockan som placerades på Telefontornet vid Brunkebergstorg. Telefontornet revs 1953 och klockan kom senast året därpå till sin nuvarande plats på NK:s tak.
Den 2 januari 1931 invigdes en golfbana på NK:s takterrass av prins Sigvard, som var en ivrig golfare och som slog de första slagen på banan.[13]
I i början av 1960-talet byggdes NK-huset ut vid Regeringsgatan av arkitekt Hans Asplund. 1960-talstillbyggnaden är tio våningar hög och har en betongstomme med fasader klädda med granit. Ett nytt entréparti uppfördes 1970–73 mot gatan enligt Bengt Lindroos ritningar. På platsen för dessa förändringar stod Stockholms första elektricitetsverk, Brunkebergsverket, byggt efter ritningar av Ferdinand Boberg, samma arkitekt som stod bakom NK:s huvudbyggnad. Ytterligare tillbyggnader tillkom 1971–1973 med Bengt Lindroos som arkitekt.[14] 2021 invigdes Padelbanor på Parkadenhusets tak.
Handel på NK, historiska bilder[redigera | redigera wikitext]
Konservavdelningen 1930
Sömmerskor på NK:s Franska damskrädderi 1947
Leksaksavdelningen 1951
Julskyltning 1956
Y-front presenteras på avdelningen för herrunderkläder 1957
Grammofonavdelningen 1957
NK:s julskyltning[redigera | redigera wikitext]
NK:s speciella julskyltning i skyltfönstren mot Hamngatan har varit en tradition sedan starten 1915. Julskyltningen skall vara underhållning för alla generationer, men framför allt för barnen. Julskyltningen har ett eget tema och invigs varje år på den så kallade skyltsöndagen. Till NK:s 100-årsjubileum 2015 var temat ”Stockholms historia”, sedd genom varuhusets ögon.[15] Temat för 2017 var hämtat från Ingmar Bergmans film Fanny och Alexander och 2018 var temat ”En magisk jul”. Andra teman har varit ”Snöriket” (2009), ”Sagornas jul” (2012), ”Nordisk vinter” (2014) och ”Den magiska julskogen” (2016). Vilket tema det blir är en väl bevarad hemlighet ända fram till avtäckningen på NK:s skyltsöndag som brukar infalla numera på söndagen en vecka före den 1:a advent. 2021 års jultema hette A Brand New Christmas Story och var en hyllning till städerna Stockholm och Göteborg.
Nya ägare[redigera | redigera wikitext]
Grossistbolagen Saba-Trading och Dagab övertogs 1980 av NK-Åhléns och namnet ändrades till JS Saba. År 1982 bedrevs verksamheten åter i aktiebolagsform, då Nordiska Kompaniet avskildes från JS Saba som 1983 såldes till Investment AB Asken. Nordstjernan AB blev 1983 majoritetsägare i AB Nordiska Kompaniet, och NK utgjorde affärsområde Varuhus inom Nordstjernan-koncernen. År 1986 bildades NK Fastighetsdivision och NK Inredning återuppstod samma år.[6] Sedan 1991 ägde AB Nordiska Kompaniet själva varuhusbyggnaderna, medan försäljningsytan hyrdes ut till fristående detaljister. Hufvudstaden har ägt fastigheten och varumärket Nordiska Kompaniet sedan 1998. Varuhuset i Stockholm har de senaste åren utökat sin yta och erbjuder nu en än mer unik framtoning med fler internationella varumärken. Den nya varuhusytan tillkom till stora delar genom att Parkaden blev en del av Nordiska Kompaniet. Parkadens entréplan erbjuder avdelningar med fokus på service, mat och hälsa. SATS har blivit en del av NK och på taket huserar NK Padel & Social by Ascaro från och med april 2021.
Exteriörbilder[redigera | redigera wikitext]
NK och Hamngatan advent 2008.
NK:s entré från Regeringsgatan 2021.
Den kända NK-klockan.
(Bildmontage)
NK och Hamngatan 2007.
Tillbyggnaden mot Regeringsgatan 2016.
Interiörbilder[redigera | redigera wikitext]
Julskyltning 2010.
Julskyltning 2018.
Julgranen i centralhallen.
Skobutik.
NK:s rulltrappa.
NK i Göteborg[redigera | redigera wikitext]
”NK Göteborg” upptar stora delar av kvarteret 10 Värnamo vid Östra Hamngatan 42–44/Drottninggatan 39 och Kyrkogatan 48 i Göteborg. Varuhuset ritades av arkitektkontoret Contekton, och ägs av bolaget AB Nordiska Kompaniet som i sin tur ägs av Hufvudstaden AB. Varuhuset i Göteborg grundades ursprungligen 1864 av köpmannen Ferdinand Lundquist när han öppnade sitt varuhus Ferd. Lundquist & Co. Nästan hela kvarteret omfattades på 1950-talet av varuhusets verksamhet. Men på hörnet Östra Hamngatan 44 fanns Hallbergs Guld sedan tidigt 1900-tal och biografen Odéon var belägen på hörnet Fredsgatan/Drottninggatan sedan 1920-talet och fram till 1962. På 1960-talet köptes dessa upp, och kvarteret om- och nybyggdes då NK 1971 tog över Ferd. Lundquist & Co, efter att man hade övergett tankarna på ett nybygge i Nordstan. Kyrkogatan 50 och Drottninggatan 43 revs under tidigt 1990-tal. ”Brasserie Ferdinand” ligger inrymt på Drottninggatan 41 i välvda källarrum från 1700-talet.[16]
Kvarteret består av dels en nybyggnad, dels ett par äldre stenhus med bevarade gatufasader. Varuhuset har fyra plan och rymmer över 50 detaljister. Bland dessa: Gant, Mulberry, Filippa K, Marc o'Polo, Ralph Lauren och Mexx, tillsammans representerar alla avdelningar 1 230 olika varumärken. År 2005 hade varuhuset över tre miljoner besökare. Varuhuset har[när?] en årlig omsättning på omkring 540 miljoner kronor.
Se även[redigera | redigera wikitext]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Noter[redigera | redigera wikitext]
- ^ ”NK höll ställningarna”. Market. Arkiverad från originalet den 5 mars 2011. https://web.archive.org/web/20110305201129/http://www.market.se/Brancher/Varuhus/NK-holl-stallningarna-forra-aret/. Läst 4 mars 2011.
- ^ Antikvärlden om Nordiska Kompaniets historia Arkiverad 12 december 2010 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ [a b c] ”NK år för år - Handelns Historia”. handelnshistoria.se. http://www.handelnshistoria.se/handelsforetag/nk/nk-ar-for-ar/. Läst 20 juli 2018.
- ^ Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000 (uppslagsord NK)
- ^ ”Afdelning för elektrisk belysningsarmatur”. Svenska Dagbladet. 20 augusti 1911. https://www.svd.se/arkiv/1911-08-20/1/SVD. Läst 29 oktober 2022.
- ^ [a b c d e f] Aktiebolaget Nordiska Kompaniet 1902-1987, kronologi.
- ^ http://www.svd.se/nk-en-hundraaring-som-tappat-sitt-ursprung
- ^ http://företagsamheten.se/entreprenorer/ingvar-kamprad/
- ^ ”NK-skolan”. Företagskällan. 18 december 2019. https://www.foretagskallan.se/foretagskallan-nyheter/lektionsmaterial/nk-skolan-undervisning-pa-arbetstid/. Läst 21 februari 2023.
- ^ Dagens Nyheter, den 28 oktober 1915]
- ^ Bedoire, s. 80
- ^ Lindorm, Erik (1979). Gustaf V och hans tid 1907-1918. sid. 364. ISBN 91-46-13376-3
- ^ Hvar 8 dag : illustrerat magasin, 33:e årgången [4 januari 1931 - 27 december 1931], Stockholm 1931, s. 32
- ^ SSM:s Byggnadsinventering (1974), kv. Hästen
- ^ Näringslivshistoria: Julskyltning – en resa genom NK:s historia.
- ^ Hus för hus i Göteborgs stadskärna, red. Gudrun Lönnroth, utgiven av Göteborgs stadsbyggnadskontor & Göteborgs stadsmuseum 2003 ISBN 91-89088-12-3, s. 131ff
Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]
- Bedoire, Fredric (2012) [1973]. Stockholms byggnader: arkitektur och stadsbild (5). Stockholm: Norstedt. Libris 12348272. ISBN 978-91-1-303652-6
Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]
- Samuelsson, Kurt. Nordiska kompaniet : historien om ett varuhus. Stockholm : Bonnier, 1952.
- Antikvärlden om Nordiska Kompaniets historia
Externa länkar[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör NK.- NK:s webbplats
- Mercurius, handelshistorisk webbplats
Wikimedia Commons har media som rör 
