Barbara Rae-Venter
| Barbara Rae-Venter | |
| Född | 17 juli 1948[1] (75 år) Auckland[1][2], Nya Zeeland |
|---|---|
| Medborgare i | USA och Nya Zeeland |
| Utbildad vid | University of California, San Diego University of Texas School of Law  |
| Sysselsättning | Forskare, patentombud, genealog |
| Make | Craig Venter (g. 1968–1980) |
| Utmärkelser | |
| Nature's 10 (2018)[3] | |
| Webbplats | barbara.genealogyconsult.com/ |
| Redigera Wikidata | |
Barbara Rae-Venter, född 17 juli 1948 i Auckland, Nya Zeeland, är en nyzeeländsk-amerikansk advokat och släktforskare. Hon är framförallt känd som en pionjär inom DNA-släktforskning, där hon bidrog till att Golden State Killer kunde identifieras. 2019 utsågs hon av TIME-Magazine till en av världens 100 mest inflytelserika människor. Hennes metod användes bland annat för att klara upp dubbelmordet i Linköping.
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Rae Venter växte upp på Nya Zeeland, men med bakgrund i England och Kanada. Hon doktorerade i biologi, innan hon bytte bana till en juristkarriär. Under sitt yrkesverksamma liv var hon advokat, med patentlagstiftning som fokusområde och särskilt inriktat på bioteknologiska uppfinningar.[4]
Efter att ha pensionerats från sitt yrke som advokat började Rae Venter att släktforska som hobby. Hon intresserade sig för genetisk släktforskning, och började 2012 undervisa i DNA-släktforskning. 2015 fick hon en förfrågan från polisen om hon kunde hjälpa till att identifiera en kvinna som kidnappats som barn. Därefter fick hon flera liknande förfrågningar, och hösten 2017 förfrågades hon av polisspanaren Paul Holes om hon kunde bistå i Golden State Killer-utredningen, och med hjälp av DNA-matchningar kunde man hitta den skyldige. Tillvägagångssättet kom sedan att spridas till bland annat Sverige, där metoden genom den professionelle släktforskaren Peter Sjölund ledde till att dubbelmordet i Linköping kunde klaras upp. Rae Venter har intervjuats i såväl svenska som tyska, franska och australiska medier om metoden.[4]
2019 utsågs Rae Venter till en av världens 100 mest inflytelserika människor av TIME-Magazine. Man konstaterade att hennes metod var den mest revolutionerande inom rättsskipning sedan de forensiska DNA-analyserna på 1980-talet.[5]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
- ^ [a b] American Men and Women of Science, Gale.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.genealogy.org.nz .[källa från Wikidata]
- ^ Elizabeth Gibney, Davide Castelvecchi, Jeff Tollefson, Ewen Callaway, David Cyranoski, Brendan Maher & Holly Else, Nature's 10: Ten people who mattered in science in 2018, vol. 564, 7736, Nature, 1 december 2018, s. 325-335, 10.1038/D41586-018-07683-5, 30563976, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Ekman, Malin (5 augusti 2020). ”71-åringen revolutionerade hur polisen löser mord”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/hittade-seriemordaren--genom-sin-hobby. Läst 22 augusti 2020.
- ^ ”Barbara Rae-Venter: The 100 Most Influential People of 2019” (på amerikansk engelska). TIME. https://time.com/collection/100-most-influential-people-2019/5567712/barbara-rae-venter/. Läst 22 augusti 2020.