Bengt Selander

Från Wikipedia
Bengt Selander
Information
Född13 september 1923
Skeppsholms församling i Stockholm, Sverige
Död30 november 2017 (94 år)
I tjänst förSverige Sverige
FörsvarsgrenArmén
Tjänstetid1947–1983
GradÖverste av första graden

Nils Einar Bengt Haqvin Selander, född den 13 september 1923 i Skeppsholms församling i Stockholm,[1] död 30 november 2017,[2][3] var en svensk militär.

Selander blev officer vid Livregementets husarer 1947 och löjtnant vid Livgardesskvadronen 1953, 1960 befordrad till ryttmästare. Han blev kapten vid Generalstabskåren 1964, befordrad till major 1965 och var adjutant hos överbefälhavaren 1966–1969. År 1968 befordrades han till överstelöjtnant och 1969–1972 tjänstgjorde han vid Hallands regemente. Han befordrades 1972 till överste och var överadjutant hos Hans Majestät Konungen 1972–1974. Åren 1974–1980 var han sektionschef vid Svea livgarde. Åren 1976–1979 var han även chef för Östra arméfördelningen. Han befordrades 1980 till överste av första graden och var försvarsattaché i Paris, Bryssel och Rom 1980–1983. Från 1983 var han militär rådgivare till Hägglund & Söner. Han var generalsekreterare för Allmänna försvarsföreningen 1988–1992.

Bengt Selander invaldes 1992 som ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien.

Bibliografi

  • Kungl. Svea livgardes historia. 5: 1719–1976 (redaktör; Stiftelsen för Svea livgardes historia, Stockholm 1976).
  • Kungl. Svea livgardes historia. 6: Biografiska uppgifter om regementsofficerskåren 1903–1981 (redaktör; Stiftelsen för Svea livgardes historia, Stockholm 1983).
  • ”Svensk krigsskola i Frankrike”, Kungl. Krigsvetenskapsakademiens handlingar och tidskrift, nr 1/1994, s. H:41–56.

Referenser

  1. ^ Sveriges befolkning 1970, CD-ROM, version 1.04 (Sveriges Släktforskarförbund 2002).
  2. ^ Dödsannons i Svenska Dagbladet 9 december 2017 sid.53
  3. ^ Dödsruna i Svenska Dagbladet 15 december 2017 sid.50

Källor

  • Rune Kjellander: Kungl Krigsvetenskapsakademien. Svenska Krigsmanna Sällskapet (till 1805), Kungl Krigsvetenskapsakademien. Biografisk matrikel med porträttgalleri 1796–1995 (Kungl. Krigsvetenskapsakademien, Stockholm 1996), s. 205.