Sveriges överbefälhavare

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
För den generella befattningen, se överbefälhavare. För Ö&B, se Överskottsbolaget.
Överbefälhavaren
Kommandotecken Överbefälhavaren.svg
Överbefälhavarens kommandotecken
General Micael Bydén EM1B1219 (34342186673).jpg
Nuvarande
Micael Bydén
sedan 1 oktober 2015
Titelgeneral eller amiral[a]
ResidensKarlbergs slott
SäteHögkvarteret, Stockholm
UnderställdRegeringen
Förste innehavareOlof Thörnell
Inrättat1939

Överbefälhavaren (ÖB) är myndighetschef för den svenska förvaltningsmyndigheten Försvarsmakten, som sorterar under Försvarsdepartementet. Innehavaren av ÖB-ämbetet har den högsta militära yrkesposten i Sverige. ÖB-ämbetet är den svenska motsvarigheten till det som i EU- och Nato-terminologi benämns funktionellt som försvarschef. Nuvarande ÖB är Micael Bydén.

Uppgifter och ansvar[redigera | redigera wikitext]

Den svenske överbefälhavaren - i dagligt tal kallad ÖB - tillsätts i likhet med andra chefer med amirals- och generalsrang av regeringen. I samband med utnämningen av en ny överbefälhavare befordras denne till 4-stjärnig amiral eller general.

Överbefälhavarens uppgift är att leda myndigheten Försvarsmakten. Detta omfattar dels att tillse att Försvarsmakten förfogar över de förband med den beredskap som regeringen beslutat om, dels att använda de militära styrkorna för att lösa de uppgifter regeringen ställt till Försvarsmakten.

Om ett utländskt fartyg eller luftfartyg använder våld mot mål inom svenskt territorium får överbefälhavaren, i enlighet med den delegation som ges i IKFN-förordningen, besluta om att tillgripa vapenmakt. I övrigt måste regering eller riksdag fatta beslut om insats med Försvarsmakten.

Grad[redigera | redigera wikitext]

Den sittande överbefälhavaren innehar, liksom H.M. Konung Carl XVI Gustaf, den högsta officersgraden, det vill säga 4-stjärnig general eller amiral. Enligt §14 i 1809 års regeringsform, som var ikraft fram tills utgången av 1974, var Konungen högste befälhavare för Krigsmakten, även om det sedan länge i praktiken var statsrådet som styrde i Konungens namn. Enligt 1974 års regeringsform som trädde ikraft den 1 januari 1975 är det Regeringen som de jure har det övergripande ansvaret för Försvarsmakten. Konungens militära grader är sedan dess endast honorärtitlar.

Normalt sett är överbefälhavaren den ende svenska aktiva yrkesofficeraren med fyrastjärnig amirals- eller generalsgrad. Dock kom den tidigare överbefälhavaren general Håkan Syrén att behålla sin grad under sin tid som ordförande för Europeiska unionens militärkommitté (åren 2009–2012), vilket gav Sverige för första gången två aktiva fyrastjärniga generaler.[1]

Ämbetets historik[redigera | redigera wikitext]

I Sverige inrättades befattningen överbefälhavare genom ett kungligt brev 1936 i enlighet med försvarsbeslutet 1936 för att tillsättas i krig eller i krigsfara, befattningen tillsattes under hösten 1939 efter att Andra världskriget utbröt.[2] Den högsta gemensamma militära befattningen som fanns innan dess var chefen för Försvarsstaben, som inrättades 1936. Dessförinnan var varje försvarsgren direkt underställd Kungl. Maj:t. ÖB-ämbetet infördes i syfte att ha en militär chef med ansvar för de samlade militära styrkorna och med försvarsbeslutet 1942 beslöts att en överbefälhavare skulle finnas tillsatt även i fredstid.[3]

Ursprungligen var ÖB:s uppgifter helt inriktade på strategi och operativ ledning av krigsförbanden. Med åren tillkom fler uppgifter av samordnande och administrativ karaktär. 1994 blev ÖB myndighetschef för den då nyinrättade myndigheten Försvarsmakten, som var en sammanslagning av tidigare militära myndigheter.[4]

Sedan medeltiden och fram till inrättandet av en ordinarie befattning som överbefälhavare 1942 var monarken den högste militären med undantag av Frihetstiden (1719-1772). Detta var inget hederstitel. Om kungen var fysiskt kapabel att gå i fält förväntades han personligen leda krigsmakten. Samtliga kungar från 1523 till 1814 förde fältkommando i krig utom Johan III, Fredrik I, Adolf Fredrik och Karl XIII. Under perioden 1889 till 1920 kunde chefen för Lantförsvarsdepartementet respektive chefen för Sjöförsvarsdepartementet i kungens namn föra högsta befälet till lands respektive till sjöss om vederbörande var officerare. 1920 slogs de bägge departementen ihop till Försvarsdepartementet och funktionen som försvarsminister infördes. Till utgången av 1974 var kungen formellt Högste Befälhavare i enlighet med 1809 års regeringsform. Sedan 1975 lyder överbefälhavaren under regeringen; kungen har därefter endast hedersgrader som general och amiral, är hederschef för Livgardet och Livregementets husarer samt har en vid hovet adjungerad militärstab med personal från Försvarsmakten.[3]

Lista över Sveriges överbefälhavare[redigera | redigera wikitext]

Sedan befattningen inrättades 1942 har det aldrig utnämnts någon ÖB med bakgrund från flottan. Håkan Syrén som kom ifrån dåvarande kustartilleriet, och som ingick i marinen, har dock samma tjänstegrader som armén och flygvapnet.

1942-1993 använde sig Överbefälhavaren av det vapen som idag förs av Försvarsmakten.[5]
NrNamnTillträddeAvgickFörsvarsgren
1
Olof thörnell.jpg
General Olof Thörnell8 december 193931 mars 1944Armén
2
Helge Jung.jpg
General Helge Jung1 april 194431 mars 1951Armén
3
Nils Swedlund och Richard Åkerman.jpg
General Nils Swedlund1 april 195130 september 1961Armén
4
Torsten Rapp (1905-1993).jpg
General Torsten Rapp1 oktober 196130 september 1970Flygvapnet
5
Stig Synnergren.jpg
General Stig Synnergren1 oktober 197030 september 1978Armén
6
Lennart Ljung.jpg
General Lennart Ljung1 oktober 197830 september 1986Armén
7
Bengt Gustafsson.jpg
General Bengt Gustafsson1 oktober 198630 juni 1994Armén
8
Fritt porträtt saknas.svg
General Owe Wiktorin1 juli 199430 juni 2000Flygvapnet
9
Fritt porträtt saknas.svg
General Johan Hederstedt1 juli 200031 december 2003Armén
10
Håkan Syrén Feb 2010.jpg
General Håkan Syrén1 januari 200424 mars 2009Marinen
11
Sverker Göranson May 26, 2013.jpg
General Sverker Göranson25 mars 20091 oktober 2015Armén
12
General Micael Bydén EM1B1219 (34342186673).jpg
General Micael Bydén1 oktober 2015...Flygvapnet

Se även[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Om en flottist utnämns.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Haglund, Sven-Åke (5 november 2009). ”Håkan Syrén general i EU”. Försvarsmakten. http://www.forsvarsmakten.se/sv/Aktuellt/Nyhetsarkiv/Centrala-nyheter/2009/Hakan-Syren-general-i-EU/. Läst 2 januari 2010. 
  2. ^ Bra Böckers lexikon, 1981.
  3. ^ [a b] Försvarets traditioner i framtiden med översiktlig historik från 1500-talet, Statens försvarshistoriska museer/Försvarets traditionsnämnd.
  4. ^ Lagändringar med anledning av att den nya myndigheten Försvarsmakten inrättas Proposition 1993/94:33, Sveriges riksdag.
  5. ^ Braunstein, Christian (2006). Heraldiska vapen inom det svenska försvaret = Heraldry of the Armed forces of Sweden. Skrift / Statens försvarshistoriska museer, 1101-7023 ; 9. Stockholm: Statens försvarshistoriska museer. sid. 13. Libris 10099224. ISBN 91-971584-9-6 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]