Hoppa till innehållet

Förstapersonsperspektiv

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Berättarjag)
Förstapersonsperspektiv

Förstapersonsperspektiv är en term som vanligtvis används inom litteratur-,[1] film- och datorspelsammanhang. Det uppstår när åskådaren (läsaren) upplever det som händer i filmen eller spelet genom någon av rollfigurernas ögon.[2] Inom film kallas det också subjektiv kamera.

Inom litteraturen representeras förstapersonsperspektiv av berättelser i jag-form, där den person som berättar handlingen är berättarjaget. Oftast begränsas berättelsen till vad "jag" är med om eller får veta. I annat fall rör det sig om stilgreppet opålitlig berättare. Det kan till exempel vara att berättaren är ett naivt barn och det är tänkt att den vuxna publiken ska läsa mellan raderna och förstå vad som egentligen händer.[3] I romanen American Psycho har berättarjaget vanföreställningar, medan stumfilmen Dr. Caligaris kabinett slutar med att publiken får veta att allt är berättarjagets hallucinationer.

I olika medier

[redigera | redigera wikitext]
Fördjupning: Jagroman

Några exempel på berättelser med förstapersonsperspektiv inom litteraturen är Sherlock Holmes-berättelserna (Dr. Watson är berättare), Fantomen på Operan,[4] Den gudomliga komedin och Dolken från Tunis (av Agatha Christie). I Moby Dick drivs handlingen av konflikten mellan kapten Ahab och den vita valen Moby Dick, medan läsaren betraktar skådespelet ur berättarjaget Ishmaels[5] perspektiv.

Denna berättarform kan omnämnas som jagberättelse eller jagroman.[6] Den liknar i stil både dagboksromanen och brevromanen, två andra genrer där författaren talar direkt till läsaren.[7] Hunter S. Thompsons gonzojournalistik lyfter fram berättarjagets subjektiva perspektiv på verkligheten.[8]

I ett datorspel syftar förstapersonsperspektivet till att öka spelarens närvarokänsla.[2] Denna teknik används i huvudgenren förstapersonsskjutare (FPS).

Film (subjektiv kamera)

[redigera | redigera wikitext]

Filmtermen subjektiv kamera syftar på klipp i en film/video som är tänkta att upplevas som om det som visas ses genom någon annan persons ögon. Det kan till exempel vara en av rollfigurerna som är med i filmen, och kameran ska i så fall vid något tillfälle ha placerats där rollfigurens ögon för tillfället befinner sig. Sådana scener ofta in med en handhållen kamera.[9]

För att klippet ska verka övertygande kan man ta hjälp av föregående och/eller nästkommande klipp i filmen. Vad som visas i det föregående/nästkommande klippet är viktigt för att det ska verka trovärdigt och upplevas på ett övertygande sätt. Därmed uppstår ett beroende av vilka föremål eller personer som finns i rollfigurens omgivning och deras placering i förhållande till varandra, de bör visas i bild på det sätt som den berörda rollfiguren troligast skulle ha upplevt sin omgivning med sina egna ögon.

Man kan också låta de subjektiva klippen i filmen avsiktligt skilja sig åt från de övriga genom att ge dem en annan färgton. Den kan även ges känslan av att vara något rörligare än de övriga klippen, genom att med avsikt använda sig av en något ostadigare kamera eller snabbare kamerarörelser.

Pornografisk film

[redigera | redigera wikitext]
Från inspelning av Gonzo mode d'emploi – se den lätta kameran på mannens huvud till vänster.
Fördjupning: Gonzopornografi

Inom pornografisk film används begreppet gonzo (myntat efter gonzojournalistik[10]) för att beskriva en scen där kameran visar scenen utifrån någon av skådespelarna och dennas synvinkel;[11] detta gör att konsumenten lättare kan identifiera sig med denna rollfigur. Inom kommersiell hårdpornografi är det oftast en manlig rollfigur – i samspel med en kvinnlig rollfigur – som identifieras med. Detta minskar distansen mellan konsumenten och den drömda kvinnan i scenen, och kameran kan koncentrera sig på hennes ansiktsuttryck och hennes blick in i kameran.

  1. ^ ”berättarjag”. ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/ber%C3%A4ttarjag. Läst 19 mars 2019. 
  2. ^ [a b] ”first-person shooter”. ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/first-person-shooter. Läst 19 mars 2019. 
  3. ^ https://www.thebalancecareers.com/the-unreliable-narrator-in-fiction-1277141
  4. ^ Karlsson, Hanna (19 januari 2021). ”Verklighet eller ren illusion? - PDF Gratis nedladdning”. docplayer.se. Karlstads universitet. https://docplayer.se/213125267-Verklighet-eller-ren-illusion.html. Läst 22 februari 2022. 
  5. ^ ”Moby Dick”. ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/moby-dick. Läst 19 mars 2019. 
  6. ^ ”jagroman”. ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/jagroman. Läst 19 mars 2019. 
  7. ^ ”jagroman - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/jagroman. Läst 22 februari 2022. 
  8. ^ ”Hunter S Thompson - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/hunter-s-thompson. Läst 24 februari 2022. 
  9. ^ ”subjektiv kamera - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/subjektiv-kamera. Läst 22 februari 2022. 
  10. ^ Purcell, Natalie J. (2012) (på engelska). Violence and the Pornographic Imaginary: The Politics of Sex, Gender, and Aggression in Hardcore Pornography. Routledge. sid. 87. ISBN 978-0-415-52312-7. https://books.google.se/books?id=8AwNNMealbwC&pg=PA87. Läst 24 februari 2022 
  11. ^ Sloan, Will (21 november 2013). ”The Godfather of Gonzo Porn” (på engelska). Hazlitt. https://hazlitt.net/longreads/godfather-gonzo-porn. Läst 22 februari 2022. 

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]
  • (franska) Françoise Barguillet, Le Roman au XVIIIe siècle, Paris, PUF Littératures, 1981, ISBN 2130368557 ;
  • (franska) Émile Benveniste, Problèmes de linguistique générale, Paris, Gallimard, 1966, ISBN 2070293386 ;
  • (franska) Belinda Cannone, Narrations de la vie intérieure, Paris, Klincksieck, 1998, ISBN 2911285158 ;
  • (franska) René Démoris, Le Roman à la première personne : du classicisme aux lumières, Paris, Armand Colin, 1975, ISBN 2600005250 ;
  • (franska) Pierre Deshaies, Le Paysan parvenu comme roman à la première personne, [s.l. : s.n.], 1975 ;