Dr. Caligaris kabinett

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Dr. Caligaris kabinett
(Das Cabinet des Dr. Caligari)
Dr. Caligaris kabinett
Genre(r) Skräck, expressionism
Regissör Robert Wiene
Producent Rudolf Meinert,
Erich Pommer
Manus Hans Janowitz,
Carl Mayer
Skådespelare Werner Krauss,
Conrad Veidt,
Friedrich Fehér,
Lil Dagover,
Hans von Twardowski,
Rudolf Lettinger,
Rudolf Klein-Rogge
Originalmusik Giuseppe Becce
Distribution Decla-Bioscop (Tyskland),
Goldwyn Distributing Company (U.S.A)
År 1920
Speltid 71 minuter
Land Tyskland
Språk Stumfilm,
textkort på tyska
IMDb

Dr. Caligaris kabinett (ty. Das Cabinet des Dr. Caligari) är en tysk skräckfilm från år 1920, regisserad av Robert Wiene efter manus av Hans Janowitz och Carl Mayer. Den är en av de mest inflytelserika av tyska expressionism-filmer och är ofta betraktad som en av de största skräckfilmerna under stumfilmens era.

Dr. Caligaris kabinett använde stiliserade sättningar, med abstrakta, ojämna byggnader målade på kanvas-uppsättningar. För att addera till denna märkliga stil, använde dess aktörer en orealistisk teknik som uppvisade "ryckiga" och danslika rörelser.

Denna film är åberopad för att ha' introducerat vad som kallas the twist ending (eng. "det oväntade slutet") i film.

Handling[redigera | redigera wikitext]

Det huvudsakliga berättandet introduceras genom en ramberättelse i vilken det mesta av handlingen presenteras som en återblick, i enlighet med protagonisten, Francis (detta är en av de tidigaste exemplen på en ramberättelse i film).

Francis (Friedrich Fehér) och en äldre följeslagare delar historier medan en till synes förvirrad kvinna, Jane (Lil Dagover), går förbi. Francis kallar henne sin "trolovade" och berättar en intressant historia som han och Jane delar. Francis börjar sin historia med sig själv och sin vän, Alan (Hans Heinrich von Twardowski), vilka båda vänskapligt tävlar om att få bli gifta med den ljuvliga Jane. Dessa två vänner besöker en karneval i deras tyska bergsby Holstenwall. De möter den fängslande Dr. Caligari (Werner Krauss) och en nästan stum sömngångare, Cesare (Conrad Veidt), vilken doktorn bevarar sovande i ett kistlikkabinett, behärskar genom hypnos, och uppvisar som en sevärdhet.

Dr. Caligari saluför att Cesares kontinuerliga somnambulism låter honom förnimma svaret på alla frågor om vad som komma skall. När Alan frågar Cesare hur länge han skall leva, svarar Cesare avogt att Alan skall dö före gryningen — en profetia som uppfylles. Alans våldsamma död i händerna på en dunkel figur blir det senaste i en serie av mystiska mord i Holstenwall.

Francis, tillsammans med Jane (vilken han är nu officiellt förlovad med), undersöker Dr. Caligari och Cesare, vilket slutligen resulterar i Caligaris order till Cesare att mörda Jane. Cesare gör det nästan, och avslöjar den nästintill säkra kopplingen mellan Cesare och hans mästare Caligari till de senaste morden. Cesare vägrar emellertid att slutföra dödandet på grund av Jane's skönhet, och bär i stället henne ut ur hennes hus förföljd av byborna. Cesare släpper Jane efter en lång jakt, faller omkull av utmattning, och dör.

Under tiden, går Francis till Holstenwalls lokala mentalsjukhus för att fråga om det någonsin har funnits en patient där vid namn Caligari, men upptäcker till sin chock att Caligari är sjukhusets direktör. Med hjälp av några av Caligaris oförstående medarbetare, upptäcker Francis genom gamla anteckningar att den som är känd som "Dr. Caligari" är besatt av historien om en mytisk munk kallad Caligari, som år 1093 besökte orter i norra Italien och, på ett liknande sätt, använde en sömngångare under sin makt till att döda folk. Dr. Caligari, sjukligt driven att se om en sådan situation faktiskt kunde uppstå, kallade sig själv "Caligari" och har sedan dess lyckats låta utföra sin serie av mord å annans vägnar. Francis och hospitalets andra doktorer sänder myndigheterna till Caligaris kontor. Caligari avslöjar sin galenskap endast när han förstår att hans älskade slav, Cesare, har dött; Caligari blir då inlåst i sitt eget sjukhus.

Berättandet återgår till nutid, medan Francis avslutar sin historia. Ett oväntat slut uppenbarar att Francis' återblick, egentligen är hans fantasi: han, Jane och Cesare är alla i själva verket inlagda i mentalsjukhuset, och den man som han säger är "Caligari" är hans egen doktor, som, efter denna uppenbarelse av källan till sin patients vanföreställningar, säger att han nu skall kunna bota Francis.

Rollista[redigera | redigera wikitext]

Okrediterade[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]