Bergsängs gård

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök


Bergsängs gård är en bergsmansgård i herrgårdsstil i Gyttorp 3 km väst om Nora i Västmanland.

Framsidan av Bergsängs Gård
Framsidan av Bergsängs Gård runt sekelskiftet

Sannolikt var det en byggnad på platsen under mitten av 1600-talet, åtminstone är det säkert att Karl Giliussson Tollet bodde på gården 1679.

Den nuvarande corps de logi uppfördes med en våning 1764 enligt brandförsäkringsinspektionen anno 1808. Den var ”af groft furutimmer, håller i längd 40, i bredd 21 och i höjd 8 alnar täckt med Näver och Torf, brädfordrad, rödmålad, väl underhållen och för närvarande i myckett godt stånd, Den är indelat i 12 rum med gång tvärs igenom hela huset.” Enligt 1830 års brandförsäkringsinspektion har ytterligare en våning tillkommit år 1828 och taket täckts med tegel. Väggarna är brädfodrade och målade med ”Blyhvitt”. På nedre våningen är det nu nio rum förutom förstuga. Renoveringar som utfördes 2007 i den sydöstra garderoben avslöjade en igensatt halvmåneformad öppning i timret vilket var igensatt och avslöjar att timret kommer från ett tidigare byggnad.

Det finns två flyglar. Den västra uppfördes 1787 och bestod av tre rum med ”en drängkammare, och 2:ne gästrum, med klädsvindar öfver”. Den östra flygen byggdes 1791 och var en ”brygg och brännhusbyggning”.

Det finns idag en fd tvättstuga nordväst om corps de logi gjord i knuttimring.

Rättarebostaden byggdes i början av 1900-talet och är en liten rödmålad fodrad timmerbostad sydväst om corps de logi. Är idag avstyckad från stamfastigheten.

Från 1893 till slutet av 1890-talet fanns det en hushållsskola på Bergsäng med elever från hela norden.

Egendomen har tidigare omfattat 62 ha, varav 24 ha åker och 31 ha skog.

Ägarlängd[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Ett och annat från Pershyttan i gången tid, Nr 9 sidorna 11-18
  • Ett och annat från Pershyttan i gången tid, Nr 12 sidorna 44-51
  • Svenska Län. Örebro läns förvaltning och bebyggelse, del III, s. 365. Bokförlaget Svenska Län, Göteborg 1949