Gyttorp

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Gyttorp
Tätort
Radhus i Gyttorp, ritade av Ralph Erskine.
Radhus i Gyttorp, ritade av Ralph Erskine.
Land  Sverige
Landskap Västmanland
Län Örebro län
Kommun Nora kommun
Koordinater 59°30′21″N 14°57′59″Ö / 59.50583°N 14.96639°Ö / 59.50583; 14.96639
Area 273,89 hektar
Folkmängd 661 (2010)[1]
Befolkningstäthet 2,41 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Tätortskod T5960
GeoNames 2709531
Gyttorps läge i Örebro län
Red pog.svg
Gyttorps läge i Örebro län
Wikimedia Commons: Gyttorp
Radhus i Gyttorp, ritade av Ralph Erskine.

Gyttorp är en tätort i Nora kommun.

Historia[redigera | redigera wikitext]

En dubbelexplosion vid Nitroglycerin AB i Gyttorp den 29 oktober 1964, krävde åtta dödsoffer. Tjugoen personer fick föras till lasaretten i Örebro, Nora och Lindesberg.[2]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Gyttorp 1960–2010[3]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
794
1965
  
812
1970
  
862
1975
  
860
1980
  
828
1990
  
756 274
1995
  
674 275
2000
  
637 275
2005
  
620 275
2010
  
661 274

Samhället[redigera | redigera wikitext]

De centrala delarna av Gyttorp ritades av den kände arkitekten Ralph Erskine från 1945 till 1955. För att skapa grannskap i detta helt nybyggda samhälle placerade Erskine radhus kring gemensamma grönytor. I mänskliga termer var hans mål att identifiera individens privata domän (bostaden), den halvprivata världen (trädgården eller gården), den halvoffentliga zonen (den lokala grönytan eller butiken) och det helt offentliga området, som alla delade lika (stadens torg, promenadvägen eller idag shoppingcentret) [4]. Enligt Erskine så startade ett skede med hela samhällsbildningar, små industrisamhällen med olika bolag som uppdragsgivare i och med Gyttorp. Vad som var ovanligt för tiden och Erskine var att det ritades en bygrupp med en blandning av radhus och flerfamiljshus samt att Erskine använde sig av flera olika färger för att kontrastera till det vita vinterlandskapet [5]. Materialet i byggnaderna var främst utförda med gasbetong och betong. Rymlighet och möjlighet till variation har i sann funktionell anda eftersträvats i planen. Spisplacering och färgsättning varierar i olika hus och genom ett flyttväggssystem kan olika utrymmen uppdelas på olika sätt eller tas bort helt för att ge stora öppna ytor[6]. Det nya samhället i Gyttorp byggdes etappvis allt eftersom behovet av bostäder för arbetarna vid Nitro Nobel ökade. Sammanlagt så byggdes det 125 bostäder enligt Erskines plan innan Nitro Nobels verksamhet började att gå sämre och samhället började avbefolkas.

Gyttorps centrum är ett byggnadsminne, och belönades med organisationen Europa Nostras diplom år 2002.

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Det största företaget i Gyttorp är Orica som tidigare hette Nitro Nobel som tillverkar dynamit och sprängämnen. Gyttorpsfabriken startades 1858, och togs senare över av Nitroglycerin Aktiebolaget.[7]

Gyttorp har även satt namn på en hagelpatronfabrik, Gyttorp Cartridge Company, som tillverkar ammunition såväl till jakt som till lerduveskytte.


Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Folkmängd i tätort och småort per kommun 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01T/MI0810_To_So_Kommun2010.xls. Läst 6 maj 2013. 
  2. ^ Panorama 65 - en bokfilm från Bonniers Folkbibliotek, red. Per-Erik Lindorm, Albert Bonniers förlag, Stockholm 1965 s. 22
  3. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010. 
  4. ^ Davey & Hultin, Peter & Olof (2008). The Architecture of Ralph Erskine 
  5. ^ Ralph Erskine (1981). ”Samhällen Gyttorp”. Arkitektur. 
  6. ^ Ralph Erskine (1950). ”Bostadsområde i Gyttorp”. Byggmästaren. 
  7. ^ Svensk uppslagsbok, Malmö 1932

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]