Västerås slott

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Västerås slott
Slott
Västerås slott med kärntornet närmast.
Västerås slott med kärntornet närmast.
Land Sverige Sverige
Region Svealand
Kommun Västerås
Ort Västerås
Ägare Statens Fastighetsverk
Byggnadsmaterial gråsten, tegel

Västerås slott är en slottsbyggnad belägen i Västerås intill Svartåns mynning och var ett kungligt residens under Vasatiden.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Medeltiden[redigera | redigera wikitext]

Västerås hette tidigare Västra Aros (Västra Åmynningen) och blev i mitten av 1100-talet biskopssäte. Västra Aros blev under 1200-talet den viktigaste utskeppningshamnen för Bergslagen och tillsammans med Stockholm den främsta staden i Mälardalen. Med tiden insåg man behovet av ett starkt fäste som skydd åt kungens fogde, men tjänade även som residens till densamma. Ett kärntorn med fyra våningar byggdes vid Svartåns utlopp. Den översta våningen blev skyttevåning. Detta torn finns ännu kvar i nuvarande slottets nordöstra hörn.

Västerås blev indraget i blodiga strider vilket föranledde att borgen byggdes ut och förstärktes i flera omgångar. Slottet spelade en viktig roll under unionsstriderna, på 1400-talet och tidiga 1500-talet, och var det första riksfästet som Engelbrekt Engelbrektssons styrkor erövrade under upproret. Slottet intogs av ärkebiskop Jöns Bengtsson 1457 och belägrades 1464 av Kristian I, men utan framgång. 1522 erövrades det av Gustav Vasa efter att ha varit belägrat under ett år.

Vasatiden[redigera | redigera wikitext]

Gustav Vasa triumferar i Västerås.

Västerås slott gjordes till kungligt residens av Gustav Vasa, som även lät hålla riksdag i staden och två av dessa utgjorde historiskt viktiga händelser i Sveriges historia. Västerås riksdag 1527 ledde till att protestantismen fick sitt intåg i Sverige och att banden med katolska kyrkan klipptes av. Under riksdagen 1544 gjordes Sverige till ett arvrike, men sanktionerade även den nya satsning på en inom landet rekryterad krigsmakt som Gustav redan inlett. Inför den senare riksdagen 1540–44 gjordes stora ombyggnader i slottet och en ny kungsvåning byggdes bland annat ovanpå den gamla i östra längan, vilket även skapade nuvarande huvudentrén, och västra längan förhöjdes. Johan III fortsatte med nya byggnadsarbeten i slutet av 1570-talet, då en stor rikssal och en slottskyrka blev inredda.

Den avsatte kungen Erik XIV fördes hit 1573 och tillbringade ett år i fångenskap på slottet.

När Karl X Gustavs mor, pfalzgrevinnan Katarina Karlsdotter Vasa, dog 1638, var det slutet för slottet som kungligt residens. Eftersom ingen kunglig person längre bodde på slottet, hamnade det sedermera i förfall.

Senare historik[redigera | redigera wikitext]

Under senare delen av 1600-talet påbörjades renoveringsarbeten på slottet under ledning av arkitekten Mathias Spieler som var nära vän med Jean de la Vallée och Nicodemus Tessin d.ä. Under Karl XII:s krig användes det till förvaring av bla. krigsfångar. Den sista fången lämnade slottet 1857. En välkänd fånge under senare år var Carl Fredrik Lilja, som stal pengar från landskansliet, och som lyckades rymma från fängelset.

År 1736 eldhärjades slottet och all inredning från Vasatiden förstördes. Elden spred sig till flertalet trä- och korsvirkeshus i närområdet. Slottet reparerades och byggdes ut i mitten av 1740-talet med Carl Hårleman som arkitekt, och färdigställdes under 1750-talet.

Under 1800-talet gjordes en del inre förändringar och under 1920-talet genomfördes en restaurering av slottet ledd av Västerås stadsarkitekt Erik Hahr och då koncentrerade man sig främst på rikssalen med intilliggande utrymmen och residensvåningen. Västmanlands Fornminnesförening har haft sina samlingar i slottet sedan 1889. Under 1961 flyttade Länsstyrelsen till ett nybyggt landsstathus och slottet renoverades 1965–66 under ledning av arkitekt Nils Tesch. Därefter flyttade Västmanlands läns museum in, men lämnade byggnaden 2010 för nya lokaler på Karlsgatan 2.

Slottet idag[redigera | redigera wikitext]

En mindre del av slottet har på senare år[när?] moderniserats och byggts om till residens för landshövdingen. En annan del av slottet hyrs för närvarande av Mälardalens Högskola som har sitt säte för kammarmusik där.

Galleri[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Hedlund, Ruth (1990). Västerås slott: fogdeborg, kungaslott, fängelse och residens. Västerås: Västmanlands läns museum. Libris 7790957. ISBN 91-970290-3-3 
  • Nilsson, Staffan (2000). Svenska residens (1. uppl.). Stockholm: Svensk byggtjänst. sid. 186-195. Libris 8373948. ISBN 91-7332-927-4 
  • Nordberg, Tord O:son (1975). Västerås slott: en byggnadshistorisk skildring. Västerås kulturnämnds skriftserie, 0347-8416 ; 2. Västerås: Kommunen. Libris 147369 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]