Berndt Jonas Aminoff den äldre
| Berndt Jonas Aminoff | ||
|---|---|---|
| Yrke | Militär | |
Militärtjänst
| ||
| I tjänst för |  Sverige
| |
| Tjänstetid | 1747-1781 | |
| Enhet | Kungliga svenska armén | |
Politik
| ||
kapten
| ||
|
| ||
Personfakta
| ||
| Född | 9 september 729 Idensalmi, Savolax
| |
| Död | 1 oktober 1805 Nummenkylä, Sjundeå, Nylands och Tavastehus län | |
Släkt
| ||
| Frälse- eller adelsätt | Aminoff | |
| Far | kapten Gregori Aminoff | |
| Mor | Beata Elisabet Schmiedefelt | |
Familj
| ||
| Gift | 1770 Sarvsalö | |
| Make/maka | Lovisa Charlotta Armfelt | |
| Barn | Se text | |
| ||
| Ätten Aminoffs vapen. | ||
Berndt Jonas Aminoff, född 9 september 1729 i Idensalmi i Savolax, död 1 oktober 1804 i Nummenkylä i Sjundeå i Nylands och Tavastehus län, var en finlandssvensk kapten och Valhallaordens kassör.[1][2]
Biografi[redigera | redigera wikitext]
Familj[redigera | redigera wikitext]
Aminoffs föräldrar var kapten Gregori Aminoff (1696–1758) och Beata Elisabet Schmiedefelt (1714–1793). Han gifte sig år 1770 med friherrinnan Lovisa Charlotta Armfelt, dotter till majoren, friherre Claes Armfelt. Bröllopet ägde rum i Sarvsalö, Pernå. Paret fick sammanlagt sju barn. Överstelöjtnant Berndt Jonas Aminoff den yngre var Aminoffs son. Lantdagsledamot, överste Berndt Adolf Carl Gregori Aminoff var Aminoffs sonson.[3]
Officer i Kungliga svenska armén[redigera | redigera wikitext]
Aminoff gick frivilligt in i Savolax och Nyslotts läns infanteriregemente år 1747. Han befordrades till sergeant i Nylands infanteriregemente 1749, till skrivare 1750, till fänrik 1758, till löjtnant 1768, till kvartermästare 1771 och till kapten 1777. Aminoff avgick från Kungliga svenska armén 1781. Han belönades med riddartecken av Kungliga Svärdsorden.
Aminoff valdes till medlem av Valhallaorden, som grundades år 1781, och han tjänstgjorde som kassaförvaltare för sällskapets kassaförvaltningsinstitution. Aminoff ansvarade för sällskapets ekonomi. Sällskapet var verksamt på Sveaborg i Helsingfors.[2]
Valhallaordens ledare, Johan Anders Jägerhorn, influerades av överste Georg Magnus Sprengtportens idéer om ett självständigt Finland.[4] Sällskapet bidrog till bildandet av Anjalaförbundet. Anjalaförbundets ledare, major Carl Henrik Klick, överlämnade en samling av Anjalaförbundets dokument till Aminoff, vilka senare såldes till greve Jacob Gustaf de la Gardie. Samlingen hamnade i Lunds universitets arkiv.[5]
Aminoff skrev om helsingforsarnas livsstil i Stockholmsposten år 1790. Han berättade att komedianter, dansmästare, språklärare, konstnärer, musikanter och många andra anlände till Helsingfors.[6]
Hederstecken[redigera | redigera wikitext]
Riddare av Kungliga Svärdsorden
Se även[redigera | redigera wikitext]
- Ätten Aminoff
Källor[redigera | redigera wikitext]
- ^ ”Aminoff nr 456 - Adelsvapen-Wiki”. www.adelsvapen.com. https://www.adelsvapen.com/genealogi/Aminoff_nr_456#TAB_60. Läst 25 juni 2024.
- ^ [a b] Danielson-Kalmari, Johan Richard (1921) (på finska). Suomen valtio- ja yhteiskuntaelämää 18:nnella ja 19:nnellä vuosisadalla - Kustavilainen aika - toinen osa. WSOY
- ^ ”Schmiedefelt nr 751 - Adelsvapen-Wiki”. www.adelsvapen.com. https://www.adelsvapen.com/genealogi/Schmiedefelt_nr_751#tab6. Läst 25 juni 2024.
- ^ Kelosaari, Artemis (6 december 2021). ”Suomesta tavoiteltiin tasavaltaa jo 1700-luvulla – Aatelinen upseeri Yrjö Sprengtporten oli asialla tukijoukkoineen” (på finska). Seura.fi. https://seura.fi/ilmiot/historia/suomesta-tavoiteltiin-tasavaltaa-jo-1700-luvulla-aatelinen-upseeri-yrjo-sprengtporten-oli-asialla-tukijoukkoineen/. Läst 25 juni 2024.
- ^ Cederberg, A. R. (1931) (på finska). Anjalan liiton historialliset lähteet. Helsingfors: Suomen Historiallinen Seura
- ^ Seppälä, Anu (10 januari 1999). ”Huvitusten Helsinki” (på finska). Helsingin Sanomat. https://www.hs.fi/kulttuuri/art-2000003770505.html. Läst 25 juni 2024.