Sergeant (Sverige)

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Sergeant (förkortning: serg) är en militär grad i den svenska försvarsmakten. Enligt 2009 års befälsordning är en sergeant ett gruppbefäl, alternativt en soldat med specialitet. Före 2009 var en sergeant ett plutonsbefäl. Sergeant har varit en befälsgrad i den svenska armén sedan omkring 1615.

Sergeant som gruppbefäl (2009-idag)[redigera | redigera wikitext]

Sergeant är en grad för gruppbefäl, placerad mellan korpral och förste sergeant. Den motsvarar den tidigare graden furir. Förändringen gjordes då sergeant vanligtvis är den grad som följer på korpral i militära befälssystem i en internationell jämförelse.

Distinktioner[redigera | redigera wikitext]

Armén[redigera | redigera wikitext]

  • Gruppbefäl (sergeanter sedan 2009, korpraler sedan 2015) bär ett mässingsfärgat mössmärke (agraff) till fält- och pälsmössa. Gäller även andra försvarsgrenar som bär fältuniform 90.
  • Sergeanter får som enda gruppbefäl, soldat och sjöman bära skärmmössa till uniform m/87. Då med en svart mössträns och mössmärke med mässingsknapp.
  • Sergeanter bär ett 35 mm vitt band på båtmössa m/1823/1824-2004 vid Livgardets 10:e livbataljon. Menig - korpral bär 20 mm vitt band.

Flottan[redigera | redigera wikitext]

  • Gruppbefäl (sergeanter och korpraler) bär ett guldbroderat mössmärke (före 2016 i metall) till båtmössa m/48. Menig - vicekorpral bär ett blått ovalt mössmärke med ett ankare i guld.

Gradbeteckningar[redigera | redigera wikitext]

Gradbeteckningen för sergeanter är sedan 2009 bestående av tre vinklar.

Sergeant som plutonsbefäl (före 2009)[redigera | redigera wikitext]

Före 2009 var sergeant en grad för plutonsbefäl, placerad mellan furir och fänrik. Efter befälsreformen 2009 motsvaras graden av förste sergeant, vilket är den lägsta graden för den nyinförda befälskåren specialistofficerare.

Före tjänsteställningsreformen 1972 var sergeant den lägsta graden för en underofficer, typbefattning ställföreträdande plutonchef i utbildningsorganisationen och plutonchef i mobiliseringsorganisationen; och fram till den nya befälsordningen 1983 den lägsta graden för en plutonsofficer, typbefattning ställföreträdande plutonchef i mobiliseringsorganisationen. Graden har därefter betraktats som en tjänstegrad för värnpliktsofficerare och hemvärnsbefäl.

Gradbeteckning i form av tre vinklar betecknade före 1972 en kadett vid äldre kursen på krigsskolan, ofta i kombination med ett vitt mössmärke och kadettkronor.

Befälskårstecken och gradbeteckning[redigera | redigera wikitext]

Sergeanter i armén bar före 2009 ett vitt mössmärke vilket tidigare använts av underofficerare och plutonsofficerare. Gradbeteckningen för sergeant har under 1900-talet bestått av en stjärnknapp, ibland kallat pixmärke, i armén och kustartilleriet, i flygvapnet kombinerat med en 8 mm galon, och i flottan enbart en 8 mm galon. Stjärnknappen är sedan 2009 gradbeteckning för specialistofficerare.

Tjänsteställning[redigera | redigera wikitext]

Ny befälsordning 1983 Befälsordningen 2009
Nivå Ordnings-nummer Yrkesofficer Värnpliktigt plutonsbefäl Värnpliktigt gruppbefäl Officer Specialistofficer Gruppbefäl Ordnings-nummer Nivå
6 11 Fänrik - - Fänrik - - 13 OF 1
7 12 - Sergeant - Förste sergeant 14 OR 6
8 13 - Furir - Sergeant 15 OR 5
9 14 Korpral Korpral 16 OR 4

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]