Bertil Vallien

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Erik Bertil Vallien, född Wallin 17 januari 1938 i Stockholm, är en svensk skulptör och glaskonstnär, som huvudsakligen ägnar sig åt glasgjutning.

Uppväxt[redigera | redigera wikitext]

Vallien är son till målaren och predikanten Nils Wallin (1911–1987) och Astrid Andersson (1908–1992). Han växte upp i villaförorten Sollentuna köping norr om Stockholm och var ett av sju barn. Familjen var djupt religiös och Bertil lämnade föräldrahemmet i 15-årsåldern.

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

Efter diverse tillfälliga arbeten som dekoratör på varuhuset PUB och målarlärling på sin fars firma bestämde sig Vallien för att bli konstnär. Han sökte och kom in på en förberedande utbildning på Konstfack 1955. Efter två års studier valde Vallien att gå vidare i keramikfacket. Där fick han Stig Lindberg som huvudlärare. Valliens Konstfacksarbeten bar också spår av Lindbergs uttrycksfulla stil. När han gick ut sommaren 1961 hade Vallien fått Slöjdföreningens silvermedalj.

Liv och verk[redigera | redigera wikitext]

Sedan 1963 är Vallien verksam först vid Åfors och efter 2012 Kosta glasbruk, där har han framför allt blivit känd för att gjuta glasmassan i sand, sandgjutning. Med denna teknik har han gjort skimrande glasskulpturer av båtar och huvuden. Han har ritat servisglasen Château och Oktav. Hans glasserie Viewpoints kom 1996. Hans uttryck rör sig i en mystisk symbolvärld, där objekten manar till eftertanke.

Vallien är hedersdoktor vid Växjö universitet.[1] Vallien finns representerad vid Nationalmuseum[2] i Stockholm. Sedan 1963 är han gift med Ulrica Hydman-Vallien.

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Glaskonstnär hedersdoktor vid Växjö universitet”. P4 Kronoberg. 4 december 2002. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=106&artikel=155303. Läst 18 juni 2014. 
  2. ^ Nationalmuseum

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]