Röhsska museet

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Röhsska museet sett från taket på Konsthögskolan Valand, 2011.
Röhsska museets huvudingång mot Vasagatan.

Röhsska museet, tidigare Röhsska konstslöjdmuseet, är ett museum i Göteborg för mode, design och konsthantverk. Det invigdes 1916, och var ursprungligen friliggande, men byggdes samman med Slöjdföreningens skola år 1964.[1]

Museet ligger vid Vasagatan 37-39, i centrala Göteborg.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Sverige var sent med att få ett specialmuseum för konsthantverk och design. Röhsska var ett av de senast tillkomna av en rad konstindustrimuseer som byggdes runt om i Europa med avsikten att visa formgivna industri- och hantverksprodukter.[2]

Röhsska museet grundades med hjälp av privata donationsmedel. Den 10 januari 1901 fick Göteborgs stad av sterbhusdelägarna efter konsul Wilhelm Röhss d.y. ta emot en donation på 250 000 kronor, som möjliggjorde uppförande och inredande av en byggnad för ett konstindustrimuseum. Brodern August Röhss donerade också 180 000 kronor den 24 december samma år för inköp till det blivande museets samlingar samt andra ändamål.[3]

Röhsska museet invigdes den 15 september 1916 av landshövding Gustaf Lagerbring.[4]

Museichefer[redigera | redigera wikitext]

Museibyggnaden[redigera | redigera wikitext]

Röhsska museet byggdes på tomten mellan Chalmers byggnader på Vasagatan och Slöjdföreningens skola på Kristinelundsgatan. Göteborgs stad bidrog med den centrala tomten. För utformandet av museibyggnaden utlystes en tävling, där landets främsta arkitekter deltog.[6] Det vinnande bidraget ritades 1910 i nationalromantisk anda av Carl Westman. Själva byggnadsmaterialet fick spela en stor roll, vilket är tydligt i museets fasader av handslaget rött tegel, där teglets egenart får tala. Vissa tegelstenar har ett mönster – till exempel tre kronor eller initialerna C W upp- och nedvända.

Under de dryga hundra år som Röhsska museet har funnits till har verksamheten gradvis förändrats. Den första byggnaden visade sig vara för liten för verksamhetens omfattning och på 1930-talet utökades museet med en mindre tillbyggnad. Även denna gång kom byggnaden att bli tidstypisk, nämligen i funktionalistisk stil. Melchior Wernstedt ritade en tillbyggnad för tillfälliga utställningar som stod färdig 1937 med stora fönster ut mot Chalmersgatan. Med tiden uppstod behov av ytterligare utökning och 1957–62 uppfördes ytterligare en tillbyggnad, Brolidhallen, ritad av Sven Brolid och Jan Wallinder.[2]

Föremålssamling[redigera | redigera wikitext]

Röhsska museet har en omfattande föremålssamling på uppemot 50 000 objekt, fördelade inom kategorierna konsthantverk, design och mode. Huvuddelen av föremålen i samlingen utgörs av äldre svenskt och europeiskt konsthantverk, men också av grekiska och romerska antikviteter samt material från Japan och Kina finns representerade i samlingen. Ända sedan museets stadgar antogs av Göteborgs stadsfullmäktige 1904 har en febril insamlingsverksamhet pågått och redan 1905 skrevs de första föremålen in i museets accessionskatalog. Sedan dess har mellan 50 och upptill 1800 föremål per år samlats in. De första åren köptes framförallt äldre svenskt och europeiskt konsthantverk in, men även kinesiskt och japanskt konsthantverk förvärvades. På 1920-talet började man också köpa in samtida konsthantverk.[7]

Utställningar[redigera | redigera wikitext]

Röhsska museet har cirka 20 utställningshallar. I de flesta visas permanenta utställningar med föremål ur museets egna samlingar, men museet visar också tillfälliga utställningar varje år, både med föremål ur samlingarna och inlånade föremål. Bland de permanenta utställningarna finns museets utställning med kinesiskt konsthantverk och utställningen med japansk form. Dessutom presenteras en unik guld- och silver donation som skänktes till museet av direktör Falk Simon den 10 december 1934. Gåvan var värderad till 400 000 kronor, och innehöll föremål från medeltiden och renässansen samt limoges-emaljer från 1200- och 1300-talen.[8][9]

Museet har också en omtyckt utställning med 1800- och 1900-tals formgivning där många svenska och internationella designklassiker finns utställda. Museet visar ett tiotal tillfälliga utställningar av olika karaktär varje år. De aktuella utställningarna presenteras på museets webbsida.

Utställningen "Vår bostad" visades på Röhsska i samband med museets 25-årsdag den 15 september 1941.[10]

Tillsammans med Göteborgs museum anordnade Röhsska utställningen "Staden och stilen" - som en revy 1848-1948 över livet i staden Göteborg - den 3 maj 1948. Orsaken var att Slöjdföreningens skola firade sitt 100-årsjubileum.[11]

Röhsska och Arkeologiska museet i Göteborg visade 18 mars-20 maj 1973 den mest omfattande egyptiska utställningen av konst och konsthantverk som förekommit i Sverige. Det var i samarbete med Staatliche Museum Berlin, där 525 föremål bildade 4 000 års historia. "Gudar och människor vid Nilen" var namnet på utställningen.[12]

Röhsska Konstslöjdmuseets Vänner[redigera | redigera wikitext]

Röhsska Konstslöjdmuseets Vänner bildades 1917 med ändamål att inköpa värdefulla konstslöjdsföremål att skänka till museets samlingar.[13]

Torsten och Wanja Söderbergs pris[redigera | redigera wikitext]

Röhsska museet har sedan 1994 delat ut det årliga Torsten och Wanja Söderbergs pris för nyskapande och framstående gärning inom konsthantverk, design och mode i Norden. Priset instiftades med anledning av etthundraårsdagen av Torsten Söderbergs födelse den 4 november 1894. Varje år i november presenterar Röhsska museet en utställning med pristagaren.

Nationellt uppdrag[redigera | redigera wikitext]

Röhsska museet tilldelades 1997 av staten ett nationellt ansvar för museernas samordning av design och konsthantverk.[14]

Exlibris[redigera | redigera wikitext]

Röhsska museets exlibris formgavs 1958 av konstnären Göran Boström, och föreställer en av museets östasiatiska Fohundar, som sedan 1916 flankerar museets entré. Dock är det numera två kopior, eftersom originalen från 1600-talet förvaras inne i huset.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i Göteborg: Ett program för bevarande, [del I], red. Gudrun Lönnroth, utgiven av Göteborgs Stadsbyggnadskontor 1999 ISBN 91-89088-04-2, s. 104
  2. ^ [a b] ”Historik | Röhsska museet”. http://rohsska.se/historik/1303/. Läst 13 oktober 2014. 
  3. ^ Rundqvist med flera (1982), s. 76
  4. ^ Rundqvist med flera (1982), s. 88
  5. ^ Två nya chefer ska städa upp på Röhsska på Sveriges Televisions webbplats den 14 december 2015
  6. ^ Rasmus Waern, Röhsska museet : byggnadens historia, Ingår i: Konsthistorisk tidskrift. - Stockholm : Scandinavian University Press, 1932-. - ISSN 0023-3609. ; 1992 (61:4), s. [173]-189 : ill.
  7. ^ ”Samlingen | Röhsska museet”. http://rohsska.se/historik/vara-samlingar/1315/. Läst 13 oktober 2014. 
  8. ^ Rundqvist med flera (1982), s. 102
  9. ^ Göran Axel Nilsson, Falk Simons donation : en samling äldre silverföremål i Röhsska konstslöjdmuseet, Göteborg : Röhsska konstslöjdmuséet, 1958
  10. ^ Rundqvist med flera (1982), s. 109
  11. ^ Rundqvist med flera (1982), s. 116
  12. ^ Rundqvist med flera (1982), s. 152
  13. ^ Röhsska Konstslöjd Museet - årstryck 1960, Göteborg 1960, s. 41
  14. ^ http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Ovriga-dokument/Ovrigt-dokument/Rohsska-museet_GN02Kr306/?text=true

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • 100 utmärkta hus i Göteborg.. [Arkitekten och staden] ; [3]. Göteborg: Manne Ekman & Margareta Rydbo, Göteborgs stadsmuseum i samarbete med Göteborgs-posten. 2001. sid. 130-131. Libris 8379794. ISBN 91-85488-54-2 
  • Rundqvist Agne, red (1982). Kronologiska anteckningar om viktigare händelser i Göteborg: 1619-1982. Göteborg förr och nu, 0348-2189 ; 17. Göteborg: Göteborgs hembygdsförb. Libris 504662 
  • Manne Ekman (28 augusti 2002) artikel i Göteborgs-Posten[specificera källa]

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Persson, Jörgen; Rising Anders (1993). Göteborg bakom fasaderna. Stockholm: Svenska turistfören. (STF). sid. 57, 62-63. Libris 7611738. ISBN 91-7156-114-5 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]