Biljana Srbljanović

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Biljana Srbljanović
Biljana Srbljanović.jpg
Född 15 oktober 1970[1][2]
Stockholm[1]
Nationalitet Serbien
Alma mater Belgrads universitet
Yrke Dramatiker, skribent och manusförfattare
Arbetsgivare Atelje 212
Make/maka Gabriel Keller
(g. 2006–)
Utmärkelser Winning of liberty (award)
Sterija Prize
Statuette of Joakim Vujić
Redigera Wikidata

Biljana Srbljanović (serbiska: Биљана Србљановић), född 15 oktober 1970 i Stockholm, numera bosatt i Belgrad, Serbien, är en serbisk dramatiker.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Hon är utexaminerad från fakultetetn för drama och konst vid Belgrads universitet. Hon debuterade som dramatiker 1997 med Beogradska trilogija som uppfördes av den jugoslaviska dramatiska teatern (Jugoslovensko dramsko pozorište) i Belgrad. Pjäsen ledde genast till ett internationellt genombrott. Hon har spelats i bland annat Italien, Tyskland, Österrike, Schweiz, Belgien, Nederländerna, Storbritannien, Skandinavien, Polen, Rumänien, Slovenien, USA och Frankrike. Schaubühne am Lehniner Platz i Berlin har uppfört flera av hennes pjäser. Utöver dramatik har hon skrivit manus till TV-serien Otvorena vrata som visades på serbisk television under mitten av 1990-talet. Under Kosovokriget 1998-1999 skrev hon en dagbok som publicerades i flera europeiska dagstidningar. Vid sidan av skrivandet har hon undervisat i drama i Belgrad, New York och Italien. Bland priser hon erhållit kan nämnas det tyska Ernst-Toller-Preis 1999 och det alleuropeiska teaterpriset Premio Europa 2007. 2006 utnämndes hon till årets utländska dramatiker (en av tre) av den prestigefyllda tyska teatertidskriften Theater heute.

Med svart humor och absurdistiska grepp skildrar hon våldsamma erfarenheter ur Balkans samtidshistoria.

Uppsättningar i Sverige[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] hämtat från: Ryskspråkiga Wikipedia
  2. ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 27 april 2014