Bisnovat R-4
Utseende
| Bisnovat R-4 | |
| En R-4T (till vänster) och en R-4R (till höger) under vingen på en Tu-128. | |
| Typ | Jaktrobot |
|---|---|
| Ursprungsland | |
| Servicehistoria | |
| Brukstid | 1963 – 1990 |
| Används av | Sovjetunionen |
| Produktionshistoria | |
| Designdatum | 1959 – 1963 |
| Tillverkare | Bisnovat (senare Molnija) |
| Varianter | R-4R, R-4T, R-4RM och R-4TM |
| Specifikationer | |
| Längd | 5530 mm |
| Vikt | 492 kg (R-4R) 480 kg (R-4T) |
| Spännvidd | 1550 mm |
| Diameter | 340 mm |
| Stridsspets | Splitterladdning |
| Stridsspetsvikt | 53,5 kg |
| Tändrör | APR-80 zonrör |
| Motor | PRD-84 |
| Målsökare | Semiaktiv radarmålsökare (R-4R) Infraröd målsökare (R-4T) |
| Vapenbärare | Tupolev Tu-128 |
| Prestanda | |
| Räckvidd | 1–15 km (R-4T) 2–25 km (R-4R) |
| Maxhöjd | 26 000 meter |
| Maxhastighet | 1710 km/h |
Bisnovat R-4 (NATO-rapporteringsnamn AA-5 Ash) var en jaktrobot utvecklad för jaktflygplanet Tupolev Tu-128 under 1950-talet. Den är inte lika lång som efterföljaren Bisnovat R-40, men den är tyngre och har grövre diameter. Den är också betydligt långsammare.
Roboten finns i två varianter; En värmesökande (R-4T) och en radarstyrd (R-4R). Det vanliga var att en Tu-128 bar två robotar av varje sort och att en robot av varje sort avfyrades mot varje mål för att maximera träffchansen.
1973 infördes de förbättrade varianterna R-4RM och R-4TM. Den sistnämnda kunde tack vare den högre upplösningen hos radarn Smerch-M anfalla mindre mål och mål på lägre höjd än tidigare.
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ”AA-5 Ash / R-4” (på engelska). Federation of American Scientists. 21 mars 1999. http://www.fas.org/man/dod-101/sys/missile/row/aa-5.htm. Läst 9 oktober 2011.
- ”К-80, Р-4” (på ryska). Уголок неба. http://www.airwar.ru/weapon/avv/k80.html. Läst 9 oktober 2011.
- Gunston, Bill (1983) (på engelska). Modern Airborne Missiles. London: Salamander Books Ltd. sid. 14–15. Libris 6147973. ISBN 0-86101-160-0