3M11 Falanga

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
3M11 Falanga
9M17 Skorpion
2K8-Falanga sketch.svg
TypPansarvärnsrobot
UrsprungslandSovjetunionen Sovjetunionen
Servicehistoria
Brukstid1964 –
Används avAfghanistan, Angola, Bulgarien, Egypten, Irak, Jemen, Kuba, Libyen, Polen, Rumänien, Sovjetunionen, Syrien, Tjeckoslovakien, Ungern, Vietnam
Medverkan i krigSexdagarskriget, Angolanska självständighetskriget, Libanonkriget 1982, Afghansk-sovjetiska kriget, Iran–Irak-kriget
Produktionshistoria
DesignerAlexander Nudelmans designbyrå
Varianter3M11, 9M17, 9M17M, 9M17P, 9M17MP
Specifikationer
Längd1130 mm (3M11)
1160 mm (9M17)
Vikt27 kg (3M11 och 9M17)
29 kg (9M17M)
31,5 kg (9M17MP)
Spännvidd680 mm
Diameter142 mm
StridsspetsRiktad sprängverkan
Stridsspetsvikt5,4 kg
MålsökareMCLOS via radiolänk
VapenbärareMil-8, Mil-24, BRDM-3
Prestanda
Räckvidd500 – 2500 m (3M11 och 9M17)
500 – 3000 m (9M17M)
500 – 4000 m (9M17MP)
Maxhastighet150 – 170 m/s

3M11 Falanga (ryska: 3М11 Фаланга) och 9M17 Skorpion är två snarlika sovjetiska pansarvärnsrobotar. NATO-rapporteringsnamn för båda är AT-2 Swatter.

Historia[redigera | redigera wikitext]

År 1957 påbörjades arbetet med att utveckla en ersättare för tidigare 3M6 Sjmel vars tunga och långsamma robotar inte svarade upp till kraven. De första 3M11 Falanga-robotarna var visserligen både mindre och snabbare, men deras tillförlitlighet var dålig och radiosignalerna med vilka skytten styrde roboten stördes lätt ut. Därför utvecklades en snarlik robot med namnet 9M17 Skorpion för att åtgärda problemen.

De första robotarna fick bestycka pansarvärnsfordonet BRDM-3 men de kom snart att användas i större skala ombord på stridshelikoptrar. 1960 provsköts den första roboten från en Mil-1 och snart var de standardbeväpning på Mil-4 och Mil-8.

Skorpion-robotarna var för sin tid potenta vapen, men fjärrstyrningen gjorde det svårt att träffa. Därför utvecklades 1973 det halvautomatiska siktet 9Sj121 Raduga-F med vilket skytten bara behövde fortsätta att hålla målet i siktet för att styra roboten. Roboten 9M19P utvecklades för att kunna dra nytta av det nya siktet som framför allt användes ombord på attackhelikoptern Mil-24.

Robotarna är nu ersatta med 9M111 Fagot och 9M113 Konkurs på pansarvärnsfordon och av 9K114 Sjturm och 9M120 Ataka för helikoptrar.

Varianter[redigera | redigera wikitext]

  • 3M11 (AT-2a) första produktionsserien
  • 9M17 (AT-2b) förbättrad version med bättre tillförlitlighet
  • 9M17M räckvidden ökad till 3500 meter
  • 9M19P (AT-2c) kan styras med halvautomatiskt siktessystem (SACLOS)
  • 9M19MP räckvidden ökad till 4000 meter

Bilder[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]