Blackburn Beverley

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Blackburn Beverley
Blackburn beverley in 1964 arp.jpg
Blackburn Beverley XB287, 1964
Beskrivning
TypTransportflygplan
Besättning4
Första flygning20 juni 1950
I aktiv tjänst1955 – 1967
UrsprungStorbritannien Storbritannien
TillverkareBlackburn Aircraft
Antal tillverkade49
Data
Längd30,3 meter
Spännvidd49,4 meter
Höjd11,8 meter
Vingyta270 m²
VingprofilR.A.F. 34 (mod.)
Tomvikt37 318
Max. startvikt61 363
Motor(er)4 × Bristol Centaurus 173/175
Motoreffekt4 × 2 850 hk
Prestanda
Max. hastighet383 km/h
Räckvidd med
max. bränsle
5 937 km
Max. flyghöjd4 880 km
Lastförmåga
Lastförmåga26 310 kg
Kapacitet94 stridsutrustade soldater
Kabinhöjd3,05 meter
Kabinlängd12,20 meter
Kabinbredd3,05 meter
Ritning
Beverley C1 SilhU.jpg

Blackburn B-101 Beverley var ett fyrmotorigt propellerdrivet transportflygplan med kolvmotorer som flög första gången den 20 juni 1950 och tillverkades i sammanlagt 49 exemplar av Blackburn Aircraft på Broughs flygplats, East Yorkshire, England.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Första prototypen, tillverkad av dåvarande Blackburn and General Aircraft Limited, hade beteckningen GAL.60 Universal Freighter. Andra prototypen, GAL.65, flög första gången i juni 1953. Royal Air Force beställde 47 exemplar år 1952.

Flygplanet förfogade över ovanligt goda STOL-egenskaper: startsträckan med full last var 722 meter (över ett 15 meter hinder), landningsträckan bara 277 meter. Det var möjligt att starta och landa på landningsbanor av gräs, jord eller grus. Med hjälp av reversering var det möjligt att taxa bakåt.

Beverley var högvingat och stjärten avslutades med en stabilisator med dubbla fenor.

Flygplanet hade fast landställ och ett stort kvadratiskt lastrum med plats för 58 soldater, i stjärtpartiet fanns plats för 36 soldater.

Alla Beverley levererades till brittiska Royal Air Force med undantag av de två prototyperna.

Sista Beverley togs ur tjänst i augusti 1967, men sista flygningen ägde rum den 30 mars 1974, när Beverley XB259 landade på en 700 meter lång bana nära Kingston upon Hull för att blir museiflygplan.

Haverier[redigera | redigera wikitext]

Av 49 tillverkade Beverley förstördes 8, varav 2 genom sabotage på marken. Sammanlagt 38 personer dödades.[1][2]

Bildgalleri[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Källhänvisningar[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ James J. Halley: Broken Wings. Post-War Royal Air Force Accidents. Air-Britain (Historians), Tunbridge Wells, 1999, ISBN 0-85130-290-4.
  2. ^ James J. Halley: Royal Air Force Aircraft XA100 to XZ999. Air-Britain (Historians), Tonbridge, 2001, ISBN 0-85130-311-0.

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Bill Overton: Blackburn Beverley. Midland Counties, Hinckley 1990, ISBN 0-904597-62-8.
  • A.J. Jackson: Blackburn Aircraft Since 1909. Putnam Aeronautical Books, London 1989, ISBN 0-85177-830-5.
  • Leonard Bridgman: Jane's All The World's Aircraft, 1959–60. Sampson Low, Marston & Company, London 1959, S. 21–22.
  • Owen Thetford: Aircraft of the Royal Air Force since 1918. Putnam, London 1979, ISBN 0-370-30186-2, S. 106–107.