Visa källa för Blekinge kustbana

{{Infobox järnväg
| bild= Blekinge kustbana SBG.JPG
| bildtext= Blekinge kustbana i höjd med slottslängorna i [[Sölvesborg]].
| plats= Sverige
| sträcka= [[Kristianstad]]-[[Karlskrona]]
| anslutande= [[Åhusbanan]]<br />[[Skånebanan]]<br />[[Kust till kust-banan]]<br />Karlskrona hamn
| invigd=[[1890]]
| avstängd=
| ägare= [[Svenska staten|Staten]]
| banoperatör= [[Trafikverket]]
| trafikoperatör= [[Öresundståg]]<br />[[Pågatågen]]
| biljettoperatör=[[Blekingetrafiken]]<br>[[Skånetrafiken]]
| längd= 130
| spårantal= enkelspår med [[mötesstation|mötesspår]]
| spårvidd= 1435
| spårtyp= normalspår
| axellast= 
| STVM= 
| lutning= 20,3
| radie=
| ATC= Ja
| fjärrblockering= Ja 
| hastighet= 160
| elektrifierad= under [[2005]]-[[2007]]
| matning=
| lastprofil=
| fotnoter=Tekniska fakta hämtade från [http://www.jarnvag.net/index.php/banguide/banor-gotaland/kristianstad-karlskrona järnväg.net].<br >Om inget annat anges i linjekartan nedan så är det möjligt, att mötas på samtliga stationer
| karta={{Linjekarta Blekinge kustbana}}
|kartläge = uncollapsed
}}
{{Maplink|ram=ja|rambredd=300|ramhöjd=150|typ=linje|linjetjocklek=2|linjefärg=#0000ff|text=Sträckningen för Blekinge kustbana.}}
'''Blekinge kustbana''' är en elektrifierad [[järnväg]]sförbindelse som går mellan [[Kristianstad]] och [[Karlskrona]]. Sträckan är 130 kilometer lång. Banan trafikeras av [[Öresundståg]], [[Pågatåg]] och [[godståg]].

== Historia ==
=== Smalspårstiden ===
[[Fil:Kallinge station, Blekinge kustbana, 1960-tal.jpg|thumb|300px|[[Järnvägsstation]]en i [[Kallinge]] på [[1960-talet]].]]
[[Fil:Sölvesborgs Järnvägsstation - 2.JPG|thumb|300px|Den nyare järnvägsstationen i Sölvesborg, byggd i samband med anläggandet av Västra Belekinge Järnväg.]]
Banan Kristianstad-Karlskrona byggdes smalspårig ([[1067 mm]]) av tre olika järnvägsbolag längs kusten, [[Sölvesborg-Kristianstad-järnväg]] (SCJ), [[Västra Blekinge Järnväg]] (WBlJ) och [[Mellersta Blekinge Järnväg]] (MBlJ). Den äldsta av dessa var SCJ från 1874. År 1906 bildades BKB Blekinge Kustbana. År 1914 tillkom [[Listerbanan]]. År 1927 köptes [[Bredåkra–Tingsryds Järnväg]]. Situationen kan jämföras med [[Västkustbanan]] där flera olika bolag byggde enskilda sträckor. I [[Blekinge]] satsade man mycket hårt på banan. I början av 1900-talet fanns det restaurangvagnar på banan, vilket var en ovanlighet för att vara en smalspårsbana. Blekinge kustbana ingick i det nät av järnvägar med spårvidden 1067 mm som även omfattade [[Vislanda–Bolmens Järnväg|Karlshamn–Vislanda–Bolmens järnväg]] (KVBJ) och [[Halmstad–Bolmens Järnväg]] (HBJ). Blekinge kustbanor och dessa två järnvägar band alltså samman Sveriges öst- och västkust ([[Karlshamn]] och [[Halmstad]]).

=== Till SJ och breddning ===
Efter att SJ tog över banan 1942 beslöts att den skulle breddas till normalspår. Arbetet utfördes i etapper på 1950-talet och färdigställdes 1957. En ny station byggdes i [[Karlshamn]] under samma tid. Kust-till-kustförbindelsen Karlshamn–Halmstad via [[Bolmen]] bröts, då dessa banor ej breddades, utan lades istället ner på 1960-talet.<ref>''Järnväg.nets historia kring banan, se extern länk''</ref>

=== Persontrafik med ''Kustpilen'' ===
Efter att ha sett minskat antal resande under slutet av 1980-talet, började [[SJ AB|SJ]] att diskutera nedläggning av persontrafiken. Efter protester från kommunerna, landstinget och allmänheten hyrdes ett danskt tågsätt av typen ''[[IC3]]'' in för provkörning på Blekinge kustbana. Ungefär samtidigt klassades banan om från en stomjärnväg till länsjärnväg och ett 15-årigt avtal med SJ skrevs under. Efter provperioden sattes i början av 1990-talet en variant av IC3 avsedd för fjärrtrafik, [[Y2]]:orna [[Kustpilen]] in. Antalet resande ökade dramatiskt.<ref name="banan som gick mot strömmen" /> Även andra förbättringar på banan genomfördes såsom skarvfritt spår och installering av [[fjärrblockering]] på hela sträckan. Dessutom byggdes en ny [[Bromölla station|station i Bromölla]].

När [[Öresundstågen]]s trafik utökades till Kristianstad minskades Kustpilens sträcka till endast Kristianstad−Karlskrona.

=== Elektrifiering ===
Efter framgångarna med Kustpilentrafiken började man i slutet av 90-talet åter att diskutera det som drygt 90 år tidigare hade diskuterats, nämligen en [[Elektrifierad järnväg|elektrifiering]] av kustbanan. Mellan 1999 och 2002 pågick diverse utredningar inför en elektrifiering och 2004 beslöt [[Sveriges riksdag|riksdagen]] att banan skulle elektrifieras.<ref name="banan som gick mot strömmen" /> [[Peab]] tillsammans med Balfour Beatty Rail fick i uppdrag att elektrifiera järnvägen, i samarbete med dåvarande [[Banverket]]. Elektrifieringen startades den 13 juni 2005 vid [[Karlshamn]]s järnvägsstation, där det "första spadtaget" togs. 

Genom att landstinget och länets kommuner betalade in pengar i förskott, kunde arbetet med elektrifieringen startas tidigare än enligt regeringens framtidsplaner och därmed kunde [[SJ AB|SJ]] också dra sig ur det trafikavtal som länge varit en ren förlustaffär för SJ. Under arbetet hade [[Blekingetrafiken]] satt in moderna bussar som ersättning. Elektrifieringen blev färdig i slutet av maj 2007 och den 17 juni 2007 kunde trafiken på banan återinvigas dock med reducerad tågtrafik under sommaren och hösten det året.

Elektrifieringen gick dock inte helt problemfritt. Under hela elektrifieringen begicks det flera gånger stölder av koppartråd. Sedan blev den flera veckor försenad i början av 2006 på grund av den långa och snörika vintern, men genom att Peab och [[Balfour Beatty Rail]] satte in extra personal lyckades man komma ikapp tidsplanen. När banan återöppnades för persontrafik 17 juni 2007 blev SJ åter den som skulle sköta trafiken, fram till januari 2009.

I juni 2007 aviserade samtidigt Blekingetrafiken att den nya operatören [[DSBFirst]] skulle sköta öresundstågtrafiken mellan 2009 och fram till år 2015.<ref>{{webbref|url=http://www.blekingetrafiken.se/Om_Blekingetrafiken/Nyheter/Oresundstrafiken_AB_kommer_att_bedriva_Oresundstagstrafik/ |utgivare=Blekingetrafiken |datum=den 27 juni 2007 |titel=Ny operatör från januari 2009 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20100813051709/http://www.blekingetrafiken.se/Om_Blekingetrafiken/Nyheter/Oresundstrafiken_AB_kommer_att_bedriva_Oresundstagstrafik/ |arkivdatum=13 augusti 2010 }}</ref> Men under 2011 uppdagades det att DSBFirst hade kraftiga ekonomiska problem<ref>[http://www.sydsvenskan.se/danmark/jatteskuld-hot-mot-dsb-first/ Sydsvenskan 4 april 2011: Jätteskuld hot mot DSBFirst]</ref> och efter förhandlingar med DSBFirst beslutades det att deras uppdrag skulle upphöra från och med i december 2011 och Veolia Transport skulle ta över fram tills en ny upphandling var klar.<ref>{{webbref|url=http://www.blekingetrafiken.se/Om_Blekingetrafiken/Press/Pressmeddelanden/Samarbetet-med-DSBFirst-avslutas-/ |utgivare=Blekingetrafiken |datum=den 28 juni 2011 |titel=Samarbetet med DSBFirst avslutas |arkivurl=https://web.archive.org/web/20120302104316/http://www.blekingetrafiken.se/Om_Blekingetrafiken/Press/Pressmeddelanden/Samarbetet-med-DSBFirst-avslutas-/ |arkivdatum=2 mars 2012 }}</ref>

=== Linjen Sandbäck-Olofström ===
{{BS-box}}
{{BS-header|Holjebanan|}}
{{BS-table1}}
{{BS2||KBHFa||[[Sandbäck]]}}
{{BS2||BHF||[[Kylinge]]}}
{{BS2||BHF||[[Gränum]]}}
{{BS2||BHF||[[Jämshög]]}}
{{BS2||BHF||[[Rösjö]]}}
{{BS2||BHF||[[Holje]]}}
{{BS2||KBHFe||[[Olofström]]}}
|}
|}
Järnvägslinjen mellan [[Sandbäck]] och [[Olofström]], även kallad Holjebanan, anlades av Västra Blekinge Järnväg 1886 och var i drift fram till 1951. Från början bestod banan av sträckan Sandbäck-[[Holje]] och var anlagd som en [[bibana]] till sträckan Sölvesborg-Karlshamn. År 1906 påbörjades en förlängning av bandelen Holje−Olofström, som stod klar 1909. Banan breddades aldrig till normalspår, utan lades ner 1951 och revs upp tämligen omedelbart därefter.

År 2023 beslutade regeringen att anlägga [[Sydostlänken]], innebärande elektrifiering av sträckan Älmhult–Olofström och nybyggnad av en fortsättning till Karlshamn.

=== Olyckan i Nosaby ===
{{Huvudartikel|Järnvägsolyckan i Nosaby}}
Hösten 2004 inträffade en [[Lista över järnvägsolyckor|järnvägsolycka]] i [[Nosaby]] i Kristianstad på banan när en lastbil lastad med pellets stannade på plankorsningen med järnvägen då bommarna var på väg ned. Lastbilschauffören sa att han valde att gå ur bilen och försöka lyfta bommen istället för att köra igenom bommen med lastbilen. Tåget krockade med lastbilen. Två järnvägsanställda omkom och flera personer skadades allvarligt. En 50-tal passagerare fick lättare skador.<ref>{{tidningsref|url=http://www.blt.se/nyheter/blekinge/flera-doda-i-allvarlig-tagolycka(204933).gm |tidning=BLT |datum=den 10 september 2004 |titel=Flera döda i allvarlig tågolycka utanför Kristianstad |arkivurl=https://web.archive.org/web/20110406170441/http://www.blt.se/nyheter/blekinge/flera-doda-i-allvarlig-tagolycka%28204933%29.gm |arkivdatum=6 april 2011 }}</ref>. Lastbilschauffören dömdes senare till fängelse i ett år och två månader för grov vårdslöshet, vållande till annans död och vållande till kroppskada<ref>{{tidningsref|url=http://www.svd.se/dynamiskt/inrikes/did_11347650.asp|tidning=Svenska Dagbladet|datum=den 9 december 2005|titel=Lastbilschaufför döms för tågolycka}}</ref>. [[Hovrätten över Skåne och Blekinge]] i Malmö fastställde tingsrättens dom.<ref>{{tidningsref|url=http://www.kristianstadsbladet.se/apps/pbcs.dll/article?AID=/20060627/KRISTIANSTAD/106270908/1002/RSS |tidning=Kristianstadsbladet |titel=Hovrätten fastställde domen för tågolyckan |arkivurl=https://web.archive.org/web/20071007231311/http://www.kristianstadsbladet.se/apps/pbcs.dll/article?AID=%2F20060627%2FKRISTIANSTAD%2F106270908%2F1002%2FRSS |arkivdatum=2007-10-07 }}</ref>

=== Ökat resande på Kustbanan ===
Efter att banans elektrifiering slutförts [[2007]] och de följande åren ökade antalet resande på Blekinge kustbana rekordartat, detta enligt Blekingetrafiken som tror att ökningen beror på att man ökade antalet turer under 2007. Det gjordes ungefär {{formatnum:1363000}} resor på banan under 2007 vilket är {{formatnum:78000}} fler resor än tidigare högsta toppnotering från [[2002]].<ref>[http://www.blekingetrafiken.se/Om_Blekingetrafiken/Press/Pressmeddelanden/Rekordstor_resandeokning_pa_Blekinge_Kustbana/ Rekordstor resandeökning på Blekinge Kustbana, Blekingetrafiken 2008-02-29] {{Wayback|url=http://www.blekingetrafiken.se/Om_Blekingetrafiken/Press/Pressmeddelanden/Rekordstor_resandeokning_pa_Blekinge_Kustbana/ |date=20080918064646 }}</ref> <ref>[http://www.blekingetrafiken.se/Om_Blekingetrafiken/Nyheter/Rekordstor-resandeokning-pa-Blekinge-kustbana/ Rekordstor resandeökning på Blekinge Kustbana, Blekingetrafiken 2009-01-23] {{Wayback|url=http://www.blekingetrafiken.se/Om_Blekingetrafiken/Nyheter/Rekordstor-resandeokning-pa-Blekinge-kustbana/ |date=20100813050845 }}</ref><ref>[https://web.archive.org/web/20100813182420/http://www.blekingetrafiken.se/Documents/Om%20Blekingetrafiken/Microsoft%20Word%20-%20Bilaga%20till%20pressmeddelande%202010.pdf Fortsatt ökning på Blekinge kustbana, Blekingetrafiken 2010-02-27]</ref>

Blekinge kustbana är enkelspårig med få mötesmöjligheter samtidigt som den är mycket kurvig på sina ställen vilket gjorde att restiden före [[12 december]] 2010 mellan Karlskrona-Köpenhamn låg på 3 tim 39 min. När [[Citytunneln]] öppnades i Malmö den 12 december 2010 kortades restiden med drygt 10 minuter<ref name=tidtab_vaar10>[http://tagtidtabeller.resrobot.se Tidtabell 90 Karlskrona-Malmö-København]</ref>. För att tillgodose denna förkortade restid någorlunda fullt ut beslutade [[Skånetrafiken]] och [[Blekingetrafiken]] om ett nytt trafikupplägg från tidtabellsskiftet i december 2010 vilket gick ut på att uppehållen i Höör och Eslöv slopades.<ref name="Blekingetrafiken-kortare restid">[http://www.blekingetrafiken.se/Om_Blekingetrafiken/Nyheter/Kortare-restid-till-KastrupKopenhamn/ Blekingetrafiken: ''Kortare restid till Köpenhamn med nytt trafikupplägg'']{{död länk|datum=2017-06 |bot=InternetArchiveBot }}</ref><ref name=tidtab_vaar10/>

===Driftplats Ångsågsmossen byggs===
<mapframe latitude="56.213" longitude="14.977" zoom="15" width="300" height="200" text="Mötesspåret (rött) vid Ångsågsmossen.">
{
  "type": "FeatureCollection",
  "features": [
    {
      "type": "Feature",
      "properties": { "stroke": "#0000ff"},
      "geometry": {
        "coordinates": [
          [14.972194,56.213740],[14.973321,56.213317],[14.973982,56.213078],[14.974338,56.212963],[14.974893,56.212809],[14.975265,56.212723],
          [14.975632,56.212645],[14.976131,56.212554],[14.976514,56.212500],[14.977166,56.212432],[14.977429,56.212413],[14.977825,56.212392],
          [14.978222,56.212383],[14.978618,56.212383],[14.979014,56.212394],[14.979409,56.212416],[14.979802,56.212447],[14.979949,56.212462],
          [14.980080,56.212475],[14.980466,56.212525],[14.980722,56.212564],[14.980973,56.212608],[14.981350,56.212677],[14.981597,56.212729],
          [14.981969,56.212808],[14.982190,56.212856],[14.982411,56.212905],[14.982732,56.212979]
        ],
        "type": "LineString"
      }
    },
    {
      "type": "Feature",
      "properties": { "stroke": "#ff0000"},
      "geometry": {
        "coordinates": [
          [14.972195,56.213739],[14.972257,56.213720],[14.972326,56.213696],[14.972395,56.213673],[14.972605,56.213604],[14.972951,56.213489],
          [14.973433,56.213324],[14.973706,56.213226],[14.974009,56.213119],[14.974326,56.213015],[14.974621,56.212929],[14.974795,56.212879],
          [14.974987,56.212831],[14.975102,56.212802],[14.975462,56.212722],[14.975661,56.212682],[14.975815,56.212651],[14.976044,56.212612],
          [14.976357,56.212563],[14.976673,56.212523],[14.977071,56.212483],[14.977291,56.212463],[14.977706,56.212437],[14.977956,56.212431],
          [14.978281,56.212424],[14.978659,56.212424],[14.979029,56.212436],[14.979392,56.212453],[14.979790,56.212486],[14.979928,56.212500],
          [14.980322,56.212548],[14.980545,56.212578],[14.980808,56.212620],[14.981255,56.2127027],[14.981712,56.212792],[14.981847,56.212820],
          [14.982106,56.212866],[14.982337,56.212906],[14.982568,56.212948],[14.982732,56.212979]
        ],
        "type": "LineString"
      }
    }
  ]
}
</mapframe>
För att kunna utnyttja den intjänade restiden helt behövde ett mötesspår byggas.<ref name="Nytt mötesspår på Blekinge kustbana">[http://www.trafikverket.se/PageFiles/17926/forstudie_forslagshandling_20100224.pdf Trafikverkets förstudie: ''Nytt mötesspår på Blekinge kustbana'']{{död länk|datum=2017-06 |bot=InternetArchiveBot }}</ref> Dåvarande Banverket gjorde därför vintern 2009-2010 en förstudie om ett nytt mötesspår mellan Karlshamn och Bräkne-Hoby, som visade på nyttan och pekade ut Svartasjö utanför [[Åryd, Karlshamns kommun|Åryd]] som lämplig plats. Vid tidpunkten för studien skedde mötena i Ronneby, Karlshamn samt Sölvesborg. I förstudien framgick att genom det nya trafikupplägget i Skåne samtidigt som mötena flyttas till Nättraby samt till det nya mötesspåret i Åryd och att tågmötet behålls i Sölvesborg var det möjligt tjäna drygt 20 minuters restid.<ref name="Nytt mötesspår på Blekinge kustbana" />

Mötesspåret, som blev färdigt i början av augusti 2012, byggdes för trippelkopplade [[X31]]-fordon, men inte för 750 meter långa godståg, eftersom det går obetydlig godstrafik öster om Karlshamn idag. Byggstart skedde i mars 2012. [[Region Blekinge|Blekinge läns landsting]] avsatte 60 miljoner kronor till ändamålet, vilket var ungefär vad mötesspåret skulle kosta.<ref name="Nytt mötesspår på Blekinge kustbana" /> Mötesspåret kom i bruk i samband med tidtabellsskiftet den 19 augusti 2012.<ref>[http://www.blekingetrafiken.se/Var-trafik/Ny-trafik-19-augusti-/Karlshamn/ Blekingetrafiken: Ny tidtabell för öresundstågen]{{Död länk|datum=2020-01 |bot=InternetArchiveBot }}</ref><!-- Följande länk är endast till om den ordinarie länken till blt:s artikel slutar fungera: http://www.sr.se/blekinge/nyheter/artikel.asp?artikel=1845810 -->

Arbetet med att bygga [[mötesspår]]et tog ungefär sex månader och kostade i slutändan landstinget 65 miljoner kronor.<ref>{{Webbref |url= https://news.cision.com/se/trafikverket/r/visning-av-det-nya-sparet-vid-angsagsmossen,c9291217|titel= Visning av det nya spåret vid Ångsågsmossen|datum= 13 augusti 2012|utgivare= Trafikverket}}</ref> Byggandet av mötesplatsen innebar att väntetiden för möte i Karlshamn kunde tas bort vilket förväntades minska restiden med tio minuter.<ref name="SOklar"/> Byggandet inleddes den 27 februari 2012 och tågen började rulla igen den 18 augusti 2012.<ref>"Tio minuter för 65 miljoner", ''Blekinge Läns Tidning'', 15 februari 2012</ref><ref name="SOklar">"Allting har gått som på räls - på söndag rullar tågen igen", ''Sydöstran'', 15 augusti 2012</ref>

Mötesplatsen fick när det togs i drift namnet Ångsågsmossen, medan Trafikverkets arbetsnamn varit Svartasjön. Mötesplatsen ligger i närheten av [[Åryd, Karlshamns kommun|Åryd]], men det namnet kunde inte användas på grund av förväxling med [[Åryd, Växjö kommun|Åryd]] i Växjö kommun.  Utöver Ångsågsmossen föreslog verket även Brånarna och Korsliden som trafikplatsnamn.<ref>"Många bud om namn för ny tågplats", ''Sydöstran'', 27 april 2010</ref> Namnet kommer från en mosse som ligger i östra delen av driftplatsen. Mötesplatsens [[trafikplatssignatur]] är ''Åmn''.<ref>{{Webbref |url= https://www.transportstyrelsen.se/globalassets/global/jarnvag/godkannande/trafikplatsnamn-21-03-01.pdf/|titel= Aktuella trafikplatsnamn på järnväg|datum= 1 mars 2021|utgivare= Transportstyrelsen}}</ref>

== Trafik på banan ==
Persontågen körs med [[X31|X31-motorvagnar]] under varumärket [[Öresundståg]]. [[Blekingetrafiken]] är huvudman för denna trafik. Trafiken körs med timmestrafik måndag-fredag under hela trafikdygnet. Lördagar och söndagar körs trafiken med varannan timmes trafik med förtätning till timmestrafik vid vissa tider på dygnet. I princip samtliga tåg fortsätter till [[Köpenhamn]] via [[Öresundsbron]].<ref name="trafik på banan">[https://archive.today/20120802120159/http://www.jarnvag.net/index.php/banguide/banor-gotaland/kristianstad-karlskrona#twoj_fragment1-2 Järnväg.net: ''Trafik på Blekinge kustbana'']</ref>

Sedan den [[15 december]] 2014 går även [[Skånetrafiken]]s [[Pågatåg]] sträckan [[Kristianstad]]-[[Karlshamn]] och körs med [[X61|X61-motorvagnar]]. Tågen avgår med halvtimmesavgångar på vardagar, främst under rusningstid på morgon och förmiddag, sedan upphör trafiken för några timmar och återupptas igen vid rusningstid på eftermiddagen. Än så länge är inga helgavgångar planerade, främst eftersom godstågstrafiken då inte får plats på banan.<ref>{{Webbref|url = http://www.blekingetrafiken.se/Var-trafik/Tag/Pagatag/|titel = Blekingetrafiken - Pågatåg|hämtdatum = 2014-12-17|arkivurl = https://web.archive.org/web/20141217224700/http://www.blekingetrafiken.se/Var-trafik/Tag/Pagatag/|arkivdatum = 2014-12-17}}</ref>

Utöver persontrafiken förekommer även godstrafik, främst till [[Södra Cell Nymölla|Nymölla pappersbruk]], Mörrums bruk samt till industrierna i [[Stilleryd]] utanför [[Karlshamn]]. Öster om Karlshamn förekommer det i regel ingen godstrafik.<ref name="trafik på banan"/>

== Framtid ==

=== Flygplatsstation ===
Det är endast cirka 500 m mellan järnvägen och terminalbyggnaden till [[Ronneby flygplats]]. Flygplatsbolaget [[Swedavia]] lade våren 2012 ett förslag att bygga en station där med gångväg.<ref>{{webbref|url=http://www.ronneby.se/Global/Dokument/Protokoll/Kommunstyreslen/2012/KS%202012-05-08.pdf |titel=Sammanträdesprotokoll, kommunstyrelsen, Ronneby kommun |hämtdatum=21 november 2012 |datum=8 maj 2012 |format=PDF }}{{död länk|datum=2017-06 |bot=InternetArchiveBot }}</ref> Idén har tidigare varit på tal men har då avvisats av politiker och flygplatsbolag. Under 2019 till 2020 har [[Ronneby kommun]] arbetat med ett så kallat planprogram för området som en långsiktig planering för att se över förutsättningarna att på sikt etablera ett tågstopp. Planprogrammet tar avstamp i [[Trafikverket]]s åtgärdsvalsstudie om ett mötesspår på delsträckan och planprogrammet studerar även möjligheten att etablera verksamheter i knutpunkten mellan järnväg och flygstation.

=== Sydostlänken ===
{{Huvudartikel|Sydostlänken}}

===Nybygge i Skåne===
{{Huvudartikel|Diagonalen}}
Det finns förslag om ett nybygge mellan Kristianstad och Lund, eventuellt via Hörby, vilket skulle kunna ge betydande restidsvinster för de tågresenärer på Blekinge kustbana som ska vidare till sydvästra Skåne eller till Danmark.

[[File:Blekinge-kustbana.gif|thumb|left|Karta. 1926.]]
== Stationer längs Blekinge kustbana ==
=== Med uppehåll för persontrafik ===
* '''[[Kristianstads centralstation|Kristianstad C]]''' , anslutande linje mot [[Hässleholms centralstation|Hässleholm]] ([[Skånebanan]])
* [[Fjälkinge]] 
* [[Bromölla]] 
* [[Sölvesborg]] 
* [[Mörrum]] 
* [[Karlshamn]] C 
* [[Bräkne-Hoby]] 
* [[Ronneby]] 
* [[Bergåsa]] 
* '''[[Karlskrona|Karlskrona C]]''' <ref>[http://tagtidtabeller.resrobot.se Resrobot tidtabell 90]</ref>

=== Ej uppehåll för persontrafik ===
* [[Kristianstad]] godsbangård 
* [[Sandbäck]] 
* [[Vekerum]] 
* [[Johannishus]] 
* [[Nättraby]] 
* [[Gullberna]], anslutande linje mot [[Emmaboda]] ([[Kust till kust-banan]])

== Galleri ==
<gallery mode="packed">
Bild:Öresundståg_i_Sölvesborg2.JPG|Öresundståg ([[X31]]) mot Köpenhamn har precis lämnat Sölvesborg.
Bild:Bromölla station.jpg|Bromölla station.
Bild:Karlshamn station.JPG|Karlshamn station.
Bild:Kustpilen1.jpg|Kustpilentåg i Karlskrona.

</gallery>

== Referenser ==
=== Noter ===
<references>
<ref name="banan som gick mot strömmen">{{bokref |efternamn=Elofsson |förnamn=Ingemar |titel=Blekinge kustbana : järnvägen som gick mot strömmen |år=2007 |utgivare=Blekingetrafiken |utgivningsort=Karlskrona |libris=10503576 |url=http://www.blekingetrafiken.se/Documents/Om%20Blekingetrafiken/Blekinge%20Kustbana%20-%20J%C3%A4rnv%C3%A4gen%20som%20gick%20mot%20str%C3%B6mmen.pdf |hämtdatum=2020-01-17 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20100813182344/http://www.blekingetrafiken.se/Documents/Om%20Blekingetrafiken/Blekinge%20Kustbana%20-%20J%C3%A4rnv%C3%A4gen%20som%20gick%20mot%20str%C3%B6mmen.pdf |arkivdatum=2010-08-13 }} {{Wayback|url=http://www.blekingetrafiken.se/Documents/Om%20Blekingetrafiken/Blekinge%20Kustbana%20-%20J%C3%A4rnv%C3%A4gen%20som%20gick%20mot%20str%C3%B6mmen.pdf |date=20100813182344 }}</ref>
</references>

==Vidare läsning==
*{{bokref |efternamn=Elofsson |förnamn=Ingemar |titel=Blekinge kustbana : järnvägen som gick mot strömmen |år=2007 |utgivare=Blekingetrafiken |utgivningsort=Karlskrona |libris=10503576 }}
*{{bokref |efternamn=Forsberg |förnamn=Åke |titel=Listerbanan : en dokumentation i ord och bild om en liten järnväg som tyvärr inte finns mer |år=1996 |utgivare=ABF Sölvesborg |utgivningsort=Sölvesborg |isbn=91-630-4730-6 |libris=10345382 }}
*{{bokref |efternamn=Fröidh |förnamn=Oskar |medförfattare=Kottenhoff Karl |titel=Resandet längs Blekinge kustbana före, under och efter elektrifieringen |serie=Trita-TEC-RR, 1653-4484 ; 09-005 |år=2009 |utgivare=Avdelningen för trafik och logistik, KTH |utgivningsort=Stockholm |isbn=9789185539451 |libris=11717839 }}
*{{bokref |efternamn=Vasser |förnamn=Ragnar |titel=Kustbanan och andra Blekinge-banor : ett system av länshuvudvägar på räls |år=1965 |utgivare=[s.n.] |utgivningsort=Karlskrona |libris=10040538 }} - Särtryck ur: Blekingeboken 1965.
*{{bokref |författare=1943 års järnvägskommitté |titel=Betänkande rörande Sveriges smalspåriga järnvägar. Del 2, Blekingenätets järnvägar |url=http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kb:sou-1428761 |serie=Statens offentliga utredningar, 0375-250X ; 1945:8 |år=1945 |utgivningsort=Stockholm |libris=13576381 }}

== Externa länkar ==
* {{commonscat|Blekinge kustbana}}
* [http://www.trafikverket.se/Privat/Vagar-och-jarnvagar/Sveriges-jarnvagsnat/Blekinge-kustbana/ Trafikverket - Blekinge kustbana]
* [http://www.jarnvag.net/banguide/kristianstad-karlskrona Järnväg.net]

{{Blekinge kustbana}}

[[Kategori:Järnvägslinjer i Sverige]]
[[Kategori:Järnvägslinjer med spårvidden 1067 mm i Sverige]]
[[Kategori:Järnvägslinjer öppnade 1890]]