Blekinge kustbana

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Denna artikel syftar på Blekinge kustbana i Sverige. För andra betydelser, se Kustbanan.
Blekinge kustbana
Blekinge kustbana SBG.JPG
Blekinge kustbana i höjd med slottslängorna i Sölvesborg
Allmänt
Plats Sverige
Sträcka Kristianstad-Karlskrona
Anslutande järnvägslinjer Åhusbanan
Skånebanan
Kust till kust-banan
Karlskrona hamn
Organisation
Invigd 1890
Ägare Staten
Banoperatör Trafikverket
Trafikoperatör Transdev
Green Cargo
Arriva
Biljettoperatör Öresundståg AB (sydtaxan)
Tekniska fakta
Längd 130 kilometer
Antal spår enkelspår med mötesspår
Spårvidd 1435 millimeter (normalspår)
Största lutning 20,3 
ATC Ja
Fjärrblockering Ja
Hastighet 160 km/h
Elektrifierad under 2005-2007
Tekniska fakta hämtade från järnväg.net.
Om inget annat anges i linjekartan nedan så är det möjligt att mötas på samtliga stationer
Linjekarta
Head station
130 Karlskrona C
Stop on track
127 Bergåsaej möjlighet för tåg att mötas
Unknown BSicon "CONTgq" Unknown BSicon "ABZglr" Unknown BSicon "STR+r"
125 anslutning Kust till kust-banan samt Verkö
Unknown BSicon "CONTgq" Unknown BSicon "KRZo" One way rightward
 Kust till kust-banan
Unknown BSicon "PSL"
117 Nättraby, mötesspår
Stop on track
100 Ronneby
Unknown BSicon "exPSL"
96 Kallinge, planerat mötesspår
Stop on track
83 Bräkne-Hoby
Unknown BSicon "PSL"
72 Ångsågsmossen, mötesspår
Unknown BSicon "tSTRa"
 Pengabergstunneln 567 m
Unknown BSicon "tBHFeg"
62 Karlshamn
Unknown BSicon "ABZg+l" Unknown BSicon "CONTfq"
 Godsspår till Aarhus Karlshamn
Junction both to and from left Unknown BSicon "CONTfq"
 Triangelspår för godståg mot Stillerydhamnen
Unknown BSicon "ABZgl" Unknown BSicon "CONTfq"
 Vekerum, godsspår till Mörrums bruk
Bridge over water
Bro över Mörrumsån
Stop on track
53 Mörrum
Unknown BSicon "PSL"
43 Sandbäck, mötesspår
Stop on track
30 Sölvesborg
Unknown BSicon "ABZg+l" Unknown BSicon "CONTfq"
 Godsspår till Nymölla
Stop on track
23 Bromölla
Unknown BSicon "PSL"
22 Bromölla gamla station, numera mötesstation
Unknown BSicon "PSL"
10 Fjälkinge, mötesspår
Stop on track
9 Fjälkinge
Unknown BSicon "PSL"
1 Kristianstad godsbangård, mötesspår
Unknown BSicon "CONTgq" Junction both to and from right
Skånebanan mot Hässleholm-Helsingborg
Station on track
0 Kristianstad C
Continuation forward
Åhusbanan - endast gods

Blekinge kustbana är en elektrifierad järnvägsförbindelse som går mellan Kristianstad och Karlskrona. Sträckan är 130 kilometer lång. Banan trafikeras av Öresundståg, Pågatåg och godståg.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Smalspårstiden[redigera | redigera wikitext]

Banan byggdes smalspårig (1067 mm) av flera olika järnvägsbolag längs kusten; situationen kan jämföras med Västkustbanan där flera olika bolag byggde enskilda sträckor. I Blekinge satsade man väldigt hårt på banan och i början av 1900-talet fanns det rent av restaurantvagnar på banan vilket var en ovanlighet för att vara en smalspårsbana. Blekinge kustbana ingick i det nät av järnvägar med spårvidden 1067 mm som även omfattade Karlshamn–Vislanda–Bolmens järnväg (KVBJ) och Halmstad–Bolmens Järnväg (HBJ). Blekinge kustbanor och dessa två järnvägar band alltså samman Sveriges öst- och västkust (Karlshamn och Halmstad).

De banor som gick upp i Blekinge kustbanor var Sölvesborg-Kristianstad-järnväg (SCJ), Västra Blekinge Järnväg (WBlJ) och Mellersta Blekinge Järnväg (MBlJ). 1927 köptes Bredåkra–Tingsryds Järnväg (BTJ). Den äldsta av dessa var SCJ från 1874. Under 1900-talets första decennier slogs dessa banor samman genom uppköp.

Till SJ och breddning[redigera | redigera wikitext]

Efter att SJ tog över banan 1942 beslöts att den skulle breddas till normalspår. Arbetet utfördes i etapper på 1950-talet och färdigställdes 1957. En ny station byggdes i Karlshamn under samma tid. Kust-till-kustförbindelsen Karlshamn–Halmstad via Bolmen bröts, då dessa banor ej breddades, utan lades istället ner på 1960-talet.[1]

Persontrafik med Kustpilen[redigera | redigera wikitext]

Efter att ha sett minskat antal resande under slutet av 1980-talet, började SJ att diskutera nedläggning av persontrafiken. Efter protester från kommunerna, landstinget och allmänheten hyrdes ett danskt tågsätt av typen IC3 in för provkörning på Blekinge kustbana. Ungefär samtidigt klassades banan om från en stomjärnväg till länsjärnväg och ett 15-årigt avtal med SJ skrevs under. Efter provperioden sattes i början av 1990-talet en variant av IC3 avsedd för fjärrtrafik, Y2:orna Kustpilen in. Antalet resande ökade dramatiskt.[2] Även andra förbättringar på banan genomfördes såsom skarvfritt spår och installering av fjärrblockering på hela sträckan. Dessutom byggdes en ny station i Bromölla.

När Öresundstågen allt mer började ta över trafiken i Skåne och de bland annat förlängdes till Kristianstad, minskades Kustpilens sträcka till endast Kristianstad-Karlskrona.

Elektrifiering[redigera | redigera wikitext]

Efter framgångarna med Kustpilentrafiken började man i slutet av 90-talet åter att diskutera det som drygt 90 år tidigare hade diskuterats, nämligen en elektrifiering av kustbanan. Mellan 1999 och 2002 pågick diverse utredningar inför en elektrifiering och 2004 beslöt riksdagen att banan skulle elektrifieras.[2] Peab tillsammans med Balfour Beatty Rail fick i uppdrag att elektrifiera järnvägen, i samarbete med dåvarande Banverket. Elektrifieringen startades den 13 juni 2005 vid Karlshamns järnvägsstation, där det "första spadtaget" togs.

Genom att landstinget och länets kommuner betalade in pengar i förskott, kunde arbetet med elektrifieringen startas tidigare än enligt regeringens framtidsplaner och därmed kunde SJ också dra sig ur det trafikavtal som länge varit en ren förlustaffär för SJ. Under arbetet hade Blekingetrafiken satt in moderna bussar som ersättning. Elektrifieringen blev färdig i slutet av maj 2007 och den 17 juni 2007 kunde trafiken på banan återinvigas dock med reducerad tågtrafik under sommaren och hösten 2007.

Elektrifieringen gick dock inte helt problemfritt. Under hela elektrifieringen begicks det flera gånger stölder av koppartråd. Sedan blev den flera veckor försenade i början av 2006 på grund av den långa och snörika vintern, men genom att Peab och Balfour Beatty Rail satte in extra personal, lyckades man komma ikapp tidsplanen. När banan återöppnades för persontrafik 17 juni 2007 blev SJ åter den som skulle sköta trafiken, fram till januari år 2009.

I juni 2007 aviserade samtidigt Blekingetrafiken att den nya operatören DSBFirst skulle sköta öresundstågtrafiken mellan 2009 och fram till år 2015.[3] Men under 2011 uppdagades det att DSBFirst hade kraftiga ekonomiska problem[4] och efter förhandlingar med DSBFirst beslutades det att deras uppdrag skulle upphöra från och med i december 2011 och Veolia Transport skulle ta över fram tills en ny upphandling var klar.[5]

Linjen Sandbäck-Olofström[redigera | redigera wikitext]

Holjebanan
Head station
Sandbäck
Station on track
Kylinge
Station on track
Gränum
Station on track
Jämshög
Station on track
Rösjö
Station on track
Holje
End station
Olofström

Järnvägslinjen mellan Sandbäck och Olofström, även kallad Holjebanan, anlades av Västra Blekinge Järnväg 1886 och var i drift fram till 1951. Från början bestod banan av sträckan Sandbäck-Holje och var anlagd som en bibana till sträckan Sölvesborg-Karlshamn. 1906 påbörjades en förlängning av bandelen Holje-Olofström som stod klar 1909. Banan breddades aldrig till normalspår utan lades ner 1951 och revs upp tämligen omedelbart därefter.

Det har under 1990-talet och 2000-talet funnits diskussioner om att dra en järnväg längs liknande sträckning igen, för att knyta Olofström till Karlshamns hamn.

Olyckan i Nosaby[redigera | redigera wikitext]

Hösten 2004 inträffade en järnvägsolycka i Nosaby i Kristianstad på banan när en lastbil lastad med pellets stannade på plankorsningen med järnvägen då bommarna var på väg ned. Lastbilschauffören sa att han valde att gå ur bilen och försöka lyfta bommen istället för att köra igenom bommen med lastbilen. Tåget krockade med lastbilen. Två järnvägsanställda omkom och flera skadades allvarligt. En 50-tal passagerare fick lättare skador.[6]. Lastbilschauffören dömdes senare till fängelse i ett år och två månader för grov vårdslöshet, vållande till annans död och vållande till kroppskada[7]. Hovrätten över Skåne och Blekinge i Malmö fastställde tingsrättens dom.[8]

Ökat resande på Kustbanan[redigera | redigera wikitext]

År 2007 ökade antalet resande på Blekinge kustbana rekordartat, detta enligt Blekingetrafiken som tror att ökningen beror på att man ökade antalet turer under 2007. Det gjordes ungefär 1 363 000 resor på banan under 2007 vilket är 78 000 fler resor än tidigare högsta toppnotering från 2002.[9]

Sedan 2007 har ökningen på banan bara fortsatt uppåt[10], [11].

Trafik på banan[redigera | redigera wikitext]

Persontågen körs med X31-motorvagnar under varumärket Öresundståg med Veolia Transport som operatör. Blekingetrafiken är huvudman för denna trafik. Trafiken körs med timmestrafik måndag-fredag under hela trafikdygnet. Lördagar och söndagar körs trafiken med varannan timmes trafik med förtätning till timmestrafik vid vissa tider på dygnet. I princip samtliga tåg fortsätter till Köpenhamn och Helsingör via Öresundsbron.[12]

Sedan den 15 december 2014 går även Skånetrafikens Pågatåg sträckan Kristianstad-Karlshamn och körs med X61-motorvagnar. Operatören för Pågatågstrafiken är Arriva och tågen avgår med halvtimmesavgångar på vardagar, främst under rusningstid på morgon och förmiddag, sedan upphör trafiken för några timmar och återupptas igen vid rusningstid på eftermiddagen. Än så länge är inga helgavgångar planerade, främst eftersom godstågstrafiken då inte får plats på banan.[13]

Utöver persontrafiken förekommer även godstrafik, främst till Nymölla pappersbruk, Mörrums bruk samt till industrierna i Stilleryd utanför Karlshamn. Öster om Karlshamn förekommer det i regel ingen godstrafik.[12]

Framtid[redigera | redigera wikitext]

Nytt trafikupplägg[redigera | redigera wikitext]

Blekinge kustbana är enkelspårig med få mötesmöjligheter samtidigt som den är mycket kurvig på sina ställen vilket gjorde att restiden före 12 december 2010 mellan Karlskrona-Köpenhamn låg på 3 tim 39 min. När Citytunneln öppnades i Malmö den 12 december 2010 kortades restiden med drygt 10 minuter[14]. För att tillgodose denna förkortade restid någorlunda fullt ut beslutade Skånetrafiken och Blekingetrafiken om ett nytt trafikupplägg från tidtabellsskiftet i december 2010 vilket gick ut på att uppehållen i Höör och Eslöv slopades.[15][14]

Men för att den intjänade restiden ska kunna utnyttjas helt måste ett mötesspår byggas.[16] Dåvarande Banverket gjorde därför vintern 2009-2010 en förstudie om ett nytt mötesspår mellan Karlshamn och Bräkne-Hoby, som visade på nyttan och pekade ut Svartasjö utanför Åryd som lämplig plats. Idag sker mötena i Ronneby, Karlshamn samt Sölvesborg. Genom det nya trafikupplägget i Skåne samtidigt som mötena flyttas till Nättraby samt till det nya mötesspåret i Åryd och att man behåller nuvarande möte i Sölvesborg kan man tjäna drygt 20 minuter.[16]

Mötesspåret, som blev färdigt i början av augusti 2012, byggdes för trippelkopplade X31-fordon, men inte för 750 meter långa godståg, eftersom det går obetydlig godstrafik öster om Karlshamn idag. Byggstart skedde i mars 2012. Region Blekinge avsette 60 miljoner kronor till ändamålet, vilket var ungefär vad mötesspåret skulle kosta.[16]

Mötesspåret kommer att tas i bruk i samband med tidtabellsskiftet 19 augusti 2012[17]

Flygplatsstation[redigera | redigera wikitext]

Det är endast cirka 500 m mellan järnvägen och terminalbyggnaden till Ronneby flygplats. Flygplatsbolaget Swedavia la våren 2012 ett förslag att bygga en station där med gångväg.[18] Idén har tidigare varit på tal men har då avvisats av politiker och flygplatsbolag.

Sydostlänken[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Sydostlänken

Nybygge i Skåne[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Diagonalen

Det finns förslag om ett nybygge mellan Kristianstad och Lund, eventuellt via Hörby. Det skulle minska restiden Blekinge-Malmö/Lund med upp till en halvtimme, cirka 20 minuter mindre restid Kristianstad–Lund, plus att tåget slipper vända i Kristianstad, vilket innebär 10 minuter stopp enligt tidtabellen 2011. Se http://www.diagonalen.se Projektet finns inte med i de statliga planerna, som sträcker sig till byggstart år 2020.

Stationer längs Blekinge kustbana[redigera | redigera wikitext]

Med uppehåll för persontrafik[redigera | redigera wikitext]

Ej uppehåll för persontrafik[redigera | redigera wikitext]

Galleri[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Järnväg.nets historia kring banan, se extern länk
  2. ^ [a b] Elofsson, Ingemar (2007). Blekinge kustbana : järnvägen som gick mot strömmen. Karlskrona: Blekingetrafiken. Libris 10503576. http://www.blekingetrafiken.se/Documents/Om%20Blekingetrafiken/Blekinge%20Kustbana%20-%20Järnvägen%20som%20gick%20mot%20strömmen.pdf 
  3. ^ ”Ny operatör från januari 2009”. Blekingetrafiken. den 27 juni 2007. Arkiverad från originalet den 13 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100813051709/http://www.blekingetrafiken.se/Om_Blekingetrafiken/Nyheter/Oresundstrafiken_AB_kommer_att_bedriva_Oresundstagstrafik/. 
  4. ^ Sydsvenskan 4 april 2011: Jätteskuld hot mot DSBFirst
  5. ^ ”Samarbetet med DSBFirst avslutas”. Blekingetrafiken. den 28 juni 2011. Arkiverad från originalet den 2 mars 2012. https://web.archive.org/web/20120302104316/http://www.blekingetrafiken.se/Om_Blekingetrafiken/Press/Pressmeddelanden/Samarbetet-med-DSBFirst-avslutas-/. 
  6. ^ Flera döda i allvarlig tågolycka utanför Kristianstad”. BLT. den 10 september 2004. Arkiverad från originalet den 6 april 2011. https://web.archive.org/web/20110406170441/http://www.blt.se/nyheter/blekinge/flera-doda-i-allvarlig-tagolycka%28204933%29.gm. 
  7. ^ Lastbilschaufför döms för tågolycka”. Svenska Dagbladet. den 9 december 2005. http://www.svd.se/dynamiskt/inrikes/did_11347650.asp. 
  8. ^ Hovrätten fastställde domen för tågolyckan”. Kristianstadsbladet. Arkiverad från originalet den 7 oktober 2007. https://web.archive.org/web/20071007231311/http://www.kristianstadsbladet.se/apps/pbcs.dll/article?AID=%2F20060627%2FKRISTIANSTAD%2F106270908%2F1002%2FRSS. 
  9. ^ Rekordstor resandeökning på Blekinge Kustbana, Blekingetrafiken 2008-02-29 Arkiverad 18 september 2008 hämtat från the Wayback Machine.
  10. ^ Rekordstor resandeökning på Blekinge Kustbana, Blekingetrafiken 2009-01-23 Arkiverad 13 augusti 2010 hämtat från the Wayback Machine.
  11. ^ Fortsatt ökning på Blekinge kustbana, Blekingetrafiken 2010-02-27
  12. ^ [a b] Järnväg.net: Trafik på Blekinge kustbana
  13. ^ ”Blekingetrafiken - Pågatåg”. http://www.blekingetrafiken.se/Var-trafik/Tag/Pagatag/. Läst 17 december 2014. 
  14. ^ [a b] Tidtabell 90 Karlskrona-Malmö-København
  15. ^ Blekingetrafiken: Kortare restid till Köpenhamn med nytt trafikupplägg[död länk]
  16. ^ [a b c] Trafikverkets förstudie: Nytt mötesspår på Blekinge kustbana[död länk]
  17. ^ Blekingetrafiken: Ny tidtabell för öresundstågen
  18. ^ ”Sammanträdesprotokoll, kommunstyrelsen, Ronneby kommun” (PDF). 8 maj 2012. http://www.ronneby.se/Global/Dokument/Protokoll/Kommunstyreslen/2012/KS%202012-05-08.pdf. Läst 21 november 2012. [död länk]
  19. ^ Resrobot tidtabell 90

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]