Visa källa för Blå

<div class="floatright">{{photomontage
|positioning=right
|photo1a=2010. Донецк. Карнавал на день города 010.jpg
|photo1b=Iranian Tiles 1.JPG
|photo1c=Cyanerpes cyaneus -Diergaarde Blijdorp, Netherlands-8a.jpg
|photo2a=ESO-Betelgeuse.jpg
|photo2b=NASA Earth America 2002.jpg
|photo2c=Copper sulfate.jpg
|photo3a=The deep blue sea (6834127561).jpg
| size = 243
| position=right
| color_border = #AAAAAA
| color =  #F9F9F9
| caption =  
| foot_montage = }}</div>
'''Blå''' är en av de traditionella [[Spektrum|spektralfärgerna]] och karakteriseras av kort våglängd. Det blåa färgområdet omfattar en mängd olika nyanser. I det [[SIS Swedish Standards Institute|standardiserade]] färgbeteckningssystemet [[Natural Color System|NCS]] är blå en av sex elementarfärger och har beteckningen B. I RGB-systemet för [[additiv färgblandning]] är blå (B) en av de tre [[primärfärg]]erna. Blått är färgen hos himmel och vatten men är för övrigt ovanligt i naturen. I västerländsk symbolik representerar blått ofta tro och trofasthet, och i svensk politik står blått för borgerlighet.

== Definition ==
Färgordet blå har ingen entydig betydelse utan definieras olika inom olika vetenskapsgrenar och även av olika forskare inom samma vetenskapsgren.<ref name=":2">{{Bokref|efternamn=Hardin|förnamn=C.L.|titel=Color for Philosophers. Unweaving the rainbow|hämtdatum=|upplaga=Expanded edition|år=1993|utgivare=Hackett|utgivningsort=Indianapolis/Cambridge|språk=engelska|sid=xxi, 59-112}}</ref> Arne Valberg, professor i biofysik, menar att färger är uppenbara fakta (sinnesdata) som inte kan förnekas, men att de, liksom andra kvalitativa upplevelser inte har några fysiska motsvarigheter.<ref name=":7">{{Bokref|efternamn=Valberg|förnamn=Arne|redaktör=Knut Blomström|titel=Fargen mellom kunst og vitenskap|hämtdatum=|år=1998|utgivare=Institutt for farge, SHKS, Kunsthögskolen i Oslo|språk=norska/engelska|sid=134-135|kapitel=Urfargenes gåte. om fargepersepsjon og nevrofysiologi}}</ref>  C.L. Hardin, professor i [[filosofi]] skiljer på motsvarande sätt mellan fysikalisk färg och uppfattad färg, och menar att vardagsspråkets färgord bör reserveras för färger så som vi ser dem.<ref name=":2" />

I denna artikel används olika definitioner i olika avsnitt. I de flesta fall framgår det av sammanhanget vilken definition som används; annars anges det i respektive avsnitt.

===Definition utifrån språkbruk===
Ett sätt att definiera ordet blå utgår från hur ordet används i svenska språket. I detta fall är blå ett färgområde, inte en specifik färg. Ordet blå används för en mängd olika [[färg]]er med sinsemellan mycket olika karaktär, från ljusblå till mörkblå, från gråblå till knallblå och från grönaktigt blå till blå på gränsen till lila.<ref>{{Bokref/Namn på färger}} sid 14</ref> Färgnamnet blå syftar alltså främst på [[kulörton]]en oavsett om färgen är ljus eller mörk, gråaktig eller intensiv, och täcker därmed in en betydligt större del av färgvärlden än färgnamnen [[röd]] eller [[gul]].<ref>{{Bokref|efternamn = Sivik|förnamn = Lars|titel = Namn på färger|hämtdatum = |år = 1984|medförfattare = Hård, Anders|utgivare = Färginstitutet Färgrapport 24|utgivningsort = Stockholm|sid = 13}}</ref>. Motsvarade gäller för de allra flesta andra språk.<ref>{{Webbref|url=http://www1.icsi.berkeley.edu/~kay/claire7.pdf|titel=The World Color Survey Database: History and Use|hämtdatum=2016-08-03|författare=R.S. Cook, P. Kay & T. Regier|sid=10|arkivurl=https://web.archive.org/web/20160310012858/http://www1.icsi.berkeley.edu/~kay/claire7.pdf|arkivdatum=2016-03-10}}</ref><ref>{{Webbref|url=http://www.bristol.ac.uk/science/courses/postgraduate/pg-commendations-1112/johnfennell.html|titel=PhD project: An Expected Utility Theory that Matches Human Performance|hämtdatum=2016-08-03|författare=John Fennell|år=|utgivare=Univ. of Bristol, Faculty of Science}}</ref><ref>{{Bokref|efternamn=Wooten|förnamn=Bill|medförfattare=Miller, David L|redaktör=Hardin, C.L & Maffi, Luisa|titel=Color categories in thought and language|hämtdatum=|år=1997|utgivare=Cambridge Univ.Press|utgivningsort=Cambridge/New York|språk=engelska|sid=86|kapitel=The psychophysics of color}}</ref> Gränserna mellan de färgområden som benämns med respektive färgord är flytande, varierar med situationen och individen och kan förändras över tiden.<ref>{{Tidskriftsref|författare = Susanne Vejdemo|rubrik = Vart tog alla färger vägen?|år = 2016|tidskrift = Språktidningen|volym = |nummer = 2|sid = 18-27}}</ref>

===Definition utifrån våglängd hos monokromatiskt ljus===
{{Färgspektrum}}
En annan definition utgår från vilka [[Våglängd|strålningsvåglängder]] av [[monokromatiskt ljus]] som får människor att se blåa färger i de mycket speciella situationer där man bara ser en våglängd i taget. Även här handlar det om ett färgområde som inte har någon exakt avgränsning. Spektrum utgörs av en kontinuerlig övergång mellan olika våglängder, och det finns inget allmänt vedertaget sätt att dela in det i olika färger. Ett av många förslag till indelning visas i boxen härintill, som också visar strålningens [[frekvens]] uttryckt i [[Hertz|terahertz]] (THz) . Det våglängdsspann som kallas blått varierar mellan olika källor, och kan som mest sträcka sig mellan c:a 425 och 500 [[nanometer]] (nm).<ref name=":4">{{Bokref|efternamn=Hunt|förnamn=R.G.W.|medförfattare=Pointer, M.R:|övriga=|titel=Measuring Colour|hämtdatum=|upplaga=4|år=2011|utgivare=Wiley|utgivningsort=Chichester UK|id=Blå, c:a 425-490 nm, är en av sex namngivna spektralfärger)|sid=2}}</ref><ref name=":5">{{Bokref|efternamn=Fridell Anter|förnamn=Karin|medförfattare=Berggren, Leif|redaktör=Fridell Anter, Karin & Klarén, Ulf|titel=Färg & ljus - för människan, i rummet|hämtdatum=|år=2014|utgivare=Svensk Byggtjänst|utgivningsort=Stockholm|id=(Blått, 435-500 nm, är en av sex namngivna spektralfärger)|sid=87|kapitel=Belysningstekniska begrepp och mätmetoder}}</ref><ref name=":6">{{Webbref|url=http://www.colorsontheweb.com/colorinformation.asp|titel=Colors on the Web|hämtdatum=2016-08-03|citat=Source [[Johannes Itten]]. (Blått, c:a 460-480 nm, är en av sju namngivna spektralfärger)|ref=Referring to [[Johannes Itten]]. Red (750-800 nm) is one of seven named spectral colours.|arkivurl=https://web.archive.org/web/20160619043902/http://www.colorsontheweb.com/colorinformation.asp|arkivdatum=2016-06-19}}</ref> Den färg som ges av strålning med närmast längre våglängd benämns i olika källor [[cyan]] eller [[grön]], och med närmast kortare våglängd [[Indigo (färg)|indigo]] eller [[violett]]. Vissa nutida källor anger ett spektrum med sju färger där man tagit bort den ursprungliga [[Indigo (färg)|indigo]] (mellan blått och [[violett]]) och i stället lagt till cyan (mellan blått och grönt). Detta bygger på antagandet att Newtons färg "indigo" skulle motsvara det vi idag kallar blått, medan Newtons "blå" idag skulle kallas blågrön eller cyan.<ref>{{Tidskriftsref|författare=|rubrik=Visible spectrum|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Visible_spectrum&oldid=731576906|tidskrift=Wikipedia, the free encyclopedia|hämtdatum=2016-08-06|id=Not 6 och 7 hänvisar till källor som inte har kunnat kontrolleras för denna artikel.|språk=en}}</ref><ref>{{Bokref|efternamn=Waldman|förnamn=Gary|titel=Introduction to Light: The Physics of Light, Vision, and Color|url=https://books.google.se/books?id=PbsoAXWbnr4C&pg=PA195&lpg=PA195&dq=gary+waldman+cyan+indigo|hämtdatum=2016-08-27|datum=2002-01-01|år=|utgivare=Courier Corporation|språk=en|isbn=9780486421186|sid=193}}</ref>

Ett annat sätt att definiera blått utifrån spektrum är att ange en ungefärlig våglängd som motsvarar en typisk blå. Inte heller här finns någon allmänt vedertagen definition. De våglängder som anges kan variera mellan ungefär 450 och 480&nbsp;nm, men källorna är noga med att understryka att dessa angivelser endast är ungefärliga och beror på en rad omständigheter.<ref name=":8">{{Webbref|url=https://www.britannica.com/science/color|titel=Encyclopeadia Britannica: Colour|hämtdatum=2016-08-03|citat=(Blå är en av sju namngivna spektralfärger, med typisk våglängd 450 nm)}}</ref><ref>{{Bokref|efternamn=Ryberg|förnamn=Karl|titel=Färger i vardagsliv och terapi|hämtdatum=|upplaga=|år=1999|utgivare=ICA bokförlag|utgivningsort=Västerås|id=(Blått = ungefär 460 nm)|sid=59}}</ref><ref>{{Bokref|efternamn=Tonnquist|förnamn=Gunnar|titel=Färgsystemanalys|hämtdatum=|år=1995|utgivare=Byggforskningsrådet|utgivningsort=Stockholm|id=(Blått = ungefär 482 nm)|sid=24}}</ref><ref>{{Webbref|url=http://science-edu.larc.nasa.gov/EDDOCS/Wavelengths_for_Colors.html|titel=NASA: What Wavelength Goes With a Colour|hämtdatum=2016--08-03|citat=(Typisk våglängd för blått c.a 475 nm)|arkivurl=https://web.archive.org/web/20110720105431/http://science-edu.larc.nasa.gov/EDDOCS/Wavelengths_for_Colors.html|arkivdatum=2011-07-20}}</ref>

===Olika definitioner i olika tillämpningar===
[[File:NCS Colour Circle converted.jpg|thumb|NCS kulörtoncirkel. Den blåa elementarfärgen kallas B.|alt=]][[File:MunsellColorWheel.svg|thumb|upright=1.1|Färgcirkel som visar maximalfärger i Munsell Book of Color. Den blå grundfärgen kallas 5B]]
{{Faktamall färg
|title=Blå (X11 webbfärg)
|bild=
|bildtext=
|textfärg=white
|namn=Blue
|hex=0000FF
|r=0|g=0|b=255
|c=100|m=100|y=0|k=0
|h=240|s=100|v=100
}}
I olika färgbeskrivningsmodeller och tillämpningar finns ett antal färger som utgör just den modellens/tillämpningens utgångspunkt vad gäller "blå". De definieras utifrån olika utgångspunkter och är inte samma blåa färg, och ingen av dem gör anspråk på att vara den enda och sanna blåa - i stället kallas de "den blåa elementarfärgen", "den blåa grundfärgen" etc.<ref name=":9">{{Bokref|efternamn=Fridell Anter|förnamn=Karin|redaktör=Fridell Anter, Karin; Klarén, Ulf|titel=FÄRG & LJUS för människan - i rummet|hämtdatum=|år=2014|utgivare=Svensk Byggtjänst|utgivningsort=Stockholm|sid=104|kapitel=NCS och andra färgsystem}}</ref>

Några exempel:
[[File:Blue eyes - 2019.jpg|thumb|Blå ögon.]]
- I opponentfärgsteorin, som är den allmänt accepterade teorin om människans [[färgseende]], är ''blå'' en av de fyra unika kulörtonerna och karakteriseras att den varken är grönaktig eller rödaktig.<ref>{{Bokref|efternamn = Hering|förnamn = Ewald|titel = Outlines of a Theory of the Light Sense (Zur Lehre vom Lichtsinne)|hämtdatum = |år = 1964|redaktör = Hurvich, L.M. & Jameson, D.|origår = 1878|utgivare = Harvard University Press|författare = |utgivningsort = Cambridge Mass.|id = }}</ref><ref>{{Webbref|url=http://wals.info/chapter/133|titel=WALS Online - Chapter Number of Basic Colour Categories|hämtdatum=2016-08-03|verk=wals.info}}</ref>  För varje person finns ett smalt våglängdsområde i spektrum som motsvarar personens uppfattning av unikt blått, men vilka våglängder det handlar om varierar från individ till individ. Vilka processer i hjärnan som får oss att se dessa färger som unika är ännu inte klarlagt.<ref name=":7" />

- I det i Sverige [[SIS Swedish Standards Institute|standardiserade]] färgbeteckningssystemet [[Natural Color System|NCS]] (Natural Colour System) är Blå (B) en av sex elementarfärger och definieras som den färg som inte har någon visuell likhet med gult, rött, grönt, vitt eller svart. Denna definition utgår alltså helt från färgperception. Den blåa elementarfärgen är imaginär i betydelsen att den representerar föreställningen om en ideal färg, och finns inte specificerad i form av färgprov eller fysiska mätvärden.<ref name=":10">{{Bokref|efternamn=Hård|förnamn=Anders|medförfattare=Svedmyr, Åke|titel=Färgsystemet NCS. Tanke, tillkomst, tillämpning|hämtdatum=|år=1995|utgivare=Byggforskningsrådet|utgivningsort=Stockholm|sid=125 (not 23), 215-216}}</ref><ref>{{Tidskriftsref|förnamn = Anders |efternamn = Hård |rubrik = NCS Natural Color System - from Concepts to Research and Applications. Parts I and II.|år = 1996|tidskrift = Color Research and Application|volym = 21|sid = 180-220|utgivningsort = |förnamn2= Lars|förnamn3= Gunnar|efternamn2= Sivik|efternamn3= Tonnquist}}</ref>  I NCS färgatlas<ref>{{Bokref|efternamn = |förnamn = |titel = Svensk Standard: NCS Färgatlas SS 19102:2004|hämtdatum = |år = 2004|utgivare = SIS|utgivningsort = Stockholm}}</ref> visas ett antal färgprover som under standardiserade betraktningsförhållanden, och med hopvägning av många observatörers bedömningar, har samma uppfattade kulörton men inte är lika rena som den blåa elementarfärgen. Deras tristimulusvärden och trikromatiska koordinater med hänvisning till [[CIE]] finns publicerade i tabellform.<ref name=":10" />

- I det amerikanska färgsystemet Munsell Book of Color är ''Blue'' en av fem grundläggande kulörtoner (principal hues), och definieras med [[Kolorimetri (optik)|kolorimetriska]] värden.<ref>{{Webbref|url=http://munsell.com/about-munsell-color/how-color-notation-works/munsell-hue/|titel=Munsell Hue; 3 Dimensions of Color {{!}} Munsell Color System; Color Matching from Munsell Color Company|hämtdatum=2016-08-03|datum=2011-09-23}}</ref><ref>{{Webbref|url=http://munsell.com/about-munsell-color/development-of-the-munsell-color-order-system/|titel=Development of the Munsell Color Order System {{!}} Munsell Color System; Color Matching from Munsell Color Company|hämtdatum=2016-08-03|datum=2011-10-06}}</ref> Munsell-systemets blåa grundfärg är betydligt mera grönaktig än NCS-systemets blåa elementarfärg.<ref>{{Webbref|url=https://www.yumpu.com/en/document/view/20020651/munsell-ncspdf|titel=NCS-Munsell translation key|hämtdatum=2016-08-03|efternamn=Yumpu.com|sid=6}}</ref>

- I RGB-systemet för [[additiv färgblandning]] är Blå (B) en av de tre [[primärfärg]]erna, men exakt vilken blå färg som avses kan variera mellan olika tillämpningar. I den standardiserade RGB-färgrymden sRGB, skapad för användning på bildskärmar och internet, definieras de tre primärfärgerna med hänvisning till [[CIE|CIE:s]] tristimulusvärden (CIE XYZ). De matematiska formlerna för detta varierar något mellan olika källor.<ref>{{Tidskriftsref|författare=|rubrik=sRGB|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=SRGB&oldid=723863673|tidskrift=Wikipedia, the free encyclopedia|hämtdatum=2016-08-03|id=Med referens till standarddokumentet IEC 61966-2-1:1999 och andra källor som inte har kunnat kontrolleras för denna artikel|språk=en}}</ref>

- Blå är en av de 16 originalfärgerna för HTML 4.01, det system som specificerar och benämner färger för användning på internet. Den motsvarar den blåa primärfärgen i sRGB.  Dess koordinater visas i boxen härintill.<ref>{{Tidskriftsref|författare=|rubrik=Web colors|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Web_colors&oldid=726131188|tidskrift=Wikipedia, the free encyclopedia|hämtdatum=2016-08-03|id=Med referens till källor som inte har kunnat kontrolleras för denna artikel|språk=en}}</ref>

== Blått i naturen ==

När vårt öga nås av ljus med en våglängd kring 470 nanometer ser vi i normalfallet en blå färg. Strålning med bara en våglängd ([[monokromatiskt ljus]]) förekommer dock bara i specialfall, som till exempel [[regnbåge]]n, och normalt sett är det en blandning av många olika våglängder som får oss att se en blå färg.<ref>{{Bokref|efternamn=Fridell Anter|förnamn=Karin|redaktör=Fridell Anter, Karin; Klarén, Ulf|titel=FÄRG & LJUS för människan - i rummet|hämtdatum=|år=2014|utgivare=Svensk Byggtjänst|utgivningsort=Stockholm|sid=79|kapitel=Att begripa begreppen}}</ref>

Himlens blå färg uppkommer genom att solljuset, som innehåller alla våglängder, [[Spridning (fysik)|sprids]] i [[Jordens atmosfär|atmosfären]]. De kortare våglängderna sprids mer än de längre, och vi ser himlen som blå. Detta kallas [[Rayleigh-spridning]].<ref>Engelskspråkiga wikipedia (https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Rayleigh_scattering&oldid=732000244#cite_note-1) läst 2016-08-05. I not 1 ges referenser till några av Lord Rayleighs artiklar från sent 1800-tal.</ref> Motsvarande spridning sker även i [[vatten]], men den blå färgen hos sjöar och hav orsakas också av att vattenmolekylerna absorberar långvågig strålning. Detta syns bara när vattendjupet är ganska stort, och kan också ses i tjock is eller djupa gropar i snö.<ref>{{Webbref|url=http://inside.mines.edu/fs_home/dwu/classes/CH353/study/Why%20is%20Water%20Blue.pdf|titel=Why is water blue?|hämtdatum=2016-08-05|författare=Charles L. Braun & Sergei N. Smirnov|arkivurl=https://web.archive.org/web/20191201000418/http://inside.mines.edu/fs_home/dwu/classes/CH353/study/Why%20is%20Water%20Blue.pdf|arkivdatum=2019-12-01}}</ref>

De blå färgerna i [[Fjäder (biologi)|fjäderdräkten]] hos [[fåglar]] orsakas normalt inte av [[Biologiskt pigment|pigment]] utan är så kallade ''strukturfärger'' som orsakas av fjädrarnas uppbyggnad.  Färgerna uppstår genom [[Interferens (vågrörelse)|interferens]] mellan strålningsvågor som [[Reflexion (fysik)|reflekteras]] eller sprids från ytor som ligger på olika nivåer, mycket nära varandra.<ref>{{Webbref|url=http://www.djur.cob.lu.se/Djurartiklar/Info/fjadrar_har.html|titel=Färglagd päls och fjäderdräkt: hur hår och fjädrar bildas och hur de får sin färg|hämtdatum=2016-08-05|författare=Anders Lundquist|utgivare=Lunds universitet}}</ref>

De blå färgerna hos blommor och bär ges av vattenlösliga [[färgämne]]n, oftast [[antocyanin]]er. De ändrar färg beroende på surhetsgrad och är röda när det är surt och blå när det är basiskt.<ref>{{Webbref|url=http://www.umeatradgard.se/artikel_vaxtpigment.html |titel=Växtpigmentens kemi och färger |hämtdatum=2016-08-05 |utgivare=Umeå stads trädgårdssällskap |arkivurl=https://web.archive.org/web/20160818145452/http://www.umeatradgard.se/artikel_vaxtpigment.html |arkivdatum=2016-08-18 }}</ref> En undersökning av färger på mark och vegetation i svensk natur har visat att blått endast förekommer hos blommor och att deras färg alltid är mer eller mindre rödaktigt blå.<ref name=":0">{{Bokref|efternamn=Fridell Anter|förnamn=Karin|titel=Naturens färgpalett. Inmätta färger hos vegetation, sten och mark.|hämtdatum=|år=1994|utgivare=Arkus|utgivningsort=Stockholm|sid=28-29}}</ref>

Blått är ovanligt i [[berggrund]]en <ref name=":0" /><ref>{{Webbref|url=http://resource.sgu.se/produkter/broschyrer/handbok-for-mineraljagare.pdf|titel=Handbok för mineraljägare|hämtdatum=2016-08-05|utgivare=Sveriges geologiska undersökning|arkivurl=https://web.archive.org/web/20170517090953/http://resource.sgu.se/produkter/broschyrer/handbok-for-mineraljagare.pdf|arkivdatum=2017-05-17}}</ref> och blå [[mineral]] som till exempel [[lapis lazuli]] eller [[azurit]] används till smycken eller som råvara för blå pigment.
[[File:La Gare Saint-Lazare - Claude Monet.jpg|miniatyr|''Gare Saint-Lazare'' målad av [[Claude Monet]] 1877, med flera av tidens nya blå pigment: [[Koboltblått]], syntetisk [[ultramarin]] och [[coelinblått]]]]

== Blåa pigment och färgämnen   ==
För blåfärgning av [[textil]]er har man redan från forntiden använt [[Indigo (färgämne)|indigo]], som kan utvinnas ur en rad olika växter i olika delar av världen.<ref>{{Webbref|url=http://www.dyeplants.de/pdf/Indigo.pdf|titel=Indigo. Der König der farbstoffe|hämtdatum=2016-08-05|författare=Renate Kaiser-Alexnat}}</ref> Genom infärgning av till exempel [[Krita (bergart)|krita]] har samma färgämne kunnat användas som pigment i [[Målarfärg|målar]]- och [[Konstnärsfärger|konstnärsfärg]] (se [[färglacker]]). I slutet av 1800-talet lyckades man tillverka [[Syntetmaterial|syntetisk]] indigo, som kom ut på marknaden 1897. Idag har de traditionella växtfärgerna och färglackerna till största delen ersatts av nya [[Syntetmaterial|syntetiska]] färgämnen.<ref name=":11">{{Bokref|efternamn=Fridell Anter|förnamn=Karin|medförfattare=Wannfors, Henrik|titel=Så målade man. Svenskt byggnadsmåleri från senmedeltid till nutid.|hämtdatum=|upplaga=3|år=2015|utgivare=Svensk Byggtjänst|utgivningsort=Stockholm|sid=294, 300, 302, 306}}</ref>

Blå pigment för måleri har traditionellt varit ovanliga, eftersom de varit mycket dyrbara. [[Ultramarin]], som sedan 1200-talet framställs av krossad lapis lazuli, har varit så exklusivt att det jämförts med [[guld]]. Andra äldre blå pigment har framställts av krossad [[azurit]] (bergblått) och av pulvriserat koboltglas ([[smalt]]).<ref name=":11" /> Under antiken fanns också ett syntetiskt blått kopparpigment kallat [[egyptiskt blått]].<ref>{{Tidskriftsref|författare=F.Delamare, G.Monge & M. Repoux|rubrik=A la recherche de différentes qualités manchandes dans les bleus égyiens trouvées à Pompéi|år=2004|tidskrift=Rivista di Studi Pompeiani|volym=15|sid=89-107|förnamn=}}</ref> Från 1700-talet har man tillverkat nya oorganiska blå pigment. [[Berlinerblått]] var det första blå pigment som var någorlunda hållbart till ett överkomligt pris, och blev vanligt i det svenska [[allmogemåleri]]et. [[Koboltblått]] började framställas industriellt i början av 1800-talet och användes mest inom [[Målarkonst|konstmåleriet]]. 1828 utarbetades en tillverkningsmetod för syntetiskt ultramarin, som därefter blev mycket populär, bland annat i [[limfärg]]stryckta [[Tapet|papperstapeter]]. Kring mitten av 1900-talet utvecklades blå [[Ftalocyanin|ftalocynaninfärgämnen]], som för första gången gav [[Måleri (hantverk)|byggnadsmåleriet]] tillgång till hållbara och starkt kulörta blå färger till rimliga priser.<ref name=":11" /> Därefter har blått gradvis börjat användas även för fasader. [[Ftaloblått|Ftalocyaninblått]] är (2010) det enda blåa pigment som normalt ingår i färgtillverkarnas [[Färgbrytning|brytsystem.]]<ref name=":12">{{Bokref|efternamn=Fridell Anter|förnamn=Karin|medförfattare=Svedmyr, Åke; Wannfors, Henrik|titel=Byggnadsmåleriets färger. Material och användning|hämtdatum=|år=2010|utgivare=Arkus|utgivningsort=Stockholm|sid=42}}</ref>

För blandning av pigment finns flera olika uppsättningar av tre [[Primärfärg|grundfärg]]er eller [[primärfärg]]er som tillsammans med svart och vitt antogs kunna räcka till för att åstadkomma alla andra färger. Den vanligaste uppsättningen - ett rött, ett gult och ett blått pigment - blev kodifierad kring år 1600.<ref>{{Bokref/Gage/1999}}</ref>  På 1900-talet skapade konstnären [[Johannes Itten]] en [[färgcirkel]] byggd på tre sådana pigment och antog att det räckte med dessa tre för att få fram alla tänkbara kulörer. Det fungerar dock inte i praktiken, eftersom blandfärgerna alltid blir mörkare än primärfärgerna.<ref>{{Bokref|efternamn = Fridell Anter|förnamn = Karin|titel = FÄRG & LJUS för människan - i rummet|hämtdatum = |år = 2014|redaktör = Fridell Anter, Karin; Klarén, Ulf|utgivare = Svensk Byggtjänst|utgivningsort = Stockholm|sid = 104|kapitel = NCS och andra färgsystem}}</ref>

== Blått i tryckning och digital teknik  ==
I [[CMYK|CMYK-systemet]] för tryckning är blå en [[sekundärfärg]], som åstadkoms genom blandning av primärfärgerna [[magenta]] och cyan. CMYK och RGB är anpassade till varandra så att den blåa sekundärfärgen i CMYK åtminstone i teorin motsvarar den blåa primärfärgen i RGB.

Bland [[HTML-färger|X11-färgerna]] för bildskärmar finns ett flertal färger som i dagligt tal kan kallas blåa. 19 av dem har engelska namn som slutar på "blue". Nedan anges även deras hexadecimala RGB-kod.

<templatestyles src="X11-färger/styles.css" />
<div class="x11_left_column" style="margin-bottom: 10px;">
{| class="x11_tabellceller x11_kolumntabell"
|- class="x11_rubrikrad1"
! !! colspan="2" class="x11_rgbrubrik" | RGB{{ns|4}}
|- class="x11_rubrikrad2"
! Färgnamn
! Hex
! Decimal
|- style="background:aliceblue;color:black"
|aliceblue||f0{{0}}f8{{0}}ff||240{{0}}248{{0}}255
|- style="background:cadetblue;color:white"
|cadetblue||5f{{0}}9e{{0}}a0||{{0}}95{{0}}158{{0}}160
|- style="background:powderblue;color:black"
|powderblue||b0{{0}}e0{{0}}e6||176{{0}}224{{0}}230
|- style="background:lightblue;color:black"
|lightblue||ad{{0}}d8{{0}}e6||173{{0}}216{{0}}230
|- style="background:steelblue;color:white"
|steelblue||46{{0}}82{{0}}b4||{{0}}70{{0}}130{{0}}180
|- style="background:lightsteelblue;color:black"
|lightsteelblue||b0{{0}}c4{{0}}de||176{{0}}196{{0}}222
|- style="background:skyblue;color:black"
|skyblue||87{{0}}ce{{0}}eb||135{{0}}206{{0}}235
|- style="background:lightskyblue;color:black"
|lightskyblue||87{{0}}ce{{0}}fa||135{{0}}206{{0}}250
|- style="background:deepskyblue;color:white"
|deepskyblue||00{{0}}bf{{0}}ff||{{0|00}}0{{0}}191{{0}}255
|- style="background:dodgerblue;color:white"
|dodgerblue||1e{{0}}90{{0}}ff||{{0}}30{{0}}144{{0}}255
|- style="background:cornflowerblue;color:white"
|cornflowerblue||64{{0}}95{{0}}ed||100{{0}}149{{0}}237
|- style="background:royalblue;color:white"
|royalblue||41{{0}}69{{0}}e1||{{0}}65{{0}}105{{0}}225
|- style="background:blue;color:white"
|blue||00{{0}}00{{0}}ff||{{0|00}}0{{0|000}}0{{0}}255
|- style="background:mediumblue;color:white"
|mediumblue||00{{0}}00{{0}}cd||{{0|00}}0{{0|000}}0{{0}}205
|- style="background:darkblue;color:white"
|darkblue||00{{0}}00{{0}}8b||{{0|00}}0{{0|000}}0{{0}}139
|- style="background:midnightblue;color:white"
|midnightblue||19{{0}}19{{0}}70||{{0}}25{{0|00}}25{{0}}112
|- style="background:darkslateblue;color:white"
|darkslateblue||48{{0}}3d{{0}}8b||{{0}}72{{0|00}}61{{0}}139
|- style="background:slateblue;color:white"
|slateblue||6a{{0}}5a{{0}}cd||106{{0|00}}90{{0}}205
|- style="background:mediumslateblue;color:white"
|mediumslateblue||7b{{0}}68{{0}}ee||123{{0}}104{{0}}238
|}</div>
{{clear}}

== Etymologi ==
En sammanfattande och gemensam beteckning för ''blå'' saknas i de [[indoeuropeiska språk]]en. Ordet blå användes i svenskan tidigare även för att beteckna färgen [[svart]], med exempel som uttrycket ''[[blåman]]'', och eventuellt även i namnet ''[[Harald Blåtand#Eftermälet|Harald Blåtand]]''.<ref>{{Webbref|url=https://runeberg.org/svetym/0137.html|titel=49 (Svensk etymologisk ordbok)|hämtdatum=2016-05-17|datum=1922-01-01|verk=[[Projekt Runeberg]]|språk=sv}}</ref> Det engelska ordet ''blue'' är ett lånord från franskan och kom in i engelska språket så sent som på 1200-talet.<ref>{{Webbref|url=http://physics.info/color/|titel=Color - The Physics Hypertextbook|hämtdatum=2016-08-06|efternamn=Elert|förnamn=Glenn|verk=physics.info|arkivurl=https://web.archive.org/web/20160819205826/http://physics.info/color/|arkivdatum=2016-08-19}}</ref>

För språk över hela världen gäller, att när färgord har utvecklats har särskiljningen mellan blått och grönt oftast kommit senare än de ord som anger vitt, svart, rött och gult som unika färger.<ref>{{Webbref|url=http://wals.info/chapter/134|titel=World Atlas of Language Structure Online - Chapter Green and Blue|hämtdatum=2016-08-04|författare=Kay, Paul; Maffi, Luisa|verk=wals.info}}</ref>

==Historik==
[[File:Egyptian blue.jpg|thumb|Egyptian blue]]
===Forntiden och antiken===
Blått är en färg som länge har använts av människan för olika ändamål. På [[6000-talet f.Kr. (millennium)|6000-talet f.Kr.]] omtalas brytningen av [[lapis lazuli]]
i [[Sar-i Sang]] och andra gruvor i Badakhshan i Afghanistan.<ref>David Bomford and Ashok Roy, A Closer Look- Colour (2009), National Gallery Company, London, ({{ISBN|978-1-85709-442-8}})</ref>

Färgen var populär i [[Induskulturen]], där den återfunnits i artefakter från 7570 f.Kr. och i neolitiska gravar från Kaukasus bort till Mauretanien. <ref>Bowersox, Gary W.; Chamberlin, Bonita E. (1995). Gemstones of Afghanistan. Tucson, AZ: Geoscience Press.</ref> [[Egyptiskt blått]] för keramik tillverkades från 2500 f.Kr. och lapis lazuli användes flitigt för dekoration i det [[Forntida Egypten]], där den bland annat återfunnits i [[Tutankhamon|Tutankhamun]]s gravmask från 1300-talet f.Kr. Trots färgens popularitet var blå kläder länge ovanliga på grund av svårigheten att skapa blå färgpigment. 

Antikens greker importerade indigoblå färgmedel från Indien och använde [[Egyptiskt blått]] för målning. Antikens greker ansåg att grönt och blått var samma färg och det är därför svårt att avgöra hur ofta dessa färger användes av grekerna: de fyra huvudfärgerna inom grekiskt måleri var dock rött, gult, svart och vitt, och grönt och blått tycks sällan ha använts inom grekisk konst.<ref>Gage, John (1993). Colour and Culture – Practice and Meaning from Antiquity to Abstraction. Thames and Hudson (Page numbers cited from French translation). {{ISBN|978-2-87811-295-5}}.</ref>
För antikens romare var blått en färg som associerades med sorg, men också med barbari, därför att det användes som ansiktsmålning av kelter och germaner som romare ansåg vara barbarer. Romarna använde dock färgen och hade flera namn för olika blå nyanser: caeruleus, caesius, glaucus, cyaneus, lividus, venetus, aerius, ferreus, blavus och azureus. 

===Medeltiden===
I medeltidens Europa blev blått en viktig färg från 1100-talet och framåt. Cirka 1130-1140 installerades ett färgat fönster i [[Klosterkyrkan Saint-Denis]] som åstadkom ett blått färgspel som symboliserade himlen och den heliga ande. Denna blåfärg blev berömd i det medeltida Europa som "bleu de Saint-Denis", och blåfärgade fönster slog sedan igenom i Europa. 
Under samma sekel utfärdade den katolska kyrkan en begäran att målare i fortsättningen skulle avbilda [[jungfru Maria]] i blått, som associerades med helighet, ödmjukhet och dygd, och skulle fästa uppmärksamheten på den heliga jungfrun. Vid samma tid började målare på samma vis avmåla kungligheter i blått för att dra uppmärksamheten till dem, och blått började därför också associeras med kunglighet.<ref>Pastoureau, Michel (2000). Bleu: Histoire d'une couleur (in French). Paris: Editions du Seuil. {{ISBN|978-2-02-086991-1}}.</ref> 
Under resten av medeltiden blev därför blått en av de mest moderna och exklusiva färgerna. 

De mest populära (och helt könsneutrala) färgerna under 1300-talet var rött, brunt (violett) och blått: ju klarare och intensiv färg, dess mer exklusiv var den, medan billig blåfärg var mattare än den intensiva blå som användes av eliten.<ref>Andersson, Eva, Kläderna och människan i medeltidens Sverige och Norge, Historiska institutionen, Göteborgs universitet, Diss. Göteborg: Göteborgs universitet, 2006, Göteborg, 2006, s. 142–196, 260–301 (95 sidor) Elektronisk resurs: https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/16894/5/gupea_2077_16894_5.pd</ref>En urvattnad form av blå kunde framställas billigt, medan intensivt blå (ultramarin) var mycket dyr och användes av elit och kungligheter för att demonstrera rikedom, privilegier och upphöjda egenskaper.

===Senare tid===
Under [[renässansen]] var blått en viktig färg inom målarkonsten. Blått blev däremot omodernt som färg för kläder under 1400- och 1500-talen. Vid denna tid blev istället svart  den exklusiva färgen för eliten, och svart åstadkoms genom att färga ett plagg blått många gånger, vilket gjorde att blått sågs som en sämre och billigare form av svart, som vid denna tid var svår och tidsödande att åstadkomma. Vid mitten av 1600-talet började blått återigen användas som färg på modekläder av eliten. 

Färgen blått återkom som modefärg under 1700-talet, då det blev en av [[Rokoko|rokokon]]s stora modefärger. Rokokon var pastellfärgernas konstart, och ljusblått tillhörde en av de absolut vanligaste och mest populära pastellfärgerna. Blekblått användes flitigt i möbler, konst och kläder för både män och kvinnor. I Frankrike, som nu hade blivit den ledande modenationen, blev modeförebilden [[Madame de Pompadour]] (1721–1764), känd för att ofta bära kombinationen rosa och blått i sina kläder.<ref>Eva Heller, Psychologie de la couleur, effets et symboliques, pp. 182-83</ref>

Under 1800-talets [[Viktorianska tiden|viktorianska tid]]speriod blev nästan alla färger utom svart, vitt, brunt och grått definierade som kvinnliga och feminina.<ref name="gr">Riello, Giorgio, Back in fashion: western fashion from the Middle Ages to the present, Yale University Press, New Haven, CT, 2020</ref>
Blått var ett gränsfall, då blått - förutsatt att det var mörkt blått - kom att bli en av få färger en man kunde bära om han ville klä sig i annat än svart.<ref name="gr"/> 
Under 1900-talet kom blått att associeras med män och rosa med kvinnor.

== Associationer, symbolisk innebörd och färgens påverkan på människor ==
[[Fil:Annunciation_of_the_Virgin,_Gerard_David_001.jpg|miniatyr|Blått kopplas inom [[katolicism]]en samman med [[Jungfru Maria]] och hon har ofta avbildats klädd i denna [[färg]].]]
[[Fil:Bugattis.JPG|miniatyr|Blått är en nationalfärg för Frankrike och har därför använts på franska tävlingsbilar som [[Bugatti]].]]
Havet och himlen är blå, och det kan vara anledningen till att färgen blå är förknippad med en mängd associationer, föreställningar och symboliska betydelser. Men även om denna symbolik utgår från allmänmänskliga upplevelser så kan färgens innebörd tolkas mycket olika i olika kulturer, och även i olika sammanhang inom en och samma kultur.<ref name=":3">{{Webbref|url=http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/f%C3%A4rgsymbolik|titel=NE: Färgsymbolik|hämtdatum=2016-04-29}}</ref> Den enskilda personens associationer är dessutom alltid personliga.<ref>{{Bokref|efternamn=Klarén|förnamn=Ulf|redaktör=Fridell Anter, Karin; Klarén, Ulf|titel=FÄRG & LJUS för människan - i rummet|hämtdatum=|år=2014|utgivare=Svensk Byggtjänst|utgivningsort=Stockholm|sid=32|kapitel=Med mänskligt mått mätt - om perception, färg, ljus och rum}}</ref>

När det gäller färgers fysiologiska och psykologiska påverkan på människor finns det stora kunskapsluckor och mycket litet är vetenskapligt belagt<ref name=":13">{{Bokref|efternamn = Laike|förnamn = Thorbjörn|titel = FÄRG & LJUS för människan - i rummet|hämtdatum = |år = 2014|redaktör = Fridell Anter, Karin; Klarén, Ulf|utgivare = Svensk Byggtjänst|utgivningsort = Stockholm|sid = 45-48|kapitel = Verkan av färg och ljus - beteenden och reaktioner}}</ref> Trots detta presenteras omstridda resultat ofta som fakta, och både bland allmänheten och professionella färgsättare florerar mängd myter och [[faktoid]]er som forskare inom området inte kan bekräfta.<ref name=":1">{{Bokref|efternamn=Janssens|förnamn=Jan|redaktör=Fridell Anter, Karin|titel=Forskare och praktiker om färg - ljus - rum|hämtdatum=|år=2006|utgivare=Formas|utgivningsort=Stockholm|sid=197-212|kapitel=Lagom är bäst. Om belysning och färgsättning på kontor.}}</ref><ref>{{Bokref|efternamn=Küller|förnamn=Rikard|redaktör=Fridell Anter, Karin|titel=Forskare och praktiker om färg - ljus - rum|hämtdatum=|år=2006|utgivare=Formas|utgivningsort=Stockholm|sid=193|kapitel=Färg, ljus och människa. Ett miljöpsykologiskt perspektiv}}</ref> Det finns dock samstämmiga forskningsresultat som pekar på att  i jämförelse med gula och röda färger med samma [[kulörthet]] (intensitet) så har blå färger på rumsytor har en lugnande effekt. När det gäller ljus visar studier i stället att kortvågigt, alltså blåaktigt, ljus har en uppiggande effekt.<ref name=":13" /> 

I konstsammanhang brukar blått betraktas som en "kall" färg,<ref>{{Bokref/Arnkil/2013}} sid 219</ref><ref name="Nilson04 2" />  och i Sverige görs den associationen ofta även i vardagslivet. Exempelvis är det vanligt att kranen för kallt vatten markeras med en blå prick.<ref name="Rybergvanligare">{{bokref|författare=Ryberg, Karl|titel=Levande färger|år=1991|utgivare=ICA-förlaget AB|utgivningsort=Västerås|id={{ISBN|91-534-1452-7}}|sid=47 – 48 (49)|kapitel=Färgkodning blir allt vanligare}}</ref> Detta är dock ingenting allmängiltigt. 1970 gjordes en jämförelse av svenskars och grekers associationer till olika färger, och det visade sig att svenskarna i undersökningen betraktade blått som en kall färg men att grekerna inte gjorde det.<ref>{{Bokref/Om färgers betydelser}} sid 36</ref>

Inom den västerländska kulturkretsen symboliserar blått ofta ''tro'' i triaden ''tro, hopp och kärlek''.<ref name=":3" /> Från [[medeltiden]] började [[Jungfru Maria]] porträtteras iförd blå klädnad och katolsk religion kopplar samman denna kulör med henne.<ref name="Nilson04 2">{{bokref|författare=Nilson, KG|redaktör=|titel=KG Nilsons Färglära|url=|hämtdatum=|upplaga=Andra upplagan|år=2004|utgivare=Carlsson Bokförlag|utgivningsort=|id={{ISBN|91-7203-597-8}}|sid=84|kapitel=Vad betyder blått?|översättare=|uppslagsord=}}</ref> Inom den protestantiska [[Svenska kyrkan]] står blått för trofasthet och för det överjordiska, gudomliga. Den kan vara Kristi eller Marias färg och används ibland i stället för violett.<ref>{{Webbref|url=https://www.svenskakyrkan.se/farsta/liturgiska-farger-under-kyrkoaret |titel=Liturgiska färger under kyrkoåret |hämtdatum=2016-04-29 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20160630030002/https://www.svenskakyrkan.se/farsta/liturgiska-farger-under-kyrkoaret |arkivdatum=2016-06-30 }}</ref>

Inom äldre [[kinesisk kultur]] associerades blått med [[trä]] av de fem grundläggande elementen, [[Öster|öst]] av riktningarna<ref>{{Bokref|efternamn=Tonnquist|förnamn=Gunnar|titel=Färgsystemanalys|hämtdatum=|år=1995|utgivare=Byggforskningsrådet|utgivningsort=Stockholm|id=(efter Dong Tai-Huo i Farbe 35/36 1988/89 sid 259-268)|sid=10}}</ref> och med [[vår]]en av de fyra årstiderna.

''Blått blod'' är en [[metafor]] som syftar på [[adel]] och förnäma anor. Enligt en teori kommer uttrycket ursprungligen från [[spanska]]ns ''sangre azul'' och syftar på att ytliga [[blodkärl]] syns tydligare ju ljusare [[hud]]en är, och då ser blåaktiga ut. Den [[Kristendom|kristna]] härskarna i 800-talets [[Spanien]] hävdade att de var ättlingar till de [[Germaner|germanska]] [[visigoter]] som hade erövrat halvön på 400-talet, och att de därför var mer ljushyade än de [[morer]] och [[judar]] som också bodde där. Uttrycket spreds så småningom över [[Europa]] och fick näring av att adeln - oavsett härstamning -  hade blekare hud än [[Bonde|bönder]] och [[hantverkare]] eftersom de inte var tvungna att arbeta utomhus.<ref name="Nilson04 2" /><ref>{{Webbref|url=http://www.abc.es/casa-del-rey/20140620/abci-reyes-sangre-azul-201406191335.html|titel=¿Por qué se dice que los reyes tienen sangre azul?|hämtdatum=2016-05-16|efternamn=Sánchez|förnamn=Gonzalo López|verk=ABC.es|språk=spanska}}</ref><ref>{{Webbref|url=http://varldenshistoria.se/samhalle/kungar-och-drottningar/ar-de-kungliga-verkligen-blablodiga|titel=Är de kungliga verkligen blåblodiga?|hämtdatum=2016-05-16|verk=Historie se}}</ref> Enligt en annan teori har uttrycket uppkommit i 1100-talets [[Frankrike]], där blått var en kunglig färg och blå kläder var dyrbara och gav hög status.<ref name="Nilson04 2" />

Flera riddarordnar har blå band (exempelvis svenska [[Serafimerorden]],<ref>{{Webbref|url=http://www.aktiesamlaren-bjb.se/numismatik/ordnar/gamalt/orden1.htm|titel=Svenska förtjänstordnar / Swedish Orders of Merit|hämtdatum=2023-02-28|utgivare=Strandbergs Mynthandel & Aktiespararen AB|författare=Jonas Arnell|arkivurl=https://web.archive.org/web/20100818102453/http://www.aktiesamlaren-bjb.se/numismatik/ordnar/gamalt/orden1.htm|arkivdatum=2010-08-18}}</ref> danska [[Elefantorden]] och brittiska [[Strumpebandsorden]]<ref>{{Webbref|url=http://www.geocities.com/noelcox/Garter_Dress.htm|titel=The ceremonial dress and accoutrements of the Most Noble Order of the Garter|hämtdatum=2023-02-28|utgivare=Heraldry News|år=1999|arkivurl=https://web.archive.org/web/20030420201952/http://www.geocities.com/noelcox/Garter_Dress.htm|arkivdatum=2003-04-20}}</ref>) vilket har lett till uttrycket "[[Blå bandet (olika betydelser)|blå bandet]]" för en utmärkelse av högsta rang.<ref>{{Webbref|url=http://svenskuppslagsbok.se/scans/band_04/0249_0250-0125.jpg|titel=Blue ribbon|hämtdatum=2023-02-28|utgivare=Svensk uppslagsbok}}</ref>

I svensk [[politik]] representerar blått olika grader av borgerlighet och ''mörkblått'' syftar på [[konservatism]]. I [[USA]] är det tvärtom så att det [[Liberalkonservatism|liberalkonservativa]] [[Republikanska partiet]] brukar symboliseras av rött medan det mera [[Socialliberalism|socialliberala]] [[Demokratiska partiet]] associeras med blått.

== Musikens värld ==
På engelska är ordet för färgen blå "blue" vilket också är synonymt för känslan ledsen eller sentimental. Det har gett namnet på musikgenren [[blues]]. På svenska har flera låtar skrivits på temat blå, till exempel ''[[Himlen är oskyldigt blå]]'' och ''[[Blå blå känslor]]'' av [[Ted Gärdestad]] respektive [[Tomas Ledin]]. Den [[Frankrike|franska]] melodin [[L'amour est bleu]], på svenska ''Blå, blå är kärleken'', tävlade i [[Eurovision Song Contest 1967]] och kom på fjärde plats.

== Se även ==
* [[Azur]]
* [[Berlinerblått]]
* [[Blåsyra]]
*[[Färgord]]
*[[Synligt högenergiljus]], även kallat "blått ljus", har rykte att vara skadligt ljus från till exempel skärmar.
*[[Kornblå]]
*[[Ultramarin]]

==Galleri==
<gallery>
Fil:Boelge_stor.jpg|miniatyr
File:Flickr - Per Ola Wiberg ~ mostly away - blåsippa ~ bluesipps, wild flowers.jpg|thumb|Blåsippa
File:Lapis bowl Iran, AO 26477.jpg|thumb|Lapis bowl Iran
File:Logan Sapphire SI.jpg|thumb|Logan Sapphire SI
File:WLA metmuseum Wall painting Polyphemus and Galaltea 4.jpg|thumb|WLA metmuseum Wall painting Polyphemus and Galaltea 4
File:Unknown painter after Thomas Gainsboroughs ‚Blue Boy‘.png|thumb|Unknown painter after Thomas Gainsboroughs ‚Blue Boy‘
File:Queen Maria I of Portugal (1734-1816) in an 18th century painting.jpg|thumb|Queen Maria I of Portugal (1734-1816) in an 18th century painting
File:Meister der Erzherzoginnen-Porträt - Erzherzogin Maria Antonia.jpg|thumb|Blått var en av de populäraste färgerna under rokokon och en av [[Marie-Antoinette|Marie Antoinette]]s favoritfärger. 
File:Ignacy Adam Krasicki.jpg|thumb|Ignacy Adam Krasicki. Under 1800-talet var blått en av få färger män tilläts bära enligt rådande könsroll. 
File:Nyaste journal för damer 1862, illustration nr 5.jpg|thumb|Nyaste journal för damer 1862, illustration nr 5
Fil:Kavaj999888.jpg|miniatyr|Även i musikens värld förekommer blå, till exempel [[Lars Berghagen]]s "Blå kavaj". 
</gallery>

== Källor ==
<references />

{{mobilkatlänk|Färgord}}
{{Navigationsruta färger}}
{{webbfärger}}

[[Kategori:Färgord]]