Bobolink

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Bobolink
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Dolichonyx oryzivorus.jpg
En adult hane
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljTrupialer
Icteridae
SläkteDolichonyx
ArtBobolink
D. oryzivorus
Vetenskapligt namn
§ Dolichonyx oryzivorus
Auktor(Linnaeus, 1758)
Utbredning
Migration route bobolink.gif
Utbredning med häckningsområde i grönt och övervintringsområde i blått och migrationsrutt markerad med röda prickar.
En adult hona
En adult hona
Hitta fler artiklar om fåglar med

Bobolink[2] (Dolichonyx oryzivorus) är en liten och säregen nordamerikansk tätting i familjen trupialer.[3]

Kännetecken[redigera | redigera wikitext]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Bobolinken är en rätt liten (15-21 cm) finkliknande trupial där hanen har ett helt omisskännligt och unikt utseende i häckningsdräkt.[4] Den har rätt platt huvud, kort nacke och kort stjärt, men likt andra trupialer tjock men spetsig näbb.[4] Stjärtpennorna är spetsiga och smala.[5]

Hanen i häckningsdräkt är mestadels svart med vit rygg och övergump samt vackert beige nacke.[4] Honan och hanen utanför häckningstid är mycket mer kryptiskt tecknade i varmt brunbeige med mörkbrun längsgående streckning på rygg, flanker och hjässa, men inte nacke.[4] Näbben är skärtonad.[4] Den har vidare ett beige ögonbrynsstreck och ett distinkt mörkt ögonstreck ovan den ljusa kinden.[5]

Fågeln sitter ofta på upprätt på marken och sträcker hals, vilket ger den ett småhövdat intryck. Flyktbanan är rak, inte i bågar likt finkar.[4]

Läte[redigera | redigera wikitext]

Bobolinken sjunger en metalliskt, bubblande ramsa, från sittplats eller i sångflykt.[4] I flykten hörs ett skarpt pink.[5]

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Bobolinken häckar i Nordamerika i norra och mellersta USA och södra Kanada och flyttar till Sydamerika över vintern (östra Bolivia, sydvästra Brasilien, Paraguay och norra Argentina).[3] Fågeln är den enda nu levande arten i släktet Dolichonyx. Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.

Arten är en mycket sällsynt gäst i Europa, framför allt i Azorerna och Storbritannien med ett 30-tal fynd vardera, men även i Irland, Norge, Frankrike, Italien, Gibraltar och i Kanarieöarna.[6]

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Habitat[redigera | redigera wikitext]

Fågelns livsmiljö är gräsmarker, fält och ängar och liknande områden. Tidigare var bobolinken bunden till högväxt prärie i centrala Nordamerika, men i takt med skog röjdes till förmån för ängar och andra öppna marker har den rört sig österut. Bobolinken häckar i öppna områden, helst stora fält med en blandning av gräs och växter som maskrosor. Efter häckning rör den sig till våtmarker och kustområden för att rugga. I övervintringsområdet i Sydamerika frekventerar den områden med gräsmarker, våtmarker och risfält. Utanför häckningstid är bobolinken flocklevande.[4]

Föda[redigera | redigera wikitext]

Under häckningstid intar bobolinken ogräsfrön, insektslarver, insekter och spindlar, medan den under flyttning och vintertid även intar säd och ris. De födosöker vanligtvis dagtid, men kan under flyttningen söka föda även ljusa nätter för att bygga upp fettreserver.[4]

Häckning[redigera | redigera wikitext]

Liksom andra trupialer har bobolinken ett polygynt häckningsbeteende, men även ett polyandriskt. Honan bygger ett bo på marken, oftast på fuktig jord vid foten av exempelvis en klöverplanta, Zizia aurea eller en ruta. Däri lägger hon en till två kullar med tre till sju ägg som ruvas i elva till 14 dagar. I hanens primära bo hjälps båda könen åt att mata ungarna, i de övriga bona hjälper hanen till i varierande grad. I vissa bon matas ungarna av fler än två adulta fåglar, möjligen förra årets ungar eller flera pappor. Tio till elva dagar efter kläckning lämnar ungarna boet, men kan ännu inte flyga och gömmer sig därför i några dagar i tät växtlighet tills vingpennorna vuxit ut. Inom en månad kan de födosöka på egen hand, varpå flocken lämnar häckningsområdet.[4]

Flyttning[redigera | redigera wikitext]

Bobolinken är en av de tättingar i världen som flyttar allra längst, hela 2000 mil till och från övervintringsområdet i Sydamerika. Under sin livstid kan den alltså flytta sammanlagt fyra eller fem gånger jordens omkrets. Med hjälp av järnoxid i små borst i näbben samt i vävnad kring luktloben kan fågeln orientera sig efter jordens magnetfält. Den kan också följa stjärnorna.[4]

Status och hot[redigera | redigera wikitext]

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal på grund av habitatförlust, mellan 1966 och 2015 med 65%.[7] Den minskar dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC).[1] Världspopulationen uppskattas till åtta miljoner häckande individer.[8]

Namn[redigera | redigera wikitext]

Namnet bobolink kommer av ramsan "Bob o' Lincoln" som beskriver dess läte.[9] Artens vetenskapliga namn oryzivorus betyder "risätare" på latin.[10]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2012 Dolichonyx oryzivorus Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
  4. ^ [a b c d e f g h i j k] Bobolink Faktablad om bobolink på allaboutbirds.org
  5. ^ [a b c] Svensson, Lars; Peter J. Grant, Killian Mullarney, Dan Zetterström (2009). Fågelguiden: Europas och Medelhavsområdets fåglar i fält (andra upplagan). Stockholm: Bonnier Fakta. sid. 292. ISBN 978-91-7424-039-9 
  6. ^ Tarsiger.com Fynd av bobolink i Västpalearktis
  7. ^ Sauer, J. R., D. K. Niven, J. E. Hines, D. J. Ziolkowski, Jr., K. L. Pardieck, J. E. Fallon, and W. A. Link (2017). The North American Breeding Bird Survey, Results and Analysis 1966–2015. Version 2.07.2017. USGS Patuxent Wildlife Research Center, Laurel, MD, USA.
  8. ^ Partners in Flight (2017). Avian Conservation Assessment Database. 2017.
  9. ^ Bobolink på Online Etymology Dictionary
  10. ^ Jobling, J. A. (2016). Key to Scientific Names in Ornithology. Ur del Hoyo, J., Elliott, A., Sargatal, J., Christie, D.A. & de Juana, E. (red.) (2016). Handbook of the Birds of the World Alive. Lynx Edicions, Barcelona. Hämtad från www.hbw.com.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]