Visa källa för Bohuslän

{{Olika betydelser}}
{{coord|58.248|N|11.887|E|display=title}}
{{landskapsfakta|
|namn=Bohuslän
|landskapsvapen=Bohusläns vapen.svg
|vapennamn=[[Bohusläns landskapsvapen|landskapet Bohuslän]]
|landsdel=[[Götaland]]
|län=[[Västra Götalands län]]
|stift=[[Göteborgs stift]]
|yta=4473
|folkmängd= {{Stat/Sverige/Landskap/Befolkning|Bohuslän}} 
|folkmängd_datum = {{Stat/Sverige/Landskap/Befolkning|datum}}
|folkmängd_not= {{Stat/Sverige/Landskap/Befolkning|ref}}
|invånare/km2=<!-- behöver inte anges, räknas ut från folkmängd och yta om dessa är korrekt angivna -->
|högsta punkt=[[Björnerödspiggen]] 222 m ö.h.
|sjö=[[Öresjö (Hjärtums socken, Bohuslän)|Öresjö]]
|landskapsblomma=[[Vildkaprifol]]
|landskapsdjur=[[Knubbsäl]]
|landskapsfågel=[[Strandskata]]
|landskapsfisk=[[Makrill]]
|landskapsinsekt=[[Myskbock]]
|landskapsmossa=[[Vaxmossa]]
|landskapsäpple=[[Veseäpple]]
|landskapssvamp=[[Ängsvaxskivling]]
|landskapssten=[[Granit|Bohusgranit]]
|landskapsgrundämne=[[Klor]]
|landskapsstjärnbild=[[Valfisken (stjärnbild)|Valfisken]]
|landskapsstjärna=[[Mira]]
|karta=Sverigekarta-Landskap Bohuslän.svg
}}

'''Bohuslän''' är [[Sverige]]s västligaste [[Landskap i Sverige|landskap]] och är beläget vid [[Skagerrak]] och norra delen av [[Kattegatt]] på [[Sveriges västkust|västkusten]].

Landskapet gränsar i norr och nordost till [[Norge]] och i öster till [[Dalsland]] och [[Västergötland]]. I söder går gränsen mot Västergötland på [[Hisingen]] i [[Göteborgs kommun]]. Det är känt för sitt [[fiske]], salta bad och kala klippor. Bohuslän har 20&nbsp;000 registrerade [[fornlämning]]ar.

== Namnet ==
[[File:Bohus fästning, den 4 juli 2006, bild 12.JPG|miniatyr|Bohus fästning som gett namn åt landskapet.]]
Landskapet är namngivet efter [[Bohus fästning]], som i sin tur fått sitt namn efter den holme som den är uppförd på, ''Bágaholmr'', nuvarande Fästningsholmen i [[Nordre älv]] utanför [[Kungälv]]. Förleden ''Bohus-'' (''Baghahus'' 1319) i sin tur kan härledas till [[fornvästnordiska]]ns ''bágr'' = hindrande, ligger i vägen, vansklig, motstridande, och avsåg [[Nordre älv]], som utgjorde en besvärlig [[farled]]. Efterledet ''-hus'' betyder 'slott, fäste'. Ordet ''län'' kommer av att Bohuslän har varit ett förvaltningslän under Bohus slott.<ref>*{{Bokref/Svenskt ortnamnslexikon/2003|sid=42}}</ref> En annan framförd teori om ursprunget till förleden ''Bohus-'', är att namnet kommer av strömmen i Nordre älv, söder om Fästningsholmen, som på 1200-talet kallades ''Bágastraumr''. Innebörden är då det fornvästnordiska verbet ''bágha'' = flöda, flöda över, strömma.<ref>''Bohuslänska studier: tillägnade landshövdingen Oscar von Sydow 12 juli 1933'', red. kommitté: [[Evald Lidén]], [[Axel L. Romdahl]], Nils Niklasson, [[Göteborgs och Bohusläns fornminnesförening]] 1933 "Namnet Bagaholm", Erik Abrahamson s. 251</ref> Län betydde för övrigt ”lån”. Ämbetsmännen lånade [[skatt]]eintäkter från [[medborgare|medborgarna]] för en senare inbetalning till staten.

Namnet Bohuslän började användas på 1400-talet och avsåg till en början endast södra delen av landskapet, som tidigare kallats [[Älvsyssel]]. Så småningom kom det också att omfatta landskapets norra del, [[Viken (Bohuslän)|Viken]], det tidigare [[Ranrike#Administrativ historik|Ranrikesyssel]]. En [[norska|norsk]] namnform är ''Båhuslen''.

== Historia ==
{{huvudartikel|Bohusläns historia}}
=== Tiden fram till den svenska erövringen ===
I [[islänningasagor]]na och [[fornaldarsagor]]na kallas Bohuslän tillsammans med [[Østfold fylke|Østfold]] för [[Alvhemmen]]. Den norske kungen [[Harald Hårfager]] erövrade området från dess jarl, Hrane den Götske och gjorde det till en del av det samlade [[Norge|norska riket]], ca [[870]].

[[Digerdöden]] runt [[1349]] härjade Bohuslän svårt. Nära hälften av befolkningen dog och hälften av gårdarna ödelades. Dessutom var [[1300-talet|1300]]- och [[1400-talet|1400-talen]] periodvis mycket kyliga och befolkningstillväxten avstannade. Jordbruket återhämtade sig först under [[1600-talet]].

Efter [[Kalmarunionen]]s upplösning ingick landskapet i kungariket [[Danmark-Norge]]. Vid [[freden i Roskilde]] [[1658]] avträddes hela provinsen utom [[Enningdalen]] till [[Sverige]].

=== Sillfisket ===
[[Fil:Ed granite quarry entrance.JPG|höger|miniatyr|Övergiven del av Bohusläns forna stenindustri: ingång till granitbrottet i Ed.]]
[[Sill]]fisket har varit avgörande för Bohusläns historia. Åtta stora [[sillperiod]]er i Bohuslän finns nedtecknade:<ref>Eskil Olán, Marstrands Historia s. 108</ref>
* Ca [[970]]–[[1030]] (60 år)
* [[1175]]–[[1225]] (50 år)
* [[1420]]–[[1490]] (70 år)
* [[1556]]–[[1588]] (32 år)
* [[1660]]–[[1680]] (20 år)
* [[1747]]–[[1808]] (61 år)
* [[1878]]–[[1898]] (20 år)
Under perioden 1556–1588 reglerade [[Danmark|danske]] kungen [[Fredrik II av Danmark|Fredrik II]] fisket med [[skatt]]er och [[tullavgift|tullar]]. Cirka {{formatnum:500000}}–{{formatnum:800000}} tunnor [[sill]] togs under dessa perioder upp per år under september–december.

Under [[1700-talet]]s senare del upplevde landskapet en blomstringsperiod tack vare den så kallade stora sillperioden (omkring 1747–1808). Många små [[fiskeläge]]n växte till sig. Samtidigt förändrades naturen då en stor del av skogen höggs ner för att användas till byggnadsmaterial för bostäder och båtar samt som bränsle för [[fiskeindustri]]n. Kvar blev kala klippor som fortfarande ger landskapet dess karaktär. Stora delar av skogen i inlandet återplanterades i början av [[1900-talet]]. Under 1800- och 1900-talet hade Bohuslän också en betydande [[stenindustri]].

== Geografi ==
[[Fil:Urshultsberget.JPG||miniatyr|Bohusklippa i form av Urhultsberget.]]
Bohuslän gränsar i väster till [[Skagerrak]] och [[Kattegatt]]. I sydost bildar [[Göta älv]] gräns mot [[Västergötland]] och i norr gör [[Idefjorden]] detsamma mot [[Norge]]. Den norra delen av landskapet gränsar i öster mot [[Dalsland]]. [[Hisingen]], i söder, är delad mellan Bohuslän och Västergötland.

Bohusläns största utsträckning i nordsydlig riktning är 157&nbsp;kilometer och i östvästlig 53&nbsp;kilometer. Landskapet är som smalast vid [[Saltkällefjorden]] där det endast är 4&nbsp;kilometer brett.<ref name="nf">{{webbref|url=https://runeberg.org/nfbc/0491.html|titel=Nordisk familjebok - Bohus län}}</ref> Det ligger i sin helhet inom [[Västra Götalands län]] och till största delen inom det tidigare [[Göteborgs och Bohus län]].

===Topografi===
Landskapet är relativt bergigt, särskilt de östra delarna. Trots detta är den högsta toppen, [[Björnerödspiggen]], endast 222&nbsp;meter över havet. 

[[Fil:Gullholmen.JPG|miniatyr|Gullholmen.]]
[[Bohusläns skärgård]] består av ett stort antal medelstora och mindre öar och skär, men även tre av Sveriges sex största öar ligger helt eller delvis inom landskapet: [[Orust]], [[Tjörn]] och [[Hisingen]]. En lista över de större öarna:
{| width="60%"
|----- valign="top"
|
* [[Bohus-Björkö|Björkö]]
* [[Brattön]] 
* [[Stora Dyrön|Dyrön]]
* [[Fjällsholmen]]
* [[Flatön]]
* [[Fotö]]
* [[Grötö, Öckerö kommun|Grötö]]
* [[Gullholmen]]
* [[Hamburgö]] 
* [[Hisingen]] (delvis)
* [[Hyppeln]]
* [[Hållö]]
* [[Hälsö]]
* [[Härmanö]] 
|
* [[Härön]]
* [[Hönö]]
* [[Instön]]
* [[Kalvsund]]
* [[Klåverön]]
* [[Klädesholmen]]
* [[Koster]]
* [[Källö-Knippla]]
* [[Käringön]]
* [[Lilla Askerön (ö)|Lilla Askerön]]
* [[Lilla Brattön]]
* [[Lyr]]
* [[Lövön, Bohuslän|Lövön]]
* [[Malmön, Bohuslän|Malmön]] (Bohus-Malmön)
* [[Malö]]
|
* [[Marstrand]]
* [[Musön]]
* [[Nordön (naturvårdsområde)|Nordön]]
* [[Orust]]
* [[Otterö]]
* [[Risön, Tjörns kommun|Risön]]
* [[Rörö]]
* [[Skaftölandet]]
* [[Smögen]]
* [[Stenungsön]]
* [[Stora Askerön]]
* [[Tjörn]]
* [[Åstol]]
* [[Älgön]]
* [[Öckerö (ö)|Öckerö]]
|}

===Hydrografi===
Det är ganska fattigt på större sjöar, den största är [[Öresjö (Hjärtums socken, Bohuslän)|Öresjö]] (11&nbsp;km²) som delvis ligger i Västergötland. Den största sjön helt inom landskapets gränser är [[Bullaresjöarna|Södra Bullaresjön]] på 10&nbsp;km². Andra större sjöar är [[Kornsjöarna]] (på gränsen mot Dalsland), [[Kärnsjön]], [[Bullaresjöarna|Norra Bullaresjön]]  och [[Hällungen|Stora Hällungen]].<ref>{{webbref|url=http://www.smhi.se/k-data/hydrologi/sjoar_vattendrag/sjoareal_SVAR_2009.pdf|titel=Sjöareal och sjöhöjd|utgivare=SMHI|hämtdatum=4 augusti 2011}}</ref> Det största vattendraget är gränsfloden Göta älv som vid [[Kungälv]] delar sig och med sin övre gren, [[Nordre älv]], rinner genom landskapet. Andra betydande vattendrag är [[Örekilsälven]], [[Enningdalsälven]] och [[Kynne älv]].<ref name="nf"></ref>

==Styre och politik==
===Administrativ indelning===
====Indelningar före 1680====
Under [[vikingatiden]] var Bohuslän en del av [[Viken (Bohuslän)|Viken]], som innefattade kustområdena runt [[Oslofjorden]] och öster om [[Skagerrak]]. Landskapet var då indelat i [[Ranrike]] i norr och [[Älvsyssel]] i söder. Namnet Viken kom med tiden att användas som benämning för enbart Bohuslän, för att senare specifikt avse norra Bohuslän, som alternativ till Ranrike.

Tidigt fanns en indelning i 16 [[skeppsreda|skeppsredor]] ([[norska]] ''skipreide''), där en skeppsreda motsvarade 20 roddarbänkar. Detta som en del i beredskapen mot angrepp. Efter att Bohuslän blev svenskt ersattes skeppsredorna av [[härad]]er med i stort sett samma gränser och namn.

Från omkring 1050 till 1658 var Bohuslän (norska ''Båhus fehirdsel,'' senare ''Båhus len'') ett [[slottslän]] uppdelat på två sysslor till början av 1300-talet och därefter på en enhet [[Bohus fästning|Båhus]] fehirdsel, som tillhörde Oslos biskopsdöme.

Efter området övergick till Sverige 1658 styrdes provinsen av en [[guvernör]], med [[Bohus fästning]] vid [[Kungälv]] som [[residens]]. Tillsammans med Göteborg och häradena [[Sävedals härad|Sävedal]], [[Askims härad|Askim]] och [[Östra Hisings härad|Östra Hising]] bildade det [[Göteborgs och Bohus län|Bohus län]] 1680, dock fortsatt till 1693 under [[Skånska generalguvernementet]]. Länet namnändrades till [[Göteborgs och Bohus län]] efter att residenset 1700 flyttades till Göteborg.

[[Fil:Bohuslän landskap härader socknar.svg|mini|Härader och socknar i Bohuslän]]

====Indelningar från 1680====
Landskapet ingick före 1998 i [[Göteborgs och Bohus län]] som 1998 uppgick i [[Västra Götalands län]]. Socknarna i [[Inlands Torpe härad]] tillhörde mellan 1971 och 1998 [[Älvsborgs län]].

Landskapets delar tillhörde från 1681 till 1842 [[Bohusläns lagsaga]] och därefter [[Västgöta, Dals och Bohusläns lagsaga]] tills Sveriges alla lagsagor avskaffades 31 december 1849. 

Området tillhör [[Göteborgs stift]].

====Härader och städer====
{{kolumner}}
*[[Bullarens härad|Bullaren]]
*[[Inlands Fräkne härad|Inlands Fräkne]]
*[[Inlands Nordre härad|Inlands Nordre]]
*[[Inlands Södre härad|Inlands Södre]]
*[[Inlands Torpe härad|Inlands Torpe]]
*[[Kville härad|Kville]]
*[[Lane härad|Lane]]
*[[Orusts västra härad|Orusts västra]]
*[[Orusts östra härad|Orusts östra]]
*[[Sotenäs härad|Sotenäs]]
*[[Stångenäs härad|Stångenäs]]
*[[Sörbygdens härad|Sörbygden]]
*[[Tanums härad|Tanum]]
*[[Tjörns härad|Tjörn]]
*[[Tunge härad|Tunge]]
*[[Vette härad|Vette]]
*[[Västra Hisings härad|Västra Hising]]
{{kolumner-slut}}

===== Städer =====
[[Fil:Strömstads stadshus.jpg|miniatyr|Strömstad fick sina stadsprivilegier en kort tid efter att Bohuslän blivit svenskt. Stadshuset är dock från tidigt 1900-tal.]]
Vid övergången till Sverige 1658 fanns i landskapet städerna [[Kungälvs stad|Kungälv]], [[Marstrands stad|Marstrand]] och [[Uddevalla stad|Uddevalla]]. [[Strömstads stad]] fick, efter en kort tid som [[köping (samhällsbildning)|köping]], [[stadsprivilegium|stadsprivilegier]] 1676. Dessa städer inrättades som [[stadskommun]]er när [[1862 års kommunalförordningar]] trädde i kraft. Lysekil, som inrättats som köping 1863 blev [[Lysekils stad]] 1903, den sista i landet med egen [[jurisdiktion]]. Genom [[inkorporering]]ar på [[Hisingen]] kom även delar av staden [[Göteborg]] att falla inom landskapet Bohuslän.

Flertalet av Bohusläns städer, liksom övriga svenska städer av mindre storlek, lades under [[landsrätt]] under första delen av 1900-talet:<ref>http://www.arkivguiden.net/ba/ba03/ba03018.htm</ref> Kungälv (1928), Marstrand (1934), Lysekil (1937) och Strömstad (1943). Endast Uddevalla hade kvar sin [[rådhusrätt]] ända fram till 1971, då alla domstolar i Sverige blev [[tingsrätt]]er.

====Socknar, fögderier, domsagor, tingslag och tingsrätter====
Se respektive härad.
====Kommuner från 1952 till 1970====
'''Städer''' (5 st): [[Kungälvs stad]], [[Lysekils stad]], [[Marstrands stad]], [[Strömstads stad]] och [[Uddevalla stad]].

'''Landskommuner''' (31 st): [[Bullarens landskommun]], [[Forshälla landskommun]], 
[[Hermansby landskommun]], [[Inlands Torpe landskommun]], [[Kode landskommun]], [[Kville landskommun]], [[Lane-Ryrs landskommun]], [[Ljungskile landskommun]], [[Morlanda landskommun]], [[Munkedals landskommun]], [[Myckleby landskommun]], [[Romelanda landskommun]], [[Råda landskommun, Göteborgs och Bohus län|Råda landskommun]], [[Skaftö landskommun]], [[Skredsviks landskommun]], [[Smögens landskommun]], [[Stenungsunds landskommun]], [[Stångenäs landskommun]], [[Svarteborgs landskommun]], [[Säve landskommun]], [[Södra Sotenäs landskommun]], [[Sörbygdens landskommun]], [[Tanums landskommun]], [[Tegneby landskommun]], [[Tjärnö landskommun]], [[Tjörns landskommun]], [[Torslanda landskommun]], [[Tossene landskommun]], [[Vette landskommun]], [[Ytterby landskommun]] och [[Öckerö landskommun]].

====Kommuner från 1971====
Kommuner, räknat från norr till söder, är [[Strömstads kommun|Strömstad]], [[Tanums kommun|Tanum]], [[Munkedals kommun|Munkedal]] (delvis), [[Sotenäs kommun|Sotenäs]], [[Lysekils kommun|Lysekil]], [[Uddevalla kommun|Uddevalla]], [[Orusts kommun|Orust]], [[Lilla Edets kommun|Lilla Edet]] (delvis), [[Stenungsunds kommun|Stenungsund]], [[Tjörns kommun|Tjörn]], [[Kungälvs kommun|Kungälv]], [[Göteborgs kommun|Göteborg]] (delvis) och [[Öckerö kommun|Öckerö]].

===Försvar===
==== Landskapsregementet ====
Det moderna [[Bohusläns regemente]] bildades 1720 genom en sammanslagning av en skvadron av Riksänkedrottningens livregemente till häst och Bohusläns kavalleri och dragonregemente. Regementet övade och var förlagt till Backamo lägerplats mellan åren 1724-1913 då regementet flyttade in i nybyggda kaserner i Uddevalla där det var förlagt till dess nedläggning 1992. Regementets traditioner förs vidare av [[Bohusdalgruppen]] inom Hemvärnet som är grupperad vid [[Gullmarsbasen|Skredsviksbasen]].

==Ekonomi och infrastruktur==
=== Infrastruktur ===
====Transporter====
[[Fil:Munkedals-järnvägsstation.jpg|miniatyr|Munkedals station vid Bohusbanan. Stationshusen längs med banan byggdes samtidigt med järnvägen och är alla i samma stil.]]
[[Fil:Uddevalla-stationshus.jpg|mini|Uddevallas stationshus vid Bohusbanan]]
Bohuslän är jämfört med andra landskap relativt järnvägsfattigt, detta på grund av [[antikustprincipen]]. Planer på att bygga en stambana mellan [[Oslo]] och [[Köpenhamn]] genom Bohuslän, [[Halland]] och [[Skåne]] realiserades aldrig fullt ut men resulterade dels i Bohusbanan och dels i det som senare blev [[Västkustbanan]]. Vidare fanns det olika planer på att dra ned [[Inlandsbanan]] över [[Bergslagsbanan]] till antingen [[Lysekil]] eller Krossekärr väster om [[Grebbestad]] men dessa planer blev aldrig förverkligade.

* [[Bohusbanan]] som idag sträcker sig 180&nbsp;km mellan [[Göteborg]] och [[Strömstad]] byggdes 1903-1909. Tvärt emot vad man skulle kunna tro var det den norra bandelen mellan [[Uddevalla]] och [[Skee]] som byggdes först. Skee-Strömstad byggdes som en privatbana men löstes in redan 1903 av staten och [[Statens Järnvägar]] (SJ). Senare byggdes den södra delen i olika etapper. Bohusbanan elektrifierades 1939 (Göteborg–Uddevalla) och 1950 (Uddevalla–Strömstad). Det var meningen att Bohusbanan skulle fortsätta in i [[Norge]], från Skee till [[Halden]] men dessa planer lades ned i och med [[unionsupplösningen]] 1905.

* [[Lysekilsbanan]]. År 1913 var Lysekils Järnväg (LyJ) färdigbyggd. Den var en privatbana fram till 1939, och elektrifierades 1950. Banan är 35&nbsp;km lång, utgår från Smedberg på Bohusbanan, och har sin ändstation i [[Lysekil]]s hamn. Förr var den en viktig lokaljärnväg för resande och gods till och från Uddevalla och hamnen i Lysekil, idag är den enbart en godsjärnväg på vilken det går [[vagnuttagning]]ar. Lysekilsbanan är landets brantaste järnväg med en [[Lutningsförhållande|stigning]] på 25 promille den sista biten från [[Sämstad]] fram till Lysekil.

* [[Munkedals Järnväg]] byggdes innan Bohusbanan år 1895, då som en [[600 mm]] [[smalspår]]sbana. Denna järnväg byggdes av [[Arctic Paper|Munkedals bruk]] och gick från bruket till hamnen inne i [[Saltkällefjorden]]. Banan breddades till [[normalspår]] på 1950-talet och idag trafikeras den av en museijärnvägsförening som har återställt 2,5&nbsp;km smalspår.<ref>[http://www.munkedalsjernvag.com Munkedals järnväg]</ref>

[[Fil:Tramsgöteborg1.jpg|miniatyr|Spårvagn passerar Korsvägen i centrala Göteborg.]]
* I Uddevalla återfinns ena ändan av gamla UVHJ, '''Uddevalla-Vänersborg-Herrjunga Järnväg''', som idag kallas '''[[Älvsborgsbanan]]''' Banan var öppnad för allmänheten i hela sin sträckning så tidigt som 1867. Ombyggd till normalspår 1899 och förstatligad 1940. Över denna bandel går sommartid [[X 2000]]-tåg från [[Stockholm]] till Uddevalla och Strömstad via [[Herrljunga]] på [[Västra stambanan]]. 

* [[Uddevalla-Lelångens Järnväg]], ULB, "Lelångenbanan" är en numera nedlagd järnväg. Den var [[smalspår]]ig [[891 mm]] och ungefär 100&nbsp;km lång. Den gick 1895 - 1960 mellan Uddevalla och [[Bengtsfors]] i [[Dalsland]]. Därefter lades den ner norr om [[Bäckefors]], och 1964 lades den ner helt.

* På [[Hisingen]] ligger en liten del av [[hamnbanan]] i Bohuslän, nämligen banans första del mellan Bohusbanan och [[Frihamnen, Göteborg|Frihamnen]]. Även [[Göteborgs spårväg]]ars hisingslinjer passerar genom Bohuslän på en kort sträcka mellan [[Göta älv]] och [[Kvillebäcken]]. En linje till [[Backa, Göteborg|Backa]] har länge varit på tal men har ännu inte förverkligats.

Samtliga järnvägar i landskapet är [[enkelspår]]iga. Spårvägens sträckning på Hisingen har [[dubbelspår]] (liksom i resten av spårvägsnätet i [[Göteborg]]).

==Befolkning==
===Demografi===
Bohusläningar kallades av invånarna i grannskapet för ''baggar'', ett [[ortsboöknamn|vedernamn]] som annars användes som [[ortsboöknamn|öknamn]] om [[norrmän]], och som alltså levde vidare efter att Bohuslän blivit svenskt.

De som bodde norr om Lysekil kallades ''[[nolhott]]ar'' eller ''havrepinnar''. Bohusläningar som bodde söder om Lysekil kallades ''bönepungar''.<ref>Julius Ejdestam, ''Svenskt folklivslexikon''. Rabén & Sjögren: Stockholm 1975, s. 17</ref>

==== Tätorter ====
{| width="60%"
|----- valign="top"
|
*[[Aröd och Timmervik]]
*[[Björkö, Öckerö kommun|Bohus-Björkö]]
*[[Bovallstrand]]
*[[Brastad]]
*[[Dingle]]
*[[Fiskebäckskil]]
*[[Fjällbacka]]
*[[Grebbestad]]
*[[Grundsund]]
*[[Göteborg]] (delvis)
*[[Hamburgsund]]
|
*[[Hedekas]]
*[[Henån]]
*[[Hunnebostrand]]
*[[Hällevadsholm]]
*[[Hönö|Hönö-Öckerö]]
*[[Höviksnäs]]
*[[Jörlanda]]
*[[Kode]]
*[[Kungshamn]]
*[[Kungälv]]
*[[Ljungskile]]
|
*[[Lysekil]]
*[[Marstrand]]
*[[Munkedal]]
*[[Rönnäng]]
*[[Skärhamn]]
*[[Stenungsund]]
*[[Stora Höga]]
*[[Strömstad]]
*[[Svanesund]]
*[[Tanumshede]]
*[[Uddevalla]]
|}

===Religion===
====Kristendomens införande====
[[Fil:Bro kyrka S.JPG|miniatyr|[[Bro kyrka, Bohuslän|Bro kyrka]] i [[Brodalen]] är till sina äldsta delar från 1200-talet.]]

{{huvudartikel|Bohusläns kristnande}}

Om man utgår från att gränsen mellan [[forntid]] och [[Medeltiden|medeltid]] i stora delar av övriga [[Europa]] går vid cirka år [[475]], bland annat därför att det [[romerska riket]] då upphörde, så blir den "nordiska" motsvarigheten [[vikingatiden]]s slut, cirka [[1050]]. Andra halvan av 800-talet anses vara startpunkten för [[kristendom]]ens införande i nuvarande [[Danmark]], [[Norge]] och Bohuslän, sannolikt i den ordningen. Harald Gormsson Blåtand var kung av [[Danmark]] 958 – cirka 986 och sade sig ha kristnat hela Danmark. Danelagen, dvs norra och östra [[England]] stod ca 876 till 954 under [[Nordgermansk|nordgermanska]] (främst [[Danskar|danska]], [[daner]], därav namnet) herrars överhöghet varför nordiska hövdingar var väl förtrogna med kristendomen.

== Se även ==
* [[Bohusläns skärgård]]
* [[Bohuskusten]]
* [[Västkusten, Sverige]]
* [[Bohusläns museum]]
* [[Bohusläns landskapsvapen]]
* [[Bohus (olika betydelser)]]

==Bibliografier==
*{{bokref |efternamn=Aberstén |förnamn=Simon |medförfattare=Tiselius, Carl August |titel=Göteborgs och Bohus län i litteratur, karta och bild intill utgången av år 1923: bibliografisk översikt |år=1924-1934 |utgivare=Wettergren & Kerbers bokh.-AB (i kommission) |utgivningsort=Göteborg |libris=41888 |url=https://runeberg.org/asbiblboh/ }}
*{{bokref |efternamn=Berthelius |förnamn=Per-Henrik |titel=Bohuslänsk samling : en kommenterad och illustrerad katalog över böcker om Bohuslän : från 1600-talets tillfällestryck till dagens hembygdsskildringar |år=2009 |utgivare=Panacé |utgivningsort=Särö |isbn=978-91-633-4840-2 |libris=11611752 |url=https://litteraturbanken.se/forfattare/BertheliusPH/titlar/BohuslanskSamling/sida/3/faksimil?mc_cid=f6a77b78f4&mc_eid=b04a2daaf5 }}
*[http://libris.kb.se/form_extended.jsp?f=lob ''Bohusbibliografin''] - Deldatabas till Libris som omfattar litteratur ner till artikelnivå om landskapet Bohuslän. Avslutades 2002.

== Referenser ==
<references/>

==Vidare läsning==
*{{bokref |efternamn=Brusewitz |förnamn=Gustaf Henrik |författarlänk=Gustaf Henrik Brusewitz |titel=Elfsyssel (södra Bohus-län) : historiska minnen, samlade ur så väl äldre som nyare verk och urkunder : med afbildningar af de märkvärdigaste fornlemningar, historiska ställen m.m |url=https://runeberg.org/elfsyssel/ |år=1860-1864 |utgivningsort=Göteborg |libris=22548786 }}
*{{bokref |efternamn=Holmberg |förnamn=Axel Emanuel |författarlänk=Axel Emanuel Holmberg |titel=Bohusläns historia och beskrivning. D. 1-3 |år=1867 |utgivningsort=[S.l] |libris=10322623 |url=https://runeberg.org/aehbhob/}}
*{{bokref |författare=Svenska turistföreningen |titel=Svenska turistföreningens årsskrift. 1917 |år=1917 |utgivare=Fören. |utgivningsort=Stockholm |libris=428545 |url=https://runeberg.org/stf/1917/}}
*{{bokref |efternamn=Ödman |förnamn=Johan |författarlänk=Johan Ödman |titel=Chorographia Bahusiensis thet är : Bahus-läns beskrifning, så til thesz natur, art och beskaffenhet under fred och feigd i gamla urminnes tider under danska regeringen, som til thesz nu warande tilstånd sedan thet kom, genom freds-fördrag under Sweriges crono, både hwad inbyggarenas wäsende, handel ock näring i alla stånd widkommer, som ock alla the märckwärdigheter, man kunnat på alla orter i hwart giäl utur dystra mörckret upleta ock nu i dagsliuset bringa, efter mångas  : åstundan .. |url=http://hdl.handle.net/2077/42438 |år=1746 |utgivare=Salvius |utgivningsort=Stockholm |libris=19404753 }}

== Externa länkar ==
*{{commonscat}}
* [http://www.bohuslansmuseum.se Bohusläns museum, Uddevalla]
* [http://digitaltmuseum.se/info/owners/S-BM Bohusläns natur- och kulturarv - sök bland fotografier och föremål]


{{Göteborg}}
{{Bohuslän}}
{{Sveriges landskap}}

[[Kategori:Bohuslän| ]]
[[Kategori:Sveriges landskap]]
[[Kategori:Geografiska områden i Norges historia]]