Borås–Ulricehamns Järnväg

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Borås-Ulricehamns Järnväg
BsJJ-overview-map.png
Karta över sträckan inklusive förlängningen till Jönköping. Större karta
Allmänt
Sträcka BoråsUlricehamn – (Jönköping)
Anslutande järnvägslinjer Borås-Alvesta Järnväg
Västra Centralbanan
Södra stambanan
Organisation
Invigd 14 december 1917
Avstängd 1986
Ägare Svenska staten 1940-
Banoperatör Statens Järnvägar 1940-
Tekniska fakta
Spårvidd 1435 millimeter (normalspår)
Elektrifierad Nej
Linjekarta
Head station
Borås
Straight track
Borås-Alvesta Järnväg(Borås)
Unknown BSicon "eHST"
0 Gånghester
Unknown BSicon "xABZrf"
Borås-Alvesta Järnväg(Alvesta)
Unknown BSicon "exHST"
4 Hjortryd
Unknown BSicon "exHST"
6 Dalsjöfors
Unknown BSicon "exHST"
8 Toarpsdal
Unknown BSicon "exHST"
11 Falskog
Unknown BSicon "exHST"
14 Rångedala
Unknown BSicon "exHST"
18 Varnumskulle
Unknown BSicon "exHST"
20 Nitta
Unknown BSicon "exHST"
26 Hökerum
Unknown BSicon "exHST"
29 Aspanäs
Unknown BSicon "exHST"
34 Redvägsbrunn
Unknown BSicon "exHST"
36 Brunnsnäs
Unknown BSicon "exABZrg"
Västra Centralbanan(Falköping)
Unknown BSicon "exBHF"
38 Ulricehamn
Unknown BSicon "exABZrf"
Västra Centralbanan(Landeryd)
Unknown BSicon "exHST"
45 Pinebo
Unknown BSicon "exHST"
49 Galtåsen
Unknown BSicon "exHST"
54 Ubbaredsby
Unknown BSicon "exHST"
59 Strängsered
Unknown BSicon "exHST"
63 Torhult
Unknown BSicon "exHST"
66 Löcknatorp
Unknown BSicon "exHST"
69 Bottnaryd
Unknown BSicon "exHST"
72 Fläckebolid
Unknown BSicon "exHST"
77 Västra Jära
Unknown BSicon "exHST"
79 Knutshult
Unknown BSicon "exHST"
85 Sandserydsby(mötesspår)
Unknown BSicon "xhKRZ"
Halmstad-Nässjö Järnvägar[1]
Unknown BSicon "eKHSTxa"
93 Västerbrunn
Junction from left
Industrispåren
Junction from right
Södra stambanan(Nässjö)
Station on track
98 Jönköping C
Straight track
Södra stambanan(Falköping)
Källa stationer och avstånd. [2]

Borås-Ulricehamns Järnväg (BUJ) senare Borås-Jönköpings Järnväg (BsJJ) är en nedlagd och en nästan helt uppriven 1435 mm normalspårig järnväg som gick mellan Borås och Ulricehamn i Älvsborgs län och senare förlängd till Jönköping i Jönköpings län, Sverige.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Varken i Borås eller Ulricehamn var förbindelsen den första järnvägen, Borås-Herrljunga Järnväg öppnade 1863 och Ulricehamn-Vartofta järnväg öppnade 1874.[3] Genom Jönköping blev Södra stambanan färdig mellan 1863 och 1864.[4]

Borås-Ulricehamns Järnväg aktiebolag fick koncession 1912/1914 och banan öppnades för trafik den 14 december 1917. Banan utgick från Gånghester 7 km från Borås central på Borås-Alvesta järnväg (BAJ). Byggkostnaden var 2,55 miljoner kronor för banan och byggnader, och 470.000 för fordon.[5]

Koncession på förlängningen till Jönköping erhölls 1923 (eller tidigare?)[6] och 1924 tecknade Jönköpings stad aktier i BUJ för 500.000 kronor.[7] Den 1 januari 1928 bytte Borås-Ulricehamns Järnväg (BUJ) namn till Borås-Jönköpings Järnväg (BsJJ)[8] Järnvägen byggdes som ett beredskapsarbete[7] under en lång tid och öppnades inte förrän den 1 mars 1940.[3] Det blev den sista nya järnvägen som öppnades för trafik inom Sverige på nästan de följande 50 åren.

Kostnaden för byggandet var hög. Samtidigt som sträckan Ulricehamn-Jönköping blev färdigbyggd och öppnad för trafik den 1 mars 1940 köptes BsJJ av staten och blev del av Statens järnvägar baserat på 1939 års riksdagsbeslut om förstatligandet av järnvägarna.

Järnvägens sträckning vid infarten till Jönköping gick på en bro över Halmstad-Nässjö Järnvägar (HNJ)[1] som då hade slutstation i Jönköping Hamn och det fanns en planerad sträckning väster om Rocksjön till en plats nära Jönköping Ö. När det stod klart att banan skulle bli statlig vid öppnandet ändrades sträckning till öster om Rocksjön och en växel anslöt till Södra stambanan vid östra kyrkogården. Halmstad-Nässjö Järnvägar (HNJ) fick den 1 april 1972 en ny sträckning på delar av den gamla BsJJ från Västerbrunn till Jönköping C i samband med att den nuvarande godsbangården byggdes på det gamla flygfältet.

Trafik[redigera | redigera wikitext]

Banan trafikerades till en början med loktåg och dessa ersattes av rälsbussar av typen Yo1 och senare av motorvagnar av typen Y6.

Nedläggning[redigera | redigera wikitext]

På den sist öppnade delen Ulricehamn-Jönköping lades persontrafiken ner redan 1960.[3] Grustransporter från Bottnaryd[9] fortsatte fram till att det mesta av banan revs 1965-66. En bit mellan Västerbrunn och Gräshagen sparades och revs inte förrän 1988.[10] Den delen användes för oljetransporter till det civila beredskapslagret i Gräshagen.[11]

Persontrafiken Borås-Ulricehamn lades ner 1985 och gods gick fram till 1986[12][13] och spåren har rivits upp. Fram till 2007 gick riksväg 40 på en smal bro över järnvägen eller dess kvarvarande banvall vid Rångedala.

Cykelleder[redigera | redigera wikitext]

Efter nedläggningen av Borås-Ulricehamn köpte kommunerna den gamla banvallen och gjorde cykelled från Gånghester till Ulricehamn. Efter tre års arbete invigdes leden den 21 september 2002.[14]

Delen Ulricehamn-Jönköping lades ner och revs upp mycket tidigare. I Jönköping kommun används delar till vandringsleden Södra Vätterleden från Bottnaryd mot Jönköping[15] och delar närmast Jönköping är cykelväg. Närmast Ulricehamn går väg 157 på banvallen. Däremellan finns ingen förberedd cykelled.[16] Ulricehamn och Jönköping planerar att bygga en cykelled delvis på banvallen men tidigast 2012.[17][Uppdatering behövs]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Ekonomisk karta 1954 Jönköping J133-7E1a55
  2. ^ Bandelsregister Arkiverad 9 maj 2011 hämtat från the Wayback Machine.
  3. ^ [a b c] Järnvägar i historien Arkiverad 12 augusti 2010 hämtat från the Wayback Machine.
  4. ^ Historiskt om Svenska Järnvägar
  5. ^ Nordisk familjebok 1922 - Borås-Ulricehamns Järnväg
  6. ^ Nordisk familjebok 1924 - Järnväg
  7. ^ [a b] jnytt.se - Jönköping förr och nu Arkiverad 5 december 2010 hämtat från the Wayback Machine.
  8. ^ Järnvägshistoriskt Forum - BUJ vs BsJJ märkning
  9. ^ Gamla Järnvägshistoriskt Forum - Re: Bottnaryd
  10. ^ Gamla Järnvägshistoriskt Forum - Re: EÖJ
  11. ^ Postvagnen - Bildgåta: Var och vilken f.d järnväg?
  12. ^ Järnvägar i historien Arkiverad 21 oktober 2009 hämtat från the Wayback Machine.
  13. ^ Gamla Järnvägshistoriskt Forum - Med cykel på nedlagda järnvägar (BUJ)
  14. ^ LIP-sidan Annons[död länk]
  15. ^ Södra Vätterleden Arkiverad 18 maj 2012 hämtat från the Wayback Machine.
  16. ^ Postvagnen - VCJ Falköping och Ulricehamn-Jönköping
  17. ^ Ulricehamn - Notiser 10 januari 2011[död länk]

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Järnvägarna kring Ulricehamn : Falköping-Landeryd och Borås-Ulricehamn : en bilddokumentation. Borås: SJ Fotoklubb. 1989. Libris 8865265 
  • Thulin, Bertil (1990). Järnvägen Borås-Ulricehamn-Jönköping. Svenska järnvägsklubbens skriftserie, 0346-8658 ; 50. Stockholm: Svenska järnvägsklubben. Libris 7745517. ISBN 91-85098-64-7 

Camera-photo.svg Västra Götaland vapen.svg Denna artikel om en plats i Västra Götalands län behöver bilder. Har du en passande fri illustration får du gärna ladda upp den.