Västra Centralbanan
Västra Centralbanan är en till större delen nedlagd järnväg mellan Landeryd i Hallands län via sydvästra Jönköpings län och fram till Falköping i Västra Götalands län.
Uppbyggnad[redigera | redigera wikitext]
Järnvägen nybyggdes på sträckorna Landeryd−Ulricehamn och Åsarp−Falköping. Mellan Ulricehamn och Åsarp fanns Ulricehamns Järnväg sedan tidigare, som köptes in och breddades, eftersom spårvidden där var 891 mm och Västra Centralbanan byggdes med normalspår, 1435 mm. Hela sträckan Landeryd−Falköping öppnades för trafik 1906. Västra Centralbanan kom senare att ingå i Halmstad-Nässjö Järnvägar och förstatligades tillsammans med den 1945.
Nedläggning[redigera | redigera wikitext]
Persontrafiken på sträckorna Landeryd-Sjötofta och Ulricehamn-Falköping lades ner 1985. Persontrafiken på bandelen Sjötofta-Ulricehamn lades ned 1988. Den sista godstrafiken på Västra Centralbanan upphörde 1991, med undantag för bandelen Landeryd-Smålands Burseryd, där trafiken upphörde 2014, och den enskilda godstrafiken mellan Ekefors och Smålands Burseryd (se nedan). [3][4]
1991 revs banan upp mellan Falköping och Limmared samt 2004[5] mellan Limmared och Ambjörnarp.
Ekefors Skrothandel övertog 1996 bandelen Ekefors-Smålands Burseryd (14 km) för godstrafik i egen regi fram till 2004.
Idag återstår den fyra mil långa sträckan Ambjörnarp−Landeryd i söder. Bandelen mellan Landeryd och Smålands Burseryd trafikerades av godståg (spärrfärder) fram till april 2014[6], underhållet upphörde officiellt den 10 december 2017[7] och den lades ner 2022.[8] Värnamo-Helmershus lades också ner 2022.[8]
Cykelbana, dressin och museiförening[redigera | redigera wikitext]
Hela den upprivna sträckan, Falköping−Ambjörnarp (9 mil), är asfalterad och omgjord till cykelbana.[9] Mellan Ambjörnarp och Sjötofta (7 kilometer) går det att cykla dressin. År 2003 bildades Museiföreningen Västra Centralbanans Järnväg (mfVCJ), med syfte att bevara och uppmärksamma banans historia. Föreningen har flera gånger arrangerat utställningar om banans historia, exempelvis i godsmagasinet i Ambjörnarp, på biblioteket i Tranemo och på Ulricehamns museum.[10]
Dokumentärfilm[redigera | redigera wikitext]
Västra Centralbanan och Borås-Ulricehamns Järnväg är också föremål för dokumentärfilmen Tåg ut - klart slut från 1985 av Kjell Walter. Skildringen innefattar banornas tillkomsthistoria, ekonomi, ägarförhållanden och ekonomi. Slutligen gör vi en resa på de båda sträckorna det sista trafikåret 1985. Filmens berättarröst görs av Dag Stålsjö. FIlmen finns numera tillgänglig på Youtube och Vimeo.[11]
Galleri[redigera | redigera wikitext]
-
Aktiebrev för Västra Centralbanans Järnvägsaktiebolag (VCJ) -
Rälsbuss på Tranemos station. -
Ekefors station på 1930-talet. -
Hög hållplats.
Se även[redigera | redigera wikitext]
Referenser[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Västra Centralbanan.
- ^ Adrian Stabiszewski (21 november 2010). ”OSM Relation Analyzer”. Ra.osmsurround.org. http://ra.osmsurround.org/analyze.jsp?relationId=197444.
- ^ ”Bilaga 3.5 – Största tillåtna hastighet per stråk”. https://www.trafikverket.se/contentassets/ed256ce6a6874dfdaca190330ec553e7/bilaga_3_5_storsta_tillatna_hastighet_per_strak_jnb_2012.pdf.
- ^ ”HNJ, Halmstad - Nässjö Järnvägar snabbfakta”. Historiskt.nu. http://www.historiskt.nu/normalsp/hnj/hnj_fakta_2.html.
- ^ Järnvägsdata 1999. Stockholm: Svenska Järnvägsklubben 1999.
- ^ ”Museiföreningen Västra Centralbanans Järnväg”. Mfvcj.alinstorpet.se. http://mfvcj.alinstorpet.se/.[död länk]
- ^ ”Banguide - Landeryd-Ambjörnarp - järnväg.net” (på svenska). www.jarnvag.net. http://www.jarnvag.net/banguide/landeryd-ambjornarp. Läst 17 november 2018.
- ^ Trafikverket. ”Beslut om upphörande av underhåll på järnväg”. Trafikverket. https://www.trafikverket.se/om-oss/nyheter/Lansvisa-nyheter/Kronoberg/2016-06/beslut-om-upphorande-av-underhall-pa-jarnvag/. Läst 17 november 2018.
- ^ [a b] ”UNDERLAG TILL MALMÖ LINJEBOK VERSIONSÄNDRING Ärendenummer: TRV 2022/125141”. Trafikverket. Arkiverad från originalet den 27 januari 2023. https://web.archive.org/web/20230127212316/https://bransch.trafikverket.se/contentassets/7161702a71f4492b97479b47bd9c9abb/dlo_m_versionsandring_presentationsblad-221211b.pdf. Läst 27 januari 2023.
- ^ Themar, Tomas. Medlemsblad för Museiföreningen Västra Centralbanans Järnväg nr 1/2019 (våren 2019).
- ^ ”Museiföreningen Västra Centralbanans Järnväg”. Museiföreningen Västra Centralbanans Järnväg. https://mfvcj.wordpress.com/. Läst 14 juli 2019.
- ^ ”Tåg ut - klart slut, ett stycke järnvägshistoria”. https://boraspunktcom.blogspot.com/2013/02/tag-ut-klart-slut-ett-stycke.html. Läst 15 juli 2019.
Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]
- Boken om HNJ : Halmstad-Nässjö järnvägar 1882-1982. Malmö: Stenvall. 1984. Libris 8373206
- Järnvägarna kring Ulricehamn : Falköping-Landeryd och Borås-Ulricehamn : en bilddokumentation. Borås: SJ Fotoklubb. 1989. Libris 8865265
- Lindgren, Erik (1996). Om posten vid Västra Centralbanan. Posthistorisk skriftserie ; 118. [Växjö: Erik Lindgren]. Libris 10011809
- Sylwan, Christopher; Wallgren, Gustaf (1908). Från Falköping öfver Ulricehamn till Halmstad på västra centralbanan och Halmstad-Nässjö järnvägar : Reseskildringar jämte talrika fotografier. Ulricehamn: Kjöllerström. Libris 1618111
- Museiföreningen Västra Centralbanans Järnväg (mfVCJ): Om Västra Centralbanans Järnväg https://mfvcj.wordpress.com/om-vastra-centralbanans-jarnvag/ (läst den 11 juli 2019)