Hoppa till innehållet

Borgholms församling

Borgholms församling
Församling
LandSverige
KommunBorgholms kommun
TrossamfundSvenska kyrkan
StiftVäxjö stift
PastoratNorra Ölands pastorat[1]
Bildad14 november 1777
 av del avRäpplinge församling
Medlemmar2 119 (64 %) ()[2]
Folkmängd3 322 ()[2]
Upphov tillBorgholms distrikt
Karta
Borgholms församlings läge i Kalmar län.
Borgholms församlings läge
i Kalmar län.
Borgholms församlings läge
i Kalmar län.
Koordinat56°52′49″N 16°39′22″Ö / 56.88023°N 16.65622°Ö / 56.88023; 16.65622
UtsträckningSCB:s kartsök
Koder, länkar
Församlingskod088500 ()
088501 (–)
Pastoratskod061309
KyrkoarkivSE/VALA/00041
WebbplatsPastoratets webbplats
Redigera Wikidata
Borgs församling
Före detta församling
LandSverige
Kommun (nuv.)Borgholms kommun
TrossamfundSvenska kyrkan
StiftLinköpings stift
Bildadmedeltiden
Upphörd
Uppgått iRäpplinge församling
Redigera Wikidata
Sankt Elavi kapell.

Borgholms församling är en församling i Norra Ölands pastorat i Kalmar-Ölands kontrakt i Växjö stift. Församlingen ligger i Borgholms kommun i Kalmar län (på Öland).

Administrativ historik

[redigera | redigera wikitext]

Församlingen fanns under medeltiden under namnet Borgs församling, som under 1500-talet uppgick i Räpplinge församling. Den 14 november 1777 utbröts Borgholms församling ur Räpplinge.[3]

Under 1880-talet rättades en oregelbundenhet mellan Borgholms församling och Räpplinge församling. Personalen på Borgholms fyr, belägen i Räpplinge församling, var mantalsskrivna i Borgholms stad och kyrkoskrivna i Borgholms församling. Ett förslag om att rätta oregelbundenheten under föredragning hos regeringen den 4 maj 1883 ledde inte till någon åtgärd, då missförhållandet redan hade blivit rättat.[4]

Den 1 januari 1900 (enligt beslut den 7 april 1899) överfördes ett från Borgholms kungsladugård avsöndrat område från Räpplinge församling till Borgholms församling.[5]

Den 1 januari 1908 (enligt beslut den 17 maj 1907) överfördes lägenheterna Stadstorpet nr 1 och 2, avsöndrade från kungsladugården Borgholm nr 1-6 och därunder lydande lägenheten Borgholm nr 7 från Räpplinge församling till Borgholms församling.[6]

Den 1 januari 1930 (enligt beslut den 15 mars 1929) överfördes till Borgholms församling vissa delar av hemmanen Kolstad nr 1-4, 6 och 10 samt lägenheterna Rosenfors och Linplanen i Köpings församling samt del av kungsladugården Borgholm från Räpplinge församling.[7] Området som överfördes från Köpings församling hade 572 invånare.[8]

Den 1 januari 1946 (enligt beslut den 8 december 1944) överfördes till Borgholms församling från Räpplinge församling en obebodd del av fastigheten Borgholm 8:14 eller Åkerhagen, omfattande en areal av 0,34 km², varav allt land.[9]

Den 1 januari 1956 överfördes två områden till Borgholms församling. Det första området hade 12 invånare och omfattade en areal av 0,17 km², varav allt land, och överfördes till Borgholms församling från Räpplinge församling. Det andra området hade 102 invånare och omfattade en areal av 1,11 km², varav allt land, och överfördes till Borgholms församling från Köpings församling.[10]

  • Medeltiden: Annexförsamling i pastoratet Räpplinge.[3]
  • 14 november 1777 till 1 maj 1879: Annexförsamling i pastoratet Köping, Egby och Borgholm.[3]
  • 1 maj 1879 (enligt beslut den 12 april 1878) till 1 januari 2006: Församlingen utgjorde ett eget pastorat.[3][11]
  • Från 1 januari 2006: Annexförsamling i Norra Ölands pastorat.

Borgholms församling omfattade den 1 januari 1952 en areal av 2,01 km², varav 2,00 km² land.[9] Den 1 januari 1976 omfattade församlingen en areal av 3,3 km², varav 3,3 km² land.[12]

Ämbetstid[13] Namn Levnadstid
1879–1893 Johan Magnus Lindstedt 1844-1919
1894–1926 Klas Johan Hellgren 1852–1926
1928–1946 Oscar Herman Carling 1876–1955
1946–1958 David Vilhelm Fingal Emanuel Bexell 1894–1958
1959-1963 Yngve Iverson 1913-2005
1963–1975 Tor-Hugo Fredrik Holmström 1910–1986
1975–1980 Karl-Gustav Alfred Landström 1919–1980
1980–1989 Nils Harald Ekberg 1924–
  1. ^ Stift, kontrakt och pastorat i nummerordning med ingående församlingar 2020-01-01, SCB, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Medlemmar i Svenska kyrkan i förhållande till folkmängd den 31.12.2019 per församling, kommun och län samt riket, Svenska kyrkan, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c d] ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  4. ^ (PDF) Bidrag till Sveriges officiella statistik. A. Befolkningsstatistik Statistiska centralbyråns underdåniga berättelse för år 1890. Andra afdelningen: Areal och folkmängd för särskilda administrativa, judiciela och ecklesiastika områden jämte uppgifter om främmande trosbekännare. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1894. sid. 28. http://www.scb.se/H/BISOS%201851-1917/BISOS%20A%20Befolkning%201851-1910/Befolkning-A-1890-andra.pdf. Läst 2 oktober 2014  Arkiverad 3 december 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  5. ^ (PDF) Bidrag till Sveriges officiella statistik. A. Befolkningsstatistik Statistiska centralbyråns underdåniga berättelse för år 1900. Andra afdelningen: Areal och folkmängd för särskilda administrativa, judiciella och ecklesiastika områden jämte uppgifter om främmande trosbekännare. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1906. sid. 22. http://www.scb.se/H/BISOS%201851-1917/BISOS%20A%20Befolkning%201851-1910/Befolkning-A-1900-andra.pdf. Läst 2 oktober 2014  Arkiverad 11 november 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  6. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1910, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1914. sid. 39. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1910_1.pdf. Läst 26 oktober 2014  Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  7. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1930, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1935. sid. 35. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1930_1.pdf. Läst 26 oktober 2014  Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  8. ^ (PDF) Statistiska centralbyrån: Folkmängden inom administrativa områden den 31 december 1929. Arkiverad 29 september 2017 hämtat från the Wayback Machine. Läst 15 augusti 2016.
  9. ^ [a b] (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 37. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014  Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  10. ^ (PDF) Folkräkningen den 1 november 1960, I, Folkmängd inom kommuner och församlingar efter kön, ålder, civilstånd m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1965-09-30. sid. 19. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1960_01.pdf. Läst 26 december 2014  Arkiverad 14 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  11. ^ (PDF) Bidrag till Sveriges officiela statistik. A) Befolkningsstatistik Statistiska centralbyråns underdåniga berättelse för år 1880. Andra afdelningen: Areal och folkmängd för särskilda administrativa, judiciela och ecklesiastika områden jemte folkmängdens fördelning efter kön och civilstånd samt hushåll församlingsvis år 1880, äfvensom antalet vigde, födde och döde församlingsvis åren 1871-1880 samt folkmängden församlingsvis åren 1805-1880 och länsvis åren 1751-1880.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1883. sid. 124. http://www.scb.se/H/BISOS%201851-1917/BISOS%20A%20Befolkning%201851-1910/Befolkning-A-1880-andra.pdf. Läst 7 februari 2015  Arkiverad 20 december 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  12. ^ (PDF) Folk- och bostadsräkningen 1975, Del 3:1, Folkmängd i kommuner och församlingar. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1977. sid. 22. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folk_o_bostadsrakningen_1975_3_1.pdf. Läst 6 juli 2015  Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  13. ^ Bror Olsson, Kalmar stifts herdaminne. Del 4, Öland, s. 160–163. AB Dillbergska Bokhandeln/Kalmar, 1951.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]