Borgholms kommun är en kommun i Kalmar län . Kommunen omfattar norra Öland . Centralort är Borgholm.
Ön består av kalksten och inkluderar både raukar på områden med eroderad klintkust såväl som strandvallsområden. Turism likväl som handels-, hotell- och restaurangverksamhet dominerar det lokala näringslivet.
Befolkningen ökade något fram till mitten av 1990-talet och har därefter minskat något. Efter valen under 2010-talet har kommunen haft växlande styren.
Kommunens område motsvarar socknarna: Alböke , Bredsättra , Böda , Egby , Föra , Gärdslösa , Högby , Högsrum , Källa , Köping , Långlöt , Löt , Persnäs , Runsten och Räpplinge . I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I området fanns också sedan 1816 Borgholms stad som 1863 bildade en stadskommun .
Vid kommunreformen 1952 bildades storkommunerna Gärdslösa Högsrum , Långlöt , Runsten och Räpplinge ), Köpingsvik Alböke , Bredsätra , Egby , Föra , Köping och Löt ) samt Ölands-Åkerbo Böda , Högby , Källa och Persnäs ) medan Borgholms stad förblev oförändrad.
År 1969 införlivades Köpingsviks och Gärdslösa landskommuner i staden.
Borgholms kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Borgholms stad. År 1974 införlivades Ölands-Åkerbo kommun .[ 7]
Ett förslag till sammanläggning av de två kommunerna på Öland till en Ölands kommun folkomröstning år 2009. Resultatet blev negativt, nej-sidan segrade med 56% mot ja-sidans 41,1% räknat på hela Öland. I Borgholms kommun däremot segrade ja-sidan.
Kommunen ingick från bildandet till 1982 i Möre och Ölands domsaga och ingår sen dess i Kalmar domsaga .[ 8]
Landskapet sluttar svagt mot öster, med högsta punkter kring Kalmarsund i väster, vilket kan härledas till kalkstenslagret som har samma lutning. Ovan kalkstenen ligger ett tunt täcke med jord. På södra sidan av Öland finns den egentliga alvarmarken , men det finns några sådana områden även i Borgholm. Områdets stränder inkluderar både raukar på områden med eroderad klintkust såväl som strandvallsområden. Bödabukten är det största området där det byggs upp strandvallar. Där finns också Bölinge backar som är ett stort bevuxet dynfält. Neptuni åkrar är ett klapperstensfält som bildats i samband med landhöjningen och beskrevs redan av Linné .[ 9]
År 2022 fanns 41 naturreservat i Borgholms kommun .[ 10] Byrums raukar , vilket är Ölands enda raukfält .[ 11] Böda ekopark ligger i kommunens nordöstra delar och inkluderar ett av öns mest välbesökta naturområden, reservatet Trollskogen . I reservatet finns ekar som är flera hundra år gamla, och där trivs hotade arter som ädelkronlav , vedspik och kort parasitspik .[ 12] Natura 2000 -områden.[ 13]
Distrikt inom Borgholms kommun
Fram till 2016 var kommunen, för befolkningsrapportering, indelad I sex församlingar – Borgholm , Föra-Alböke-Löts , Gärdslösa, Långlöt och Runsten , Nordöland , Köpingsvik och Räpplinge-Högsrum .
Från 2016 indelas kommunen istället i 16 distrikt [ 14] Alböke , Borgholm , Bredsättra , Böda , Egby , Föra , Gärdslösa , Högby , Högsrum , Källa , Köping , Långlöt , Löt , Persnäs , Runsten samt Räpplinge .
Det finns tre tätorter i Borgholms kommun.
Efter valet 2010 tog Alliansen över makten.
Under mandatperioden 2014 till 2018 styrdes kommunen av Framtid Öland tillsammans med Miljöpartiet , Socialdemokraterna och Vänsterpartiet . Efter valet 2018 ändrades detta och en mitten-vänsterkoalition bestående av Socialdemokraterna, Centerpartiet och Vänsterpartiet tog över makten.[ 15]
Ordförande
Förste vice ordförande
Andre vice ordförande
Mandatperiod
S
Eva-Lena Israelsson
C
Eva Wahlgren
M
Anders Nyholm
2018-2022
S
Eva-Lena Israelsson
FÖL
Tomas Lind
M
Jan Erici
[ 16] 2014-2018
M
Jan Erici
C
Daniel Nilsson
S
2000-2014
Ordförande
Förste vice ordförande
Andre vice ordförande
Mandatperiod
S
Ilko Corkovic
C
Staffan Larsson
M
Carl Malgerud
[ 17] 2018-2022
S
Ilko Corkovic
FÖL
Sofie Loirendal
M
Marcel van Lujin
2014-2018
C
Lisbet Lennartsson
M
Eddie Forsman
S
Ilko Corkovic
2010-2014
C
Lisbet Lennartsson
M
Eddie Forsman
Sune Axelsson
2006-2010
Nämnd
Ordförande
Förste vice ordförande
Andre vice ordförande
Miljö- och byggnadsnämnden
S
Joel Schäfer
C
Tomas Zander
M
Marcel van Luijn
[ 18]
Socialnämnden
S
Lars Ljung
C
Ulrika Lindh
M
Eddie Forsman
[ 19]
Utbildningsnämnden
C
Benny Wennberg
S
Jeanette Sandström
M
Björn Andreen
[ 20]
Valnämnden
S
Joel Schäfer
C
Elisabeth Svensson
M
Lenamarie Wikström
Mandatfördelning i Borgholms kommun, valen 1970–2022 [ redigera | redigera wikitext ]
Valår V S MP FÖL SD ÖP C L KD M Grafisk presentation, mandat och valdeltagande TOT % Könsfördelning (M /K ) 1970 2 10 17 4 8 41 86,6 1973 2 12 23 2 2 8 49 90,7 1976 3 12 1 20 3 2 8 49 91,3 1979 2 11 4 19 3 2 8 49 89,5 1982 1 12 1 4 16 2 3 10 49 90,2 1985 1 12 3 1 17 3 3 9 49 88,4 1986 2 11 3 2 18 4 2 7 49 71,4 1988 1 13 3 2 17 3 2 8 49 85,6 1991 1 12 2 4 14 2 3 11 49 85,0 1994 1 16 2 4 13 2 2 9 49 84,7 1998 3 12 2 3 12 2 6 9 49 78,78 2002 2 12 2 2 15 2 6 8 49 79,19 2006 2 11 2 1 2 18 1 3 9 49 79,78 2010 1 11 2 1 3 11 1 2 9 41 82,34 2014 1 11 1 5 2 1 7 1 6 35 85,57 2018 1 12 4 4 2 5 1 6 35 86,42 2022 2 16 3 4 3 1 6 35 84,82
Valet 1985 överklagades och omval hölls 16 mars 1986.[ 21] [ 22] Data hämtat från Statistiska centralbyrån Valmyndigheten
Parti Valdistrikt Kommun Starkaste Andel Andel S Borgholms 1 53,59
% 43,33 % M Köping 22,88
% 15,58 % SD Räpplinge-Högsrum 14,67
% 12,01 % C Alböke-Föra-Bredsättra-Egby-Löt 15,66
% 9,31 % FÖL Böda 30,46
% 7,49 % V Gärdslösa-Långlöt-Runsten 6,80
% 4,17 % KD Källa-Persnäs 8,60
% 4,14 % ÖP Böda 3,30
% 1,73 % L Borgholms 2 2,22
% 1,14 % MP Böda 1,65
% 0,77 % KrVP Källa-Persnäs 1,05
% 0,17 % Data hämtat från Valmyndigheten
Exklusive uppsamlingsdistrikt. Partier som fått mer än en procent av rösterna i minst ett valdistrikt redovisas.
Kommunen samarbetar med sex av de största öarna i Östersjön genom B7 Baltic Islands Network , vilka utgörs av danska ön Bornholm , de svenska öarna Gotland och Öland , de estniska öarna Hiiumaa /Dagö och Saaremaa /Ösel , tyska ön Rügen samt finska ön Åland . Samarbetet har pågått sedan 1989 och sedan 1996 har gruppen bland annat arbetat med lobbying i Bryssel .[ 23]
Kommunen har också fyra vänorter . Dessa är Korsnäs i Finland, Łeba i Polen , Rockford , USA och Zelenogradsk i Ryssland . Kommunen uppgav att "Samarbetet med vänorterna bygger i huvudsak på stort privat engagemang mellan kommuninvånare i Borgholm och invånare i våra respektive vänorter". Med anledning av Rysslands invasion av Ukraina 2022 frystes samarbetet med den ryska vänorten den 1 mars 2022.[ 23]
Jordbruket som inkluderar boskapsskötsel har under lång tid tillhört kommunens viktigaste näringar. I början av 2020-talet sysselsatte det omkring 12 procent av den förvärvsarbetande befolkningen. De tidigare viktiga näringarna med fiske och stenindustri har dock fått minskad betydelse. Omkring fem procent var sysselsatta inom tillverkningsindustrin som i huvudsak utgjordes av småföretagare inom livsmedels- och verkstadsindustrin . I stort var näringslivet inriktat på turism likväl som handels-, hotell- och restaurangverksamhet. Kommunen och regionen är andra stora arbetsgivare.[ 9]
Från söder till norr går Länsväg 136 . Längst upp i norr ligger Ölanda flygplats ,[ 9] [ 24] Borglanda flygfält ,[ 25] [ 26]
Kommunen har 10 873 invånare (30 september 2022), vilket placerar den på 206:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.
Befolkningsutvecklingen i Borgholms kommun 1970–2020[ 27] År Folkmängd 1970
10 432 1975
10 786 1980
11 030 1985
11 079 1990
11 484 1995
11 859 2000
11 288 2005
11 067 2010
10 676 2015
10 681 2020
10 836
Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 977, eller 9,15 % av befolkningen (hela befolkningen: 10 681 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 592, eller 5,30 %.[ 28]
Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Borgholms kommun 10 681 personer. Av dessa var 852 personer (8,0 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[ 29]
År 2022 fanns 3058 fornlämningar, med ursprung från kommunen , registrerade hos Riksantikvarieämbetet .[ 30] fornlämningar .[ 31] Borgholms slottsruin ,[ 32] [ 33] byggnadsminne . Totalt fanns 22 byggnadsminnen i kommunen i början av 2020-talet.[ 34] Rosendal , Södra Greda , Bruddesta sjöbodplan , Jordhamns skurverk , Borgholms stadsmuseum och Persnäs fattigstuga .[ 35]
Blasonering : I blått fält en av en vågskura bildad stam och däröver en borg, allt av silver; portar och fönster blå.
Borgholm blev stad 1816 och fick sitt vapen 1877 . Efter kommunbildningen registrerades vapnet, något moderniserat, i PRV år 1982 .
^ Per Andersson , Sveriges kommunindelning 1863-1993 ISBN 978-91-87784-05-7 .[källa från Wikidata] ^ [a b c d Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019 Statistiska centralbyrån , 21 februari 2019, läs online .[källa från Wikidata]
^ [a b Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 3, 2022 Statistiska centralbyrån , 10 november 2022, läs online .[källa från Wikidata]
^ [a b Kommuner, lista Sveriges Kommuner och Regioner , läs online , läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
^ [a b Största offentliga arbetsgivare , Näringslivets ekonomifakta , läs online , läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar Statistiska centralbyrån , 1972, ISBN 978-91-38-00209-4 , läs online .[källa från Wikidata] ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993 Libris 7766806 . ISBN 91-87784-05-X ^ Elsa Trolle Önnerfors : Domsagohistorik - Kalmar tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
^ [a b c ”Borgholm - Uppslagsverk - NE.se” . www.ne.se . https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/borgholm . Läst 3 juli 2022 .
^ ”Naturreservat” . www.lansstyrelsen.se . https://www.lansstyrelsen.se/kalmar/besoksmal/naturreservat.html . Läst 4 juli 2022 . ^ ”Byrums raukar” . www.lansstyrelsen.se . https://www.lansstyrelsen.se/kalmar/besoksmal/naturreservat/byrums-raukar.html . Läst 4 juli 2022 . ^ ”Trollskogen” . www.lansstyrelsen.se . https://www.lansstyrelsen.se/kalmar/besoksmal/naturreservat/trollskogen.html . Läst 4 juli 2022 . ^ ”Natur och allemansrätt på Öland” . Borgholms kommun . https://www.borgholm.se/natur/ . Läst 4 juli 2022 . ^
SFS 2015:493 , justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt . Trädde i kraft 1 januari 2016.
^ Nyheter, S. V. T.; Broke, Cecilia; Ekströmer, Cecilia (14 september 2018). ”Nya koalitioner tar makten i båda Ölandskommunerna” . SVT Nyheter . https://www.svt.se/nyheter/val2018/styret-klart-i-borgholm . Läst 2 juli 2022 . ^ [1] , Kommunfullmäktige - Borgholms kommun.^ [2] , Kommunstyrelsen - Borgholms kommun.^ [3] , Miljö- och byggnadsnämnden - Borgholms kommun.^ [4] , Socialnämnden - Borgholms kommun.^ [5] , Utbildningsnämnden - Borgholms kommun.^ ”Kommunfullmäktigval - valresultat efter region och parti mm. Antal och andelar. Valår 1973 - 2014” . Statistikdatabasen Statistiska centralbyrån . http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__ME__ME0104__ME0104A/ME0104T1/?rxid=c25d5c29-269e-49a9-b02d-969b33d570a8 . Läst 16 mars 2017 . ^ ”Valprövningsnämndens beslut, 1985:43: Utläggning av vissa valsedlar har förhindrats i kommunfullmäktigval. Omval” . Valmyndigheten . http://www.val.se/det_svenska_valsystemet/overklaga/avgoranden/1985_43.html . Läst 16 mars 2017 . ^ [a b ”Vänorter” . Borgholms kommun . https://www.borgholm.se/vanorter/ . Läst 3 juli 2022 .
^ ”flyg” . Öland . https://www.oland.se/sv/resa/flyg . Läst 3 juli 2022 . ^ ”Borglanda Flygfält” . Öland . https://www.oland.se/sv/borglanda-flygfalt . Läst 3 juli 2022 . ^ ”Om” . Borglanda Flygfält. 17 januari 2022. Arkiverad från originalet den 28 januari 2022. https://web.archive.org/web/20220128200251/https://www.borglanda.se/om-oss/ . Läst 3 juli 2022 . ^ ”SCB - Folkmängd efter region och tid.” . http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1970&stopptid=2010&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1 . ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine . (Läst 19 januari 2016)^ [a b Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 Arkiverad 12 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine . (XLS-fil) Läst 19 januari 2016
^ ”Fornsök” . Riksantikvarieämbetet. https://app.raa.se/open/fornsok/searchlamning . Läst 3 juli 2022 . ^ Ring, C. (2019). Förundersökning i Rosenfors ^ ”L1956:3689” . app.raa.se . https://app.raa.se/open/fornsok/lamning/b75ca138-9157-4194-8eb5-d0d8c18eb9c9/publicerad/print . Läst 3 juli 2022 . ^ ”Borgholms slott lockar rekordmånga” . Borgholms kommun . https://www.borgholm.se/borgholms-slott-lockar-rekordmanga/ . Läst 3 juli 2022 . ^ ”Byggnadsminnen” . www.lansstyrelsen.se . https://www.lansstyrelsen.se/kalmar/samhalle/kulturmiljo/byggnadsminnen.html . Läst 3 juli 2022 . ^ ”Sök” . www.lansstyrelsen.se . https://www.lansstyrelsen.se/kalmar/besoksmal/sok.html . Läst 3 juli 2022 . 
Sverige
Europeiska unionen: Övriga länder
Syrien
Tyskland
Finland
Polen
Bosnien och Hercegovina
Norge
Thailand
Afghanistan
Irak
Danmark
/
Island
Kina
Iran
Sovjetunionen
Somalia
Turkiet
Wikimedia Commons har media som rör Borgholms kommun.
Wikimedia Commons har media som rör 