Borgholms kommun är en kommun i Kalmar län .
Kommunen omfattar norra Öland och är, jämte Mörbylånga kommun , medlem i Ölands kommunalförbund .
Kommunens område motsvarar socknarna: Alböke , Bredsättra , Böda , Egby , Föra , Gärdslösa , Högby , Högsrum , Källa , Köping , Långlöt , Löt , Persnäs , Runsten och Räpplinge . I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I området fanns också sedan 1816 Borgholms stad som 1863 bildade en stadskommun .
Vid kommunreformen 1952 bildades storkommunerna Gärdslösa Högsrum , Långlöt , Runsten och Räpplinge ), Köpingsvik Alböke , Bredsätra , Egby , Föra , Köping och Löt ) samt Ölands-Åkerbo Böda , Högby , Källa och Persnäs ) medan Borgholms stad förblev oförändrad.
1969 införlivades i staden Köpingsviks och Gärdslösa landskommuner .
Borgholms kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Borgholms stad. 1974 införlivades Ölands-Åkerbo kommun .[ 7]
Ett förslag till sammanläggning av de två kommunerna på Öland till en Ölands kommun folkomröstning år 2009. Resultatet blev negativt, nej-sidan segrade med 56% mot ja-sidans 41,1% räknat på hela Öland. I Borgholms kommun däremot segrade ja-sidan.
Kommunen ingick från bildandet till 1982 i Möre och Ölands domsaga och ingår sen dess i Kalmar domsaga .[ 8]
Blasonering : I blått fält en av en vågskura bildad stam och däröver en borg, allt av silver; portar och fönster blå.
Borgholm blev stad 1816 och fick sitt vapen 1877 . Efter kommunbildningen registrerades vapnet, något moderniserat, i PRV år 1982 .
Befolkningsutvecklingen i Borgholms kommun 1970–2015
År
Invånare
1970
10 432
1975
10 786
1980
11 030
1985
11 079
1990
11 484
1995
11 859
2000
11 288
2005
11 067
2010
10 676
2015
10 681
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid .
Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 977, eller 9,15 % av befolkningen (hela befolkningen: 10 681 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 592, eller 5,30 %.[ 9]
Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Borgholms kommun 10 681 personer. Av dessa var 852 personer (8,0 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[ 10]
Distrikt inom Borgholms kommun
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i
Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt [ 11]
Det finns 3 tätorter i Borgholms kommun.
I Borgholm styr under mandatperioden 2018-2022 en mitten-vänsterkoalition bestående av Socialdemokraterna, Centerpartiet och Vänsterpartiet.
Ordförande
Förste vice ordförande
Andre vice ordförande
Mandatperiod
S
Eva-Lena Israelsson
C
Eva Wahlgren
M
Anders Nyholm
2018-2022
S
Eva-Lena Israelsson
FÖL
Tomas Lind
M
Jan Erici
[ 12] 2014-2018
M
Jan Erici
C
Daniel Nilsson
S
2000-2014
Ordförande
Förste vice ordförande
Andre vice ordförande
Mandatperiod
S
Ilko Corkovic
C
Staffan Larsson
M
Carl Malgerud
[ 13] 2018-2022
S
Ilko Corkovic
FÖL
Sofie Loirendal
M
Marcel van Lujin
2014-2018
C
Lisbet Lennartsson
M
Eddie Forsman
S
Ilko Corkovic
2010-2014
C
Lisbet Lennartsson
M
Eddie Forsman
Sune Axelsson
2006-2010
Nämnd
Ordförande
Förste vice ordförande
Andre vice ordförande
Miljö- och byggnadsnämnden
S
Joel Schäfer
C
Tomas Zander
M
Marcel van Luijn
[ 14]
Socialnämnden
S
Lars Ljung
C
Ulrika Lindh
M
Eddie Forsman
[ 15]
Utbildningsnämnden
C
Benny Wennberg
S
Jeanette Sandström
M
Björn Andreen
[ 16]
Valnämnden
S
Joel Schäfer
C
Elisabeth Svensson
M
Lenamarie Wikström
Mandatfördelning i Borgholms kommun, valen 1970–2018 [ redigera | redigera wikitext ]
Valår V S MP FÖL SD ÖP C L KD M Grafisk presentation, mandat och valdeltagande TOT % Könsfördelning (M /K ) 1970 2 10 17 4 8 41 86,6 1973 2 12 23 2 2 8 49 90,7 1976 3 12 1 20 3 2 8 49 91,3 1979 2 11 4 19 3 2 8 49 89,5 1982 1 12 1 4 16 2 3 10 49 90,2 1985 1 12 3 1 17 3 3 9 49 88,4 1986 2 11 3 2 18 4 2 7 49 71,4 1988 1 13 3 2 17 3 2 8 49 85,6 1991 1 12 2 4 14 2 3 11 49 85,0 1994 1 16 2 4 13 2 2 9 49 84,7 1998 3 12 2 3 12 2 6 9 49 78,78 2002 2 12 2 2 15 2 6 8 49 79,19 2006 2 11 2 1 2 18 1 3 9 49 79,78 2010 1 11 2 1 3 11 1 2 9 41 82,34 2014 1 11 1 5 2 1 7 1 6 35 85,57 2018 1 12 4 4 2 5 1 6 35 86,42
Valet 1985 överklagades och omval hölls 16 mars 1986.[ 17] [ 18] Data hämtat från Statistiska centralbyrån Valmyndigheten
Parti
Röstfördelning
Mandatfördelning
Antal
Andel
Antal
Andel
Antal
+−
Arbetarepartiet-Socialdemokraterna
2605
33,96
+279
+3,25
12
+1
Moderaterna
1217
15,87
-73
-1,16
6
0
Centerpartiet
1057
13,78
-308
-4,24
5
-2
Framtid Öland
861
11,23
-136
-1,94
4
-1
Sverigedemokraterna
733
9,56
+231
+2,93
4
+2
Ölandspartiet
344
4,49
+80
+1,00
2
+1
Kristdemokraterna
311
4,05
+125
+1,60
1
0
Vänsterpartiet
278
3,62
+90
+1,14
1
0
Miljöpartiet de gröna
136
1,77
-150
-2,00
0
-1
Liberalerna (tidigare Folkpartiet)
106
1,38
-35
-0,48
0
0
Feministiskt initiativ
14
0,18
+2
+0,02
0
0
Övriga anmälda partier
8
0,10
-9
-0,12
0
0
Giltiga röster totalt
7 670
100,00
+96
—
35
0
Ogiltiga röster - inte anmälda partier
8
0,10
+8
+0,10
Ogiltiga röster - blanka
82
1,06
-4
-0,07
Ogiltiga röster - övriga
4
0,05
-1
-0,01
Valdeltagande
7 764
86,42
+99
+0,85
Röstberättigade
8 984
—
+26
—
Källa:[ 19]
Parti Valdistrikt Kommun Starkaste Andel Andel S Borgholms 2 45,70
% 33,96 % M Borgholms 1 22,96
% 15,87 % C Alböke-Föra-Bredsättra-Egby-Löt 26,20
% 13,78 % FÖL Böda 32,48
% 11,23 % SD Räpplinge-Högsrum 12,43
% 9,56 % ÖP Uppsamlingsdistrikt 6,49
% 4,49 % KD Källa-Persnäs 6,02
% 4,05 % V Uppsamlingsdistrikt 5,95
% 3,62 % MP Uppsamlingsdistrikt 4,86
% 1,77 % L Räpplinge-Högsrum 2,49
% 1,38 % FI Uppsamlingsdistrikt 1,08
% 0,18 % Data hämtat från Valmyndigheten
^ Per Andersson , Sveriges kommunindelning 1863-1993 ISBN 978-91-87784-05-7 .[källa från Wikidata] ^ [a b c d Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2019 Statistiska centralbyrån , 21 februari 2019, läs online .[källa från Wikidata]
^ [a b Folkmängd i riket, län och kommuner 30 september 2021 och befolkningsförändringar 1 juli–30 september 2021 Statistiska centralbyrån , 9 november 2021, läs online .[källa från Wikidata]
^ [a b Kommuner, lista Sveriges Kommuner och Regioner , läs online , läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
^ [a b Största offentliga arbetsgivare , Näringslivets ekonomifakta , läs online , läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
^ Folkmängd 31. 12. 1971 enligt indelningen 1. 1. 1972 (SOS) Del, 1. Kommuner och församlingar Statistiska centralbyrån , 1972, ISBN 978-91-38-00209-4 , läs online .[källa från Wikidata] ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993 Libris 7766806 . ISBN 91-87784-05-X ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Kalmar tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 Arkiverad 12 november 2016 hämtat från the Wayback Machine . (Läst 19 januari 2016)^ [a b Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 Arkiverad 12 maj 2015 hämtat från the Wayback Machine . (XLS-fil) Läst 19 januari 2016
^
SFS 2015:493 , justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt . Trädde i kraft 1 januari 2016.
^ [1] , Kommunfullmäktige - Borgholms kommun.^ [2] , Kommunstyrelsen - Borgholms kommun.^ [3] , Miljö- och byggnadsnämnden - Borgholms kommun.^ [4] , Socialnämnden - Borgholms kommun.^ [5] , Utbildningsnämnden - Borgholms kommun.^ ”Kommunfullmäktigval - valresultat efter region och parti mm. Antal och andelar. Valår 1973 - 2014” . Statistikdatabasen Statistiska centralbyrån . http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__ME__ME0104__ME0104A/ME0104T1/?rxid=c25d5c29-269e-49a9-b02d-969b33d570a8 . Läst 16 mars 2017 . ^ ”Valprövningsnämndens beslut, 1985:43: Utläggning av vissa valsedlar har förhindrats i kommunfullmäktigval. Omval” . Valmyndigheten . http://www.val.se/det_svenska_valsystemet/overklaga/avgoranden/1985_43.html . Läst 16 mars 2017 . ^ ”Val till kommunfullmäktige i Borgholm - Röster” . Valmyndigheten . https://data.val.se/val/val2018/slutresultat/K/kommun/08/85/index.html . Läst 19 september 2018 . 
Sverige
Europeiska unionen: Övriga länder
Syrien
Tyskland
Finland
Polen
Bosnien och Hercegovina
Norge
Thailand
Afghanistan
Irak
Danmark
/
Island
Kina
Iran
Sovjetunionen
Somalia
Turkiet
Wikimedia Commons har media som rör Borgholms kommun.
Wikimedia Commons har media som rör 