Borgvik

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Borgvik
Småort
Borgvik då järnbruket ännu var i drift
Borgvik då järnbruket ännu var i drift
Land Sverige Sverige
Landskap Värmland
Län Värmlands län
Kommun Grums kommun
Koordinater 59°20′59″N 12°57′32″Ö / 59.34972°N 12.95889°Ö / 59.34972; 12.95889
Area 88 hektar (2010)
Folkmängd 189 (2010)[1]
Befolkningstäthet 2,15 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Småortskod S5633
Borgviks läge i Värmlands län
Red pog.svg
Borgviks läge i Värmlands län
Borgvik 2006

Borgvik är en småort i Grums kommun och kyrkbyn i Borgviks socken, belägen cirka 35 km väster om Karlstad.

I orten ligger Borgviks kyrka.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Borgvik är en av Värmlands bäst bevarade bruksmiljöer. Borgviks bruk startade redan 1627. I samband med att Eiffeltornet skulle byggas till världsutställningen 1889 stod bruket för leverans av järn.[källa behövs] Bruket lades ned 1925, efter att skogskoncernen Billerud genom bulvan ("Skogs AB Gran") hade köpt järnbruket. På 1930-talet lät Billerud spränga valsverket med dess maskinpark för att sälja det som skrot. Vid den tiden bodde ännu omkring 700 personer i Borgvik, och där fanns bl.a. ett sågverk och en snickerifabrik. Där fanns ett blomstrande föreningsliv med den socialdemokratiska ungdomsklubben och Borgviks Idrottsförening som främsta exponenter, där bandylaget under några år spelade i division II. De bästa spelarna värvades dock regelmässigt till Slottsbron, som på den tiden tillhörde Sverigeeliten i bandy.

Efter att Tyskland den 9 april 1940 hade ockuperat Norge förlades tredje frontlinjen till Borgvik, som fick ett uppsving av militärens närvaro, men efter andra världskriget eskalerade arbetslösheten och utflyttningen och Borgvik förlorade sin forna karaktär. Som en kuriositet kan nämnas att en av de militära befälhavarna i Borgvik var major Nils Mesterton, mera känd som den kapten som ledde de militära styrkorna i Ådalen 1931. Den militära närvaron gör sig fortfarande påmind genom ett stort antal militära installationer, till exempel skyttevärn, i området.

Hembygdsföreningens bruksmuseum har två fasta utställningar, den ena om järnbruket i Borgvik och den andra om natur och skog. Bland annat finns den smälthammare bevarad, som vid Göteborgsutställningen 1923 fick representera den svenska industrialismens barndom.

Borgviks järnväg[redigera | redigera wikitext]

För att slippa de primitiva landsvägstransporterna anlades en järnväg med en längd av 1,5 kilometer mellan Värmelns utlopp i Borgviksälven och brukets kaj vid Borgvikssjön, som är en vik av Vänern. Den som öppnades för trafik omkring 1852 och hade spårvidden 0,885 meter. Endast gods tranporterades i hästdragna vagnar.[2]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Borgvik 1960–2010[3]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
385
1965
  
243
1970
  
234
1975
  
200
1990
  
196 71#
1995
  
187 90#
2000
  
175 87#
2005
  
176 87#
2010
  
189 88#
Anm.: Upphörde som tätort 1980.
 # Som småort.

Kända personer från Borgvik[redigera | redigera wikitext]

Författaren Göran Tunström föddes i Borgvik, där hans far Hugo var komminister under 1930-talet. Dennes företrädare i ämbetet hade titeln kapellpredikant och hette Elis Malmeström, sedermera biskop i Växjö och framstående Linné-forskare. En annan känd borgviksbo var professorn Sven Kullander, vars far Carl Fredrik var lantbrevbärare.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Småorter; arealer, befolkning”. Statistiska centralbyrån. http://scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik-efter-amne/Miljo/Markanvandning/Smaorter-arealer-befolkning. Läst 6 maj 2013. 
  2. ^ Bodstedt, Ivan August (1945). Historik över Sveriges småbanor, bruks-, gruv- m.fl. banor : under tiden 1802-1865. Stockholm. sid. 34-35. Libris 1285504 
  3. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 8 februari 2012. 

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]