Grums kommun

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Grums kommun
Kommun
Grums vapen.svg
Vapensköld för Grums kommunvapen tolkad efter dess blasonering.
Land Sverige Sverige
Län Värmlands län
Landskap Värmland
Domkrets Värmlands domkrets
Läge 59°21′N 13°6′Ö / 59.350°N 13.100°Ö / 59.350; 13.100
Centralort Grums
Areal 478,81 km² (2015-01-01)[1]
186:e största (av 290)
 - land 386,36 km²
 - vatten 92,45 km²
Folkmängd 9 029 (2018-03-31)[2]
237:e största (av 290)
Befolkningstäthet 23,37 invånare/km²[2][1]
162:a högsta (av 290)
GeoNames 2710341
Kommunkod 1764
Tätortsgrad (%) 72 (2015)[4]
Antal anställda 1 125 ()[3]
Grums Municipality in Värmland County.png
Webbplats: www.grums.se
Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal.
Lantmäteriets kommunavgränsning

Grums kommun är en kommun i Värmlands län. Centralort är Grums. Kommunen ligger vid Vänerns nordvästra strand ungefär 25 kilometer väster om Karlstad. Kommunen gränsar till Karlstads kommun, Kils kommun, Arvika kommun, och Säffle kommun.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna: Borgvik, Ed, Grums och Värmskog. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

I Grums landskommun inrättades 26 maj 1939 Grums municipalsamhälle som upplöstes vid årsskiftet 1947/1948 då Grums köping bildades genom en ombildning av landskommunen.

Vid kommunreformen 1952 bildades i området "storkommunerna" Ed (av de tidigare kommunerna Borgvik och Ed) och Stavnäs (av Högerud, Stavnäs och Värmskog) medan Grums köping förblev opåverkad.

1969 inkorporerades Eds landskommun i Grums köping. Grums kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Grums köping samt en del ur Stavnäs landskommun (Värmskogs församling).[5]

Kommunen ingick från bildandet till 7 februari 2005 i Karlstads domsaga och ingår sen dess i Värmlands domsaga.[6]

Kommunvapnet[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Grums kommunvapen

Blasonering: I blått fält en kyrka av silver med korsprydd takryttare på mitten och kors över vardera gaveln samt med svarta fönster; däröver en ginstam av silver belagd med tre blåa cirkelsågklingor.

Grums kommunvapen fastställdes för Grums köping 1952 och registrerades oförändrat för kommunen 1974. Kyrkan är en äldre kyrka i Grums och sågklingorna är symbol för träförädlingsindustrin.

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Grums kommun 1810–2015
År Invånare
1810
  
5 147
1820
  
5 702
1830
  
6 163
1840
  
6 905
1850
  
7 635
1860
  
7 971
1870
  
8 216
1880
  
8 587
1890
  
8 286
1900
  
8 489
1910
  
8 300
1920
  
7 391
1930
  
7 765
1940
  
8 183
1950
  
8 800
1960
  
10 062
1970
  
10 355
1975
  
10 872
1980
  
10 805
1985
  
10 224
1990
  
10 274
1995
  
10 304
2000
  
9 551
2005
  
9 408
2010
  
9 091
2015
  
8 945
Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid och Folkmängdsdatabasen, Umeå universitet.
  • All statistik baserar sig på dagens kommungräns.

Indelningar[redigera | redigera wikitext]

Distrikt (socknar) inom Grums kommun

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt, vilka motsvarar socknarna[7]:

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2015 fanns det tre tätorter i Grums kommun

Nr Tätort Folkmängd
1 Grums &&&&&&&&&&&05040.&&&&&05 040
2 Slottsbron &&&&&&&&&&&01010.&&&&&01 010
3 Segmon &&&&&&&&&&&&0416.&&&&&0416

Centralorten är i fet stil.

Politik[redigera | redigera wikitext]

Kommunstyrelseordförande[redigera | redigera wikitext]

Namn Från Till Politisk tillhörighet
  Leif Haraldsson Socialdemokraterna

Kommunfullmäktige[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2014–2018
Ordförande
S
Ulrika Nilsson
Förste vice ordförande
M
Siri Johansson
Andre vice ordförande
S
Elvy Hansson
Nämnd Ordförande Vice ordförande
Jävsnämnden
C
Arne Sturesson
S
Sture Sköld
Valnämnden
S
Sven-Erik Johansson
M
Judith Kisch

Mandatfördelning i Grums kommun, valen 1970–2014[redigera | redigera wikitext]

ValårVSMPSDNYDGMKISCFPKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
1970225932
225932
4188,7
3011
19733261222
3261222
4591,9
3213
19762251233
2251233
4590,9
2916
19793251034
3251034
4590,1
2817
1982327825
327825
4590,4
2520
1985227745
227745
4588,0
2817
19883261834
326834
4583,1
2519
199121916524
2196524
3984,6
2217
1994222213513
2222353
3984,8
2019
1998313133413
3133343
3176,67
1417
200221721423
2172423
3175,96
1417
200621624115
216245
3176,58
1714
201011711416
1746
3179,18
1516
20141162345
162345
3182,09
1417
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015. 
  2. ^ [a b] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 31 mars 2018”. Statistiska centralbyrån. 9 maj 2018. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/kvartals--och-halvarsstatistik--kommun-lan-och-riket/kvartal-1-2018/. Läst 13 maj 2018. 
  3. ^ läs online,
  4. ^ ”Antal tätorter och tätortsgrad (andel befolkning i tätort) efter region. Vart femte år 2005 - 2015”. Statistiska centralbyrån. 25 oktober 2016. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/TatortGrad/?rxid=ef734a85-a76a-47c4-8395-46488a1f2c49. Läst 27 maj 2018. 
  5. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  6. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Karlstads tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  7. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Träder i kraft 1 januari 2016.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Camera-photo.svg Värmland vapen.svg Denna artikel om en plats i Värmlands län behöver bilder. Har du en passande fri illustration får du gärna ladda upp den.