Brännkyrkagatan

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Uppslagsordet Stora Bastugatan leder hit. Se även Sveavägen § Historia.
Testkörning i Besvärsbacken, 1900.

Brännkyrkagatan, är en gata på Mariaberget mellan Pustegränd och KristinehovsgatanSödermalm i Stockholm. Hornstullsgatan utgjorde fram till 1885 den västra delen av Brännkyrkagatan.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Skylt för Brännkyrkagatans lutning i Maria trappgränd.

Gatan fick sitt namn vid namnrevisionen 1885. Innan dess var namnet "Stora Bastugatan och Besvärsgatan". På 1600-talet förekom även beteckningen "Gamble Badestugegatathun" och "Stora badstwege gattan". På 1700-talets början kallas gatan Besvärsbacken. Fram till 1959 började gatan vid Södermalmstorg, då Centralbron öppnades. Fram till 1964 fortsatte gatan efter Kristinehovsgatan via nuvarande Hornsbruksgatan och Bergsunds strand ända fram till flottbron vid Liljeholmsviken, den var således mycket lång.

Den branta backen vid Pustegränd kallades tidigare ofta för Besvärsbacken. Backen är Stockholms brantaste gata med en lutning av 22%. Den användes i början på 1900-talet som en plats för testkörning av bilar och för att utföra bromsprov för Kompetensbevis för bilkörning (dagens körkort). Här visade 1907 en av Sveriges första kvinnliga bilist, Alexandra Gjestvang, ett bromsprov för sitt kompetensbevis. Bredvid henne satt fadern, generalkonsul E.C. Gjestvang som var Sveriges första bilhandlare.[1] Runtomkring stod en nyfiken folkmassa.

Bilder[redigera | redigera wikitext]

Byggnader i urval[redigera | redigera wikitext]

  • Nr 11, Alfvingska huset, uppfört 1791, påbyggt 1882 och 1915, ombyggt 1988
  • Nr 13, f.d. sockerbruk, uppfört 1737 och 1837
  • Nr 15, f.d. Aspelinska tobaksfabriken låg här 1770-1915, huset uppfört 1762 och 1785
  • Nr 17, Aspelinska huset, uppfört 1839
  • Nr 18, Wahlbergska huset, uppfört på 1770-talet
  • Nr 20, J.P. Bloms hus, uppfört 1767 och 1832, ombyggt 1972
  • Nr 21, Kjellbeckska huset, uppfört 1759
  • Nr 22, Rönnerbergska huset, uppfört 1759
  • Nr 23, Hasselqvistska huset, uppfört 1765, ombyggt 1978
  • Nr 25, Felleniuska huset, uppfört 1897
  • Nr 71, Måleriyrkets museum, uppfört 1781

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Stockholms gatunamn (1986), s. 192

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]