Burjatiska

	Burjatiska
	буряад хэлэн
Talas i	Burjatien, norra Mongoliet, nordvästra Kina, Ust-Ordynska Burjatien och Aginska Burjatien.
Antal talare	280 000
Språkfamilj	Mongolspråk Centralmongoliska språk Burjatiska; ;
Skriftsystem	kyrilliska
Officiell status
Officiellt språk i	Burjatien
Språkkoder
ISO 639‐2	bua
ISO 639‐3	bua
SIL	bua - Burjatiska; bxu - Mongolisk burjatiska; bxm - Kinesisk burjatiska; bxr - Rysk burjatiska
	Regioner där burjatiska talas i.

Burjatiska, eller burjätiska, är ett mongolspråk som talas av omkring 280 000 människor, burjater, främst i den ryska delrepubliken Burjatien, där språket är officiellt vid sidan av ryska, men även mindre grupper i Mongoliet och Kina.^[1] Största delen av talarna bor i detta område enligt Rysslands folkräkningen 2002.^[2] Språket står mycket nära mongoliskan.^[3] Men till skillnad från mongoliska, har burjatiska lånat mycket mer från ryska, speciellt ord.^[4]

Burjatiskan delas traditionellt in i två huvudsakliga dialekter: västburjatiska och östburjatiska. Av dessa har östburjatiska behållit mera lingvistiska och kulturella länkar till Mongoliet medan västburjatiska har mer influenser från ryska. Mer specifikt kan burjatiska delas in i fem olika dialektgrupper:^[5]

Lägre Uda
Alar–Tunka
Ehirit–Bulagat
Hori
Bargut

Fonologi

Vokaler

	Främre	Central	Bakre
Sluten	i \| y	ʉ	u
Halvsluten	e
Halvöppen	ɛ \| œ		ɔ
Öppen	a

Källa:^[6]

Konsonanter

		Bilabial		Alveolar		Palatal	Velar		Glottal
		vanligt	palat.	vanligt	palat.	Palatal	vanligt	palat.	Glottal
Klusil	asp.			tʰ	tʲʰ
Klusil	tonad	b	bʲ	d	dʲ		g	ɡʲ
Frikativ				s \| z		ʃ \| ʒ	x	xʲ	h
Nasal		m	mʲ	n	nʲ		(ŋ)
Lateral				l	lʲ
Tremulant				r	rʲ
Approximant						j

Källa:^[6]

Följande bokstäver finns i de burjatiska alfabetena:

Latinska alfabetet: Aa Bb Cc Çç Dd Ee Ff Gg Hh Ii Jj Kk Ll Mm Nn Oo Өө Pp Rr Ss Şş Tt Uu Vv Yy Zz Ƶƶ

Kyrilliska alfabetet: Аа Бб Вв Гг Дд Ее Ёё Жж Зз Ии Йй Кк Лл Мм Нн Оо Өө Пп Рр Сс Тт Уу Үү Фф Хх Һh Цц Чч Шш Щщ Ъъ Ыы Ьь Ээ Юю Яя

Språklära

I burjatiskan finns det åtta grammatiska kasus: nominativ, genitiv, dativ-lokativ, ackusativ, instrumentalis, ablativ och komitativ.^[7]

Den vanligaste ordföljd i burjatiska är subjekt–objekt–verb (SOV).^[5]

Numeral

Burjatiska siffror från 1–10:^[8]

1	2	3	4	5	6	7	8	9	10
negen	xojor	gurban	dürben	taban	zurgaan	doloon	naiman	jühen	arban
нэгэн	хоёр	гурбан	дүрбэн	табан	зургаан	долоон	найман	юһэн	арбан

Källor

↑ Ilina, Anastasiia. ”7 Fascinating Facts About Buryat, One of the World's Most Endangered Languages”. Culture Trip. Arkiverad från originalet den 19 juli 2020. https://web.archive.org/web/20200719122745/https://theculturetrip.com/europe/russia/articles/7-fascinating-facts-about-buryat-one-of-the-worlds-most-endangered-languages/. Läst 19 juli 2020.
↑ Graber, Kathryn (2012). ”Public information: The shifting roles of minority language news media in the Buryat territories of Russia”. Language & Communication 32 (2): sid. 124–136. Läst 9 maj 2020.
↑ ”Glottolog 4.2.1 - Buriat”. glottolog.org. https://glottolog.org/resource/languoid/id/buri1258. Läst 19 juli 2020.
↑ ”Mongolian languages - The Eastern and Western groups” (på engelska). Encyclopedia Britannica. https://www.britannica.com/topic/Mongolian-languages. Läst 19 juli 2020.
1 2 Skribnik, Elena (2003). ”Buryat”. i Janhunen, Juha (på engelska). The Mongolic Languages. Taylor & Francis Group. sid. 110–127. Läst 9 maj 2020
1 2 ”Buryat alphabet” (på engelska). Omniglot. 2020. https://www.omniglot.com/writing/buryat.htm. Läst 7 maj 2020.
↑ Санжеев, Г. Д., red (1962) (på ryska). Грамматика бурятского языка. Институт языкознания. sid. 75. https://altaica.ru/LIBRARY/mong/BuriatGrammar.pdf. Läst 7 maj 2020
↑ ”The Sound of the Buryat language (Numbers, Greetings & Sample Texts)” (på engelska). Love Languages!. 12 februari 2019. https://www.youtube.com/watch?v=gu6B5C5H7EU. Läst 10 maj 2020.

Wikipedia

Wikipedia har en upplaga på Burjatiska.

[1] Ilina, Anastasiia. ”7 Fascinating Facts About Buryat, One of the World's Most Endangered Languages”. Culture Trip. Arkiverad från originalet den 19 juli 2020. https://web.archive.org/web/20200719122745/https://theculturetrip.com/europe/russia/articles/7-fascinating-facts-about-buryat-one-of-the-worlds-most-endangered-languages/. Läst 19 juli 2020.

[2] Graber, Kathryn (2012). ”Public information: The shifting roles of minority language news media in the Buryat territories of Russia”. Language & Communication 32 (2): sid. 124–136. Läst 9 maj 2020.

[3] ”Glottolog 4.2.1 - Buriat”. glottolog.org. https://glottolog.org/resource/languoid/id/buri1258. Läst 19 juli 2020.

[4] ”Mongolian languages - The Eastern and Western groups” (på engelska). Encyclopedia Britannica. https://www.britannica.com/topic/Mongolian-languages. Läst 19 juli 2020.

[:1-5] 1 2 Skribnik, Elena (2003). ”Buryat”. i Janhunen, Juha (på engelska). The Mongolic Languages. Taylor & Francis Group. sid. 110–127. Läst 9 maj 2020

[:0-6] 1 2 ”Buryat alphabet” (på engelska). Omniglot. 2020. https://www.omniglot.com/writing/buryat.htm. Läst 7 maj 2020.

[7] Санжеев, Г. Д., red (1962) (på ryska). Грамматика бурятского языка. Институт языкознания. sid. 75. https://altaica.ru/LIBRARY/mong/BuriatGrammar.pdf. Läst 7 maj 2020

[8] ”The Sound of the Buryat language (Numbers, Greetings & Sample Texts)” (på engelska). Love Languages!. 12 februari 2019. https://www.youtube.com/watch?v=gu6B5C5H7EU. Läst 10 maj 2020.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]