Burjatiska

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Burjatiska
буряад хэлэн
Talas iBurjatien, norra Mongoliet, nordvästra Kina, Ust-Ordynska Burjatien och Aginska Burjatien.
Antal talare280 000
SpråkfamiljMongolspråk
kyrilliska
Officiell status
Officiellt språk iBurjatien Burjatien
Språkkoder
ISO 639-2bua
ISO 639-3bua
SILbua - Burjatiska

bxu - Mongolisk burjatiska
bxm - Kinesisk burjatiska

bxr - Rysk burjatiska
Idioma buriato.png
Regioner där burjatiska talas i.

Burjatiska, eller burjätiska, är ett mongolspråk som talas av omkring 280 000 människor, burjater, främst i den ryska delrepubliken Burjatien, där språket är officiellt vid sidan av ryska, men även mindre grupper i Mongoliet och Kina.[1] Största delen av talarna bor i detta område enligt Rysslands folkräkningen i 2002.[2] Språket står mycket nära mongoliskan.[3] Men till skillnad från mongoliska, har burjatiska lånat mycket mer från ryska, speciellt ord.[4]

Burjatiskan delas traditionellt till två huvudsakliga dialekter: västra burjatiska och östra burjatiska. Av dessa är östra burjatiska har försvarat mera lingvistiska och kulturella länkar till Mongoliet medan västra burjatiska har mer influens från ryska. Mer specifikt kan burjatiska delas till fem olika dialektgrupper:[5]

  • Lägre Uda
  • Alar–Tunka
  • Ehirit–Bulagat
  • Hori
  • Bargut

Fonologi[redigera | redigera wikitext]

Vokaler[redigera | redigera wikitext]

Främre Central Bakre
Sluten i | y ʉ u
Halvsluten e
Halvöppen ɛ | œ ɔ
Öppen a

Källa:[6]

Konsonanter[redigera | redigera wikitext]

Bilabial Alveolar Palatal Velar Glottal
vanligt palat. vanligt palat. vanligt palat.
Klusil asp. tʲʰ
tonad b d g ɡʲ
Frikativ s | z ʃ | ʒ x h
Nasal m n (ŋ)
Lateral l
Tremulant r
Approximant j

Källa:[6]

Huvudsidan till en burjatisk tidning i 1941.

Följande bokstäver finns i de burjatiska alfabetena:

  • Latinska alfabetet: Aa Bb Cc Çç Dd Ee Ff Gg Hh Ii Jj Kk Ll Mm Nn Oo Өө Pp Rr Ss Şş Tt Uu Vv Yy Zz Ƶƶ
  • Kyrilliska alfabetet: Аа Бб Вв Гг Дд Ее Ёё Жж Зз Ии Йй Кк Лл Мм Нн Оо Өө Пп Рр Сс Тт Уу Үү Фф Хх Һh Цц Чч Шш Щщ Ъъ Ыы Ьь Ээ Юю Яя

Språklära[redigera | redigera wikitext]

I burjatiskan finns det åtta grammatiska kasus: nominativ, genitiv, dativ-lokativ, ackusativ, instrumentalis, ablativ och komitativ.[7]

Den vanligaste ordföljd i burjatiska är subjekt–objekt–verb (SOV).[5]

Numeral[redigera | redigera wikitext]

Burjatiska nummer från 1–10:[8]

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10
negen xojor gurban dürben taban zurgaan doloon naiman jühen arban
нэгэн хоёр гурбан дүрбэн табан зургаан долоон найман юһэн арбан

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Ilina, Anastasiia. ”7 Fascinating Facts About Buryat, One of the World's Most Endangered Languages”. Culture Trip. https://theculturetrip.com/europe/russia/articles/7-fascinating-facts-about-buryat-one-of-the-worlds-most-endangered-languages/. Läst 19 juli 2020. 
  2. ^ Graber, Kathryn (2012). ”Public information: The shifting roles of minority language news media in the Buryat territories of Russia”. Language & Communication 32 (2): sid. 124–136. 
  3. ^ ”Glottolog 4.2.1 - Buriat”. glottolog.org. https://glottolog.org/resource/languoid/id/buri1258. Läst 19 juli 2020. 
  4. ^ ”Mongolian languages - The Eastern and Western groups” (på engelska). Encyclopedia Britannica. https://www.britannica.com/topic/Mongolian-languages. Läst 19 juli 2020. 
  5. ^ [a b] Skribnik, Elena (2003). ”Buryat”. i Janhunen, Juha (på engelska). The Mongolic Languages. Taylor & Francis Group. sid. 110–127 
  6. ^ [a b] ”Buryat alphabet” (på engelska). Omniglot. 2020. https://www.omniglot.com/writing/buryat.htm. Läst 7 maj 2020. 
  7. ^ Санжеев, Г. Д., red (1962) (på ryska). Грамматика бурятского языка. Институт языкознания. sid. 75. https://altaica.ru/LIBRARY/mong/BuriatGrammar.pdf. Läst 7 maj 2020 
  8. ^ ”The Sound of the Buryat language (Numbers, Greetings & Sample Texts)” (på engelska). Love Languages!. 12 februari 2019. https://www.youtube.com/watch?v=gu6B5C5H7EU. Läst 10 maj 2020.