Buxbom

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Buxbom
Illustration Buxus sempervirens0.jpg
Systematik
Domän Eukaryoter
Eukaryota
Rike Växtriket
Plantae
Division Fröväxter
Spermatophyta
Underdivision Gömfröväxter
Angiospermae
Klass Trikolpater
Eudicotyledonae
Familj Buxbomsväxter
Buxaceae
Släkte Buxbomar
Buxus
Art Buxbom
B. sempervirens
Vetenskapligt namn
§ Buxus sempervirens
Auktor Linné
Hitta fler artiklar om växter med

Buxbom (Buxus sempervirens) är en art av släktet buxbomar (Buxus). Den är en städsegrön buske och odlas ofta som trädgårdsväxt, till häckar och formklippta figurer.

Storleken varierar mellan olika förädlade sorter, men busken blir i Norden 0,5-3 meter hög. I sin naturliga miljö, Medelhavsområdet, kan den bli mycket högre. Bladen är ovala och hårda, och de påminner om lingonris fast större. Blommorna är oansenliga och har en gulvit nyans.

Buxbom växer långsamt och har ett kompakt växtsätt, varför den är tacksam att formklippa exempelvis till klotform. Den har därför varit populär i trädgårdar och parker med klassicistisk utformning, och mindre populär när trenden varit mer romantisk. Den är vanlig som kyrkogårdsväxt då den kräver minimal omvårdnad.

Normalt klarar buxbom endast växtzon I-II, men förädlade sorter kan klara växtzon IV. Buxbom växer bäst i kalkrik jord med högt pH-värde. Ett relativt nytt hot mot buxbomodling är svampen Cylindrocladium buxicola, som bekräftades i England 2002. Det finns få möjligheter att behandla angreppen och på sikt kan det innebära att buxbom får bytas ut mot liknande växter i trädgårdar.

Buxbom avsöndrar ämnen till jorden som kan få andra växter att vantrivas. Dessa växter är framför allt surjordsväxter som rhododendron.

Virket varierar i färg från ljusgult eller gräddfärgat till orange. Det har mycket liten kommersiell användning. På grund av dess hårdhet, kompakthet och jämna textur anses det dock, tillsammans med järnek, vara det yppersta virket för små fartygsmodeller och annat miniatyrsnickeri[1]. Virkets hårdhet gör det svårlimmat. Inom grafiken används buxbom för trägravyr, även kallat xylografi. Tryckstocken som graveras är då sammansatt av ändträbitar som sammanlimmats. Buxbom används inom stråkinstrumentsindustrin som komplement till ebenholz för att tillverka stränghållare. Träet används också för att göra handgjorda netsuke-figurer, en typ av knappar som används i asiatiska dräkter.

Buxbom var länge dominerande träslaget för tillverkning av träblåsinstrument som klarinetter, blockflöjter, oboer och tvärflöjter. Det ersattes under 1800-talet av andra träslag framförallt Grenadill (Dalbergia melanoxylon) och Cocuswood (Brya ebenus). En bidragande orsak till detta var att virket är relativt ostabilt och fuktkänsligt något som blev besvärande då instrumenten började utrustas med allt mer komplex mekanik. Senare tiders intresse för tidstroget musicerade har dock medfört att buxbom används vid nytillverkning av repliker av äldre blåsinstrument.

Medicinsk användning[redigera | redigera wikitext]

Hela plantan är giftig, och de giftiga ämnena smakar bittert. Förgiftning av buxbom ger kräkningar och diarreer[2].

Inom folkmedicinen används buxbom vid feber och gallbesvär med febersänkande, svettdrivabde, laxerande eller gallsekretionsbefrämjande verkan. Använd del är rotbark och blad. Verkande ämnen är alkaloider, eterolja och vitamin C. [3]

Annan användning[redigera | redigera wikitext]

Buxbom används sedan Thomas Bewicks innovation av trästickstekniken i slutet av 1700-talet som standardträ för xylografi på grund av dess hårdhet. Man utnyttjar då dess ändträ.

Galleri[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ McNarry, Donald: Shipbuilding in Miniature, London 1982 (nytryck av bok från 1955), samt McCaffery, Lloyd, Ships in Miniature, London 1988
  2. ^ Wigander, Millan (1976). Farliga växter. Stockholm: Almqvist & Wiksell Förlag. Sid. 51. ISBN 91-20-04445-3 
  3. ^ Örtmedicin och växtmagi, Reader’s Digest AB, 1983

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]