Hoppa till innehållet

C-band (NATO)

Från Wikipedia
C-band (NATO)
Frekvensområde500 – 1000 MHz
Våglängdsområde0,6 – 0,3 m
Relaterade bandUHF (ITU / IEEE)

C-bandet är en föråldrad beteckning för radiofrekvenser från 500 till 1000 MHz (ekvivalent med våglängder mellan 0,6 och 0,3 m) som framförallt användes under den kalla krigsperioden. Sedan 1992 är frekvenstilldelning och -beteckning reglerad av NATO Joint Civil/Military Frequency Agreement (NJFA).[1] För att identifiera militära radiospektrala krav, exempelvis för planering av krishantering, utbildning, elektronisk krigföring eller i militära operationer, är emellertid detta system fortfarande i bruk.

NATO-BOKSTAVSBAND RUNDRADIOBAND
GAMMAL NOMENKLATUR NY NOMENKLATUR
BANDFREKVENS (MHz) BANDFREKVENS (MHz)
A0 – 250 I100 – 150 Band I
47 – 68 MHz (TV)
Band II
87,5 – 108 MHz (FM)
G150 – 225 Band III
174 – 230 MHz (TV)
B250 – 500 P225 – 390
C500 – 1 000 L390 – 1 550 Band IV
470 – 582 MHz (TV)
Band V
582 – 862 MHz (TV)
D1 000 – 2 000 S1 550 – 3 900
E2 000 – 3 000
F3 000 – 4 000
G4 000 – 6 000 C3 900 – 6 200
H6 000 – 8 000 X6 200 – 10 900
I8 000 – 10 000
J10 000 – 20 000 Ku10 900 – 20 000
K20 000 – 40 000 Ka20 000 – 36 000
L40 000 – 60 000 Q36 000 – 46 000
V46 000 – 56 000
M60 000 – 100 000 W56 000 – 100 000
USA-MILITÄR / SACLANT
N100 000 – 200 000
O100 000 – 200 000
  1. ”NATO Joint Civil/Military Frequency Agreement (NJFA)”. Arkiverad från originalet den 4 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160304102758/http://www.akos-rs.si/files/Zakonodaja/Direktive_in_priporocila/mednarodni_sporazumi/CM-Ag.pdf. Läst 4 juli 2017.  PDF