Hoppa till innehållet

Carl Fredrik Furtenbach

Från Wikipedia
(Omdirigerad från C.F. Furtenbach)
Carl Fredrik Furtenbach
Född29 maj 1766
Stockholm, Sverige
Död8 juli 1834 (68 år)
BegravningsplatsArvidsjaur
NationalitetSvensk
EtnicitetSvensk
MedborgarskapSverige
UtbildningJurist, Uppsala universitet
Yrke/uppdragHäradshövding
Känd förGrundare av Ytterstfors såg
Ytterstfors

Byskeälven
Den här artikeln är en del i serien om Ytterstfors:
Bolag
Ytterstfors AB · AB Ytterstfors-Munksund · Munksunds AB
Bruk och anläggningar
Ytterstfors såg · Ytterstfors glasbruk · Ytterstfors kanal · Ytterstfors träsliperi · Ytterstfors elektriska såg · Ytterstfors linbana
Personer
Fredrik Holmström · Mikael Lindemark · Carl Fredrik Furtenbach · Johan Degerman · Anders Markstedt · Eric Lindemark · Fredrik Bergenholtz · Nils Ringstrand · Egil Unander-Scharin
Övrigt
Ytterstfors bruksförsamling · Ytterstfors brukskyrka · Ytterstfors herrgård
Se även
SCA · Handelsbanken · Ivar Kreuger

Carl Fredrik Furtenbach, född 29 maj 1766 i Stockholm,[1] död 8 juli 1834,[2] var en svensk häradshövding.[3][4]

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Furtenbach studerade juridik vid Uppsala universitet.[5] Efter några år vid Svea hovrätt fick han 1792 tjänst som häradshövding vid Västerbottens södra kontrakts domsaga. Han efterträdde då sin farbror Carl Jöran Furtenbach.[5] Farbrodern avled 1792 och änkan Märta Helena Örnberg avled 1799, varefter Furtenbach tog hand om deras son Carl Olof Furtenbach.[6]

Furtenbach var en av de som grundade Ytterstfors såg[7] 1796. Han var även med och grundade sågen i Holmfors och hade planer på att förverkliga ett tredje sågverk högre upp längst Byskeälven, något som aldrig blev verklighet.[2]

Efter att ha vanskött sitt arbete så mer eller mindre tvingades han att pensionera sig 1831. Tre år senare avled han.[5]

Under 1790-talet köpte Furtenbach ett flertal hemman på södra sidan av Skellefteälven som han slog samman till Hedensbyn no 13 Carlgård. Där förlängde han en äldre timmerbyggnad,[8] Carlgård,[2] som är Skellefteås äldsta träbyggnad.[8] Därefter anlade han gården innan han flyttade till inlandet.[2] Gården förlorade han efter att ha blivit svårt skuldsatt efter "vidlyftiga affärer".[5]

År 1783 gifte han sig med Anna Sophia Wedenberg.[1] Makan avled 1812 och två år efter hennes död gifte han om sig med sin hushållerska Anna Sophia Colldin.[1] Han är begravd i Arvidsjaurs församling.[2]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Lundström, Ulf (2008). ”10. Några gårdar i Skellefteå socken” (PDF). Människor och miljöer i Skelleftebygden under 1800-talet. sid. 683. ISBN 978-91-976487-3-8. https://sparfran10000ar.se/wp-content/uploads/M%25C3%25A4nniskor-o-milj%25C3%25B6er-i-Skellefte%25C3%25A5-2.-U.-Lundstr%25C3%25B6m_liten.pdf  Arkiverad 27 maj 2022 hämtat från the Wayback Machine.
  2. ^ [a b c d e] ”Fördjupning”. Skellefteå museum. https://skellefteamuseum.se/utstallning/storsia/upplysning-1730-1845/sagverksinvesterare/fordjupning-sagverksinvesterare. Läst 22 juli 2023. 
  3. ^ Nyström, C. (1940). ”Blad ur Bureå-industriens äldre historia”. Västerbotten (Västerbottens museum): sid. 88. Arkiverad från originalet den 22 juli 2023. https://web.archive.org/web/20230722210153/https://www.vbm.se/wp-content/uploads/2017/09/1940.pdf. Läst 22 juli 2023. 
  4. ^ Trolle Önnerfors, E.. Domsagohistorik Skellefteå tingsrätt. sid. 4–5. https://www.bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/show/bilaga/showDokument.raa%3Bjsessionid%3D2DEDE69AA037B9B25BE5CE665724BB34%3FdokumentId%3D21000001424980%26thumbnail%3Dfalse. 
  5. ^ [a b c d] Lundmark, Lennart (2012-04-02). Stulet land: svensk makt på samisk mark. Ordfront. ISBN 978-91-7441-382-3. https://books.google.se/books?id=9fR4sk7PSQsC&pg=PT99&lpg=PT99&dq=Furtenbach+h%C3%A4radsh%C3%B6vding&source=bl&ots=w3IsDxp5aC&sig=ACfU3U1MByK2O6KYIkqdMjxA7iY5KsR8sQ&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwjF5ImwoKOAAxWOcvEDHVNBAKE4FBDoAXoECAYQAg#v=onepage&q=Furtenbach%20h%C3%A4radsh%C3%B6vding&f=false. Läst 22 juli 2023 
  6. ^ ”Sevärt längs Hälsans stig - PDF Gratis nedladdning”. docplayer.se. https://docplayer.se/15834595-Sevart-langs-halsans-stig.html. Läst 23 juli 2023. 
  7. ^ ”Ytterstfors såg”. Skellefteå museum. https://samlingar.skellefteamuseum.se/individuals/show/8661. Läst 22 juli 2023. 
  8. ^ [a b] ”Nyklassicism”. Skellefteå museum. https://skellefteamuseum.se/utstallning/storsia/upplysning-1730-1845/nyklassicism. Läst 22 juli 2023. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]