Arvidsjaur

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Arvidsjaur
Tätort
Arvidsjaurs kyrka.
Land Sverige Sverige
Landskap Lappland
Län Norrbottens län
Kommun Arvidsjaurs kommun
Distrikt Arvidsjaurs distrikt
Koordinater 65°35′N 19°10′Ö / 65.583°N 19.167°Ö / 65.583; 19.167
Area 427 ha (2015)[1]
Folkmängd 4 655 (2015)[1]
Befolkningstäthet 10,9 inv./ha
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Tätortskod T8516[2]
GeoNames 2725136
Arvidsjaurs läge i Norrbottens län
Red pog.svg
Arvidsjaurs läge i Norrbottens län
Wikimedia Commons: Arvidsjaur

Arvidsjaur (umesamiska Árviesjávrrie, sydsamiska Aerviesjaevrie)[3] är en tätort i Lappland och centralort i Arvidsjaurs kommun, Norrbottens län. Arvidsjaur är beläget 11 mil söder om polcirkeln och 16 mil väster om Luleå, i mellersta Lappland och tillhör Norrbottens län.

Arvidsjaur är ett stort center för Europas bilindustri, som under vinterhalvåret utför biltester i vintermiljö. Det bedrivs också en större turistverksamhet med skoterfärder, vandring och fiske. I samhället finns det en skidanläggning vid Prästberget, och utanför tätorten finns Vittjåkk skidanläggning. Arvidsjaur är även bas för Arméns Jägarbataljon (tidigare Norrlands Dragonregemente, 1980–1994)

Ortnamnet[redigera | redigera wikitext]

Arvidsjaur är en försvenskning av det umesamiska ordet árviesjávrrie, härlett av árvies (”givmild” eller ”den som ger rikligt”) och jávrrie (”sjö”), och syftande på fisket i den närbelägna sjön med samma namn. Aruens järff by var 1607 namnet på den sameby, invid vilken Arvidsjaurs kyrka uppfördes.[källa behövs]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Rester av en boplats från stenåldern hittades vid kanten av en låg sandudde. [källa behövs] Platsen är numera nästan helt vattentäckt under högvatten, men var under stenåldern ett samhälle eller en boplats. Flera eldhärdar samt skörbrända stenar är vad som återstår av den. Fera äldre fynd har gjorts i Arvidsjaur, som till exempel skapämnen, bitar av kvartsit, ett förarbete till pilspets samt flera färdigtillverkade spetsar, stenklubbor, skrapor och förarbeten till dessa, 220 avslag samt djurben från deras föda. När sjön Lappträsk skulle sänkas hittades fem fiskekrokar tillverkade av ben och daterade från stenåldern. Nära den platsen har även en stenyxa hittats. Nära Fiskträskbäckens utlopp i Storavan har en pilspets av skiffer hittats i sjösanden med spetsen riktad nedåt. En boplats till har hittats vid Brännträsk med rikt fyndmaterial. Förutom ben i mängder har man hittat skrapor, sextusen avslag, redskap, benföremål, yxor, bitar av harts, förarbeten, skivor och kärnor av flinta, ben, skiffer, sandsten med mera. En välbevarad, men rostangripen, järnkniv från vikingatiden har hittats. Den hittades på en tredje mindre stenåldersboplats, tillsammans med avslag, restprodukter och kvarts.[källa behövs]

Arvidsjaur var och är kyrkby i Arvidsjaurs socken. Den 25 oktober 1895 inrättades i Arvidsjaurs landskommun Arvidsjaurs kyrkostads municipalsamhälle. Namnet förkortades den 7 september 1951 till Arvidsjaurs municipalsamhälle.[4] Municipalsamhället upphörde vid utgången av år 1962.

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Den av Statistiska centralbyrån avgränsade tätorten Arvidsjaur med gränserna från tätortsavgränsningen 2015.
Befolkningsutvecklingen i Arvidsjaur 1900–2015[5][6][7][8][9][10][11][12]
År Folkmängd Areal (ha)
1900
  
345
1950
  
2 482 ##
1960
  
2 908 236
1965
  
3 189 297
1970
  
3 541 327
1975
  
4 194 340
1980
  
4 903 418
1990
  
5 260 461
1995
  
5 087 451
2000
  
4 735 451
2005
  
4 644 453
2010
  
4 635 467
2015
  
4 655 427
Anm.:
 † Befolkning runt ett municipalsamhälle 1900.
 ## Som tätort/befolkningsagglomeration 1920–1950.

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Landsväg[redigera | redigera wikitext]

Orten ligger vid E45 (Inlandsvägen) och Riksväg 95 (Silvervägen).

Flygplats[redigera | redigera wikitext]

Flygplatsen Arvidsjaur Airport, som har ICAP-status, ligger några kilometer utanför tätorten, och därifrån går det dagliga turer till Stockholm. Det går charterflyg från Tyskland på vintern som försörjer den omfattande biltestverksamheten i regionen.

Järnväg[redigera | redigera wikitext]

Genom Arvidsjaur går Inlandsbanan. Arvidsjaur är också ena ändpunkten för tvärbanan mot Jörn. På denna linje finns idag inte mycket trafik, men förslag finns på att åter börja köra godstrafik längs hela banan. Delen närmast Arvidsjaur används redan av Storstockholms lokaltrafik för provkörningar av tunnelbanevagnar i vinterföre.

I Arvidsjaur finns Arvidsjaurs Järnvägsförening, som sommartid ordnar turer med ånglok mellan Arvidsjaur och Slagnäs.

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

I Arvidsjaur bedrevs tidigare under ett antal år flygförarutbildning på gymnasienivå. Flygutbildningen var förlagd på halvtid på Arvidsjaur flygplats och drevs kommersiellt av flygskolan Scandinavian Aviation Academy. En begränsad satsning på flygledarutbildning började år 2008.

Arvidsjaur är dessutom säte för norrlandsjägarna, numera Arméns jägarbataljon.

Storstämningshelgen i Arvidsjaur[redigera | redigera wikitext]

Storstämningshelgen är en folkfest i Arvidsjaur som firas sista helgen i augusti varje år. Då använder ägarna till kåtorna i centrala Arvidsjaur sina kåtor.

I media[redigera | redigera wikitext]

I spelserien Mercenaries förekommer en karaktär vid namn Mattias Nilsson som är född och uppvuxen i Arvidsjaur och tjänstgjort vid regementet K4 som fjälljägare. Hans röst görs av Peter Stormare i spelet.

Kända personer som bott/bor i Arvidsjaur[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Statistikdatabasen : Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2015, Statistiska centralbyrån, läs online, läst: 23 november 2016
  2. ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, Statistiska centralbyrån, läs online, läst: 6 november 2013
  3. ^ ”Sametinget.se Sydsamiska ortnamn. http://www.sametinget.se/7548. Läst 13 september 2014. 
  4. ^ [http://www.scb.se/Pages/List____322986.aspx SCB: Folkmängden inom administrativa områden den 31 december 1951 s. 49 anm. till Norrbottens län fotnot 6
  5. ^ Folkräkningen 31 december 1900. Statistisk tidskrift 1903. häft: 129-130. Kungliga statistiska centralbyrån.
  6. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 19 maj 1952. sid. 237. http://www.webcitation.org/6T09ZkyrB. Läst 24 december 2016 
  7. ^ Statistiska meddelanden Be 1967:21 Tätorternas areal och folkmängd 1960 och 1965. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1967-09-22. sid. 82 
  8. ^ Statistiska meddelanden Be 1972:11 Tätorternas areal och folkmängd 1965 och 1970. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 17 november 1972. sid. 75 
  9. ^ (PDF) Folk- och bostadsräkningen 1975, Del 2:4, Utveckling mellan 1970 och 1975. Tätorternas areal och folkmängd.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1977. sid. 46. http://www.webcitation.org/6atarNDGu. Läst 24 december 2016 
  10. ^ (PDF) Folk- och bostadsräkningen 1980 Del 2:3, Tätorternas areal och folkmängd, utveckling mellan 1975 och 1980. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1984-06-29. sid. 57. http://www.webcitation.org/6VbOaXwnN. Läst 24 december 2016 
  11. ^ (PDF) Tätorter 1990, Befolkning och areal i tätorter och glesbygd; Reviderade uppgifter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 26 februari 1992. sid. 54. http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2000I02/MI38SM9201.pdf. Läst 24 december 2016 
  12. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2015”. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=b285018a-ec55-4aa1-8740-29e588410a4e. Läst 24 december 2016. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]