Carl Fredrik Furtenbach

Från Wikipedia
Carl Fredrik Furtenbach
Född29 maj 1766
Stockholm, Sverige
Död8 juli 1834 (68 år)
BegravningsplatsArvidsjaur
NationalitetSvensk
EtnicitetSvensk
MedborgarskapSverige
UtbildningJurist, Uppsala universitet
Yrke/uppdragHäradshövding
Känd förGrundare av Ytterstfors såg
Ytterstfors

Byskeälven
Den här artikeln är en del i serien om Ytterstfors:
Bolag
Ytterstfors AB · AB Ytterstfors-Munksund · Munksunds AB
Bruk och anläggningar
Ytterstfors såg · Ytterstfors glasbruk · Ytterstfors kanal · Ytterstfors träsliperi · Ytterstfors elektriska såg · Ytterstfors linbana
Personer
Fredrik Holmström · Mikael Lindemark · Carl Fredrik Furtenbach · Johan Degerman · Anders Markstedt · Eric Lindemark · Fredrik Bergenholtz · Nils Ringstrand · Egil Unander-Scharin
Övrigt
Ytterstfors bruksförsamling · Ytterstfors brukskyrka · Ytterstfors herrgård
Se även
SCA · Handelsbanken · Ivar Kreuger

Carl Fredrik Furtenbach, född 29 maj 1766 i Stockholm,[1] död 8 juli 1834,[2] var en svensk häradshövding.[3][4]

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Furtenbach studerade juridik vid Uppsala universitet.[5] Efter några år vid Svea hovrätt fick han 1792 tjänst som häradshövding vid Västerbottens södra kontrakts domsaga. Han efterträdde då sin farbror Carl Jöran Furtenbach.[5] Farbrodern avled 1792 och dennes maka, Märta Helena Örnberg, avled 1799 varefter Furtenbach tog hand om deras barn Carl Olof Furtenbach (f. 1792).[6]

Furtenbach var en av de som grundade Ytterstfors såg[7] 1796. Han var även med och grundade sågen i Holmfors och hade planer på att förverkliga ett tredje sågverk högre upp längst Byskeälven, något som aldrig blev verklighet.[2]

Efter att ha vanskött sitt arbete så mer eller mindre tvingades han att pensionera sig 1831. Tre år senare avled han.[5]

Under 1790-talet köpte Furtenbach ett flertal hemman på södra sidan av Skellefteälven som han slog samman till Hedensbyn no 13 Carlgård. Där förlängde han en äldre timmerbyggnad,[8] Carlgård,[2] som är Skellefteås äldsta träbyggnad.[8] Därefter anlade han gården innan han flyttade till inlandet.[2] Gården förlorade han efter att ha blivit svårt skuldsatt efter "vidlyftiga affärer".[5]

År 1783 gifte han sig med Anna Sophia Wedenberg.[1] Makan avled 1812 och två år efter hennes död gifte han om sig med sin hushållerska Anna Sophia Colldin.[1] Han är begravd i Arvidsjaurs församling.[2]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Lundström, Ulf (2008). ”10. Några gårdar i Skellefteå socken” (PDF). Människor och miljöer i Skelleftebygden under 1800-talet. sid. 683. ISBN 978-91-976487-3-8. https://sparfran10000ar.se/wp-content/uploads/M%25C3%25A4nniskor-o-milj%25C3%25B6er-i-Skellefte%25C3%25A5-2.-U.-Lundstr%25C3%25B6m_liten.pdf  Arkiverad 27 maj 2022 hämtat från the Wayback Machine.
  2. ^ [a b c d e] ”Fördjupning”. Skellefteå museum. https://skellefteamuseum.se/utstallning/storsia/upplysning-1730-1845/sagverksinvesterare/fordjupning-sagverksinvesterare. Läst 22 juli 2023. 
  3. ^ Nyström, C. (1940). ”Blad ur Bureå-industriens äldre historia”. Västerbotten (Västerbottens museum): sid. 88. Arkiverad från originalet den 22 juli 2023. https://web.archive.org/web/20230722210153/https://www.vbm.se/wp-content/uploads/2017/09/1940.pdf. Läst 22 juli 2023. 
  4. ^ Trolle Önnerfors, E.. Domsagohistorik Skellefteå tingsrätt. sid. 4–5. https://www.bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/show/bilaga/showDokument.raa%3Bjsessionid%3D2DEDE69AA037B9B25BE5CE665724BB34%3FdokumentId%3D21000001424980%26thumbnail%3Dfalse. 
  5. ^ [a b c d] Lundmark, Lennart (2012-04-02). Stulet land: svensk makt på samisk mark. Ordfront. ISBN 978-91-7441-382-3. https://books.google.se/books?id=9fR4sk7PSQsC&pg=PT99&lpg=PT99&dq=Furtenbach+h%C3%A4radsh%C3%B6vding&source=bl&ots=w3IsDxp5aC&sig=ACfU3U1MByK2O6KYIkqdMjxA7iY5KsR8sQ&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwjF5ImwoKOAAxWOcvEDHVNBAKE4FBDoAXoECAYQAg#v=onepage&q=Furtenbach%20h%C3%A4radsh%C3%B6vding&f=false. Läst 22 juli 2023 
  6. ^ ”Sevärt längs Hälsans stig - PDF Gratis nedladdning”. docplayer.se. https://docplayer.se/15834595-Sevart-langs-halsans-stig.html. Läst 23 juli 2023. 
  7. ^ ”Ytterstfors såg”. Skellefteå museum. https://samlingar.skellefteamuseum.se/individuals/show/8661. Läst 22 juli 2023. 
  8. ^ [a b] ”Nyklassicism”. Skellefteå museum. https://skellefteamuseum.se/utstallning/storsia/upplysning-1730-1845/nyklassicism. Läst 22 juli 2023. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]