Hoppa till innehållet

Carl Josua Wretholm

Från Wikipedia

Carl Josua Wretholm, född 8 november 1802 i Strängnäs, död 31 augusti 1866 i Haparanda, var en svensk läkare.[1]

Wretholms far Anders Johan Wretholm etablerade sig som tryckerifaktor i Härnösand. Därför kom familjen till Ångermanland och Wretholm utexaminerades från Härnösands gymnasium 1823. År 1824 blev han student vid Uppsala universitet, där han blev medicine kandidat 1832, medicine licentiat 1834[2] och medicine doktor 1835; år 1836 examinerades han som kirurgie magister vid Collegium medicum. Wretholm var tillförordnad extra provinsialläkare i Västerbottens lappmarker 1835–1837 och då stationerad i Lycksele. År 1837 blev han den första provinsialläkaren i det nyinrättade Haparanda provinsialläkardistrikt, först som tillförordnad och från 1844 som ordinarie.[3] Med ett kortare avbrott för tjänstgöring i Östersund år 1848 stannade han på posten till sin död. Från 1862 var Wretholm även läkare vid det 1861 öppnade lasarettet i Haparanda. Han blev 1866 ett av kolerans första dödsoffer i den epidemi som då grasserade på orten med ett trettiotal avlidna.[4]

Wretholm var riddare av Vasaorden.[5] Han gifte sig 1839 med Maria Lovisa Callmeijer,[6] som var köpmansdotter från Uleåborg. Makarna fick flera barn.

  • Johan Fredrik Sacklén, Sveriges läkare-historia, ifrån konung Gustaf I:s till närvarande tid, nytt supplementhäfte, 1853, s. 418
  1. ^ Reinhold Odencrants, Haparanda 100 år, 1943, s. 300f.
  2. ^ Härnösands gymnasiematrikel https://digital.ub.umu.se/relation/489649
  3. ^ Svenskt porträttgalleri https://runeberg.org/spg/13/0496.html
  4. ^ Olof Hederyd, Tornedalens historia 3 Haparanda efter 1809, s. 159
  5. ^ Sveriges och Norges stats-kalender 1864 https://runeberg.org/sonkal/1864/0411.html
  6. ^ Haparanda kyrkoarkiv. Husförhörslängd 1859–1866 https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/C0034718_00076#?c=&m=&s=&cv=75&xywh=-1488%2C-28%2C8876%2C4932