Cassinörn

Från Wikipedia
(Omdirigerad från Cassins örn)
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Cassinörn
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Cassin's Hawk-Eagle - Ghana.jpg
Cassinörn i Ghana
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningHökfåglar
Accipitriformes
FamiljHökartade rovfåglar
Accipitridae
SläkteAquila
ArtCassinörn
A. africana
Vetenskapligt namn
§ Aquila africana
AuktorCassin, 1865
Synonymer
  • Spizaetus africanus
  • Hieraeetus africanus
  • Cassins tofsörn
  • Cassins örn
Hitta fler artiklar om fåglar med

Cassinörn[2] (Aquila africana) är en afrikansk fågel i familjen hökartade rovfåglar inom ordningen hökfåglar.[3]

Utseende[redigera | redigera wikitext]

Cassinörn är en relativt liten svartvit örn, 50-61 centimeter, som liknar fläckörn (Hieraaetus ayresii). Den har dock svarta vingundersidor och mestadels vit ofläckad undersida.[4] Formen på vingarna är också typisk, smala längst in mot kroppen och sedan bredare armpennor, liknande klippörnen. Ungfågeln är mörkbrun ovan, med rostbrunt huvud och vit mörkfläckad undersida.[4] Lätet är ett ljust skrik.

Levnadssätt[redigera | redigera wikitext]

Fågeln lever ett tillbakadraget liv och ses sällan, oftast när den svävar över trädtopparna. Därför är dess beteende och ekologi dåligt känd.[5] Boet byggs av smågrenar med färska blad i botten och placeras i trädkronor. Den lägger ett till två ägg mellan oktober och december i Ghana och Gabon och i december i Uganda. I maginnehållet av insamlade exemplar har man funnit fåglar och.[6]

Utbredning och systematik[redigera | redigera wikitext]

Fågeln förekommer i regnskogsområden i västra och centrala Afrika,[3] från Sierra Leone österut till västra Uganda söderut genom Kongobäckenet till norra Angola.[5] Den lever i trädkronor, skogskanter och ungskog[4].

Tidigare placerades arten i släktet Spizaetus men genetiska studier visar att den är nära släkt med örnarna i Aquila.[7]

Status[redigera | redigera wikitext]

Fågelns världspopulation uppskattas till mellan 1.000 och 10.000 individer. Den tros minska i antal på grund av förstörelse av dess levnadsmiljö.[8] Internationella naturvårdsunionen IUCN bedömer dock att det inte sker tillräckligt fort eller att populationen är tillräckligt liten för att arten ska kategoriseras som hotad.[1] Den placeras därför i kategorin livskraftig.[1]

Namn[redigera | redigera wikitext]

Fågelns svenska namn hedrar John Cassin som först beskrev arten.[9] Den har tidigare på svenska kallats Cassins örn eller Cassins tofsörn.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Birdlife International 2012 Aquila africana Från: IUCN 2014. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2014.3 www.iucnredlist.org. Läst 2014-12-21.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2018) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2018-02-14
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 <http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download>, läst 2014-12-12
  4. ^ [a b c] Sinclair, Ian & Ryan, Peter (2003) Birds of Africa south of the Sahara, Struik, Cape Town.
  5. ^ [a b] Kemp, Alan; Kemp, Meg (1998). SASOL Birds of Prey of Africa and its Islands. New Holland. sid. 102-103. ISBN 1 85974 100 2 
  6. ^ ”Cassin's Hawk Eagle - Aquila africana. The Eagle Directory. http://www.eagledirectory.org/species/cassins_hawk_eagle.html. Läst 31 oktober 2016. 
  7. ^ Helbig AJ, Kocum A, Seibold I & Braun MJ (2005) A multi-gene phylogeny of aquiline eagles (Aves: Accipitriformes) reveals extensive paraphyly at the genus level. Molecular phylogenetics and evolution 35(1):147-164 Smithsonian Librares (Noia 64 mimetypes pdf.png PDF)
  8. ^ Ferguson-Lees, J. and Christie, D.A. 2001. Raptors of the world. Christopher Helm, London.
  9. ^ Beolens, Bo; Watkins, Michael (2003). Whose Bird? Men and Women Commemorated in the Common Names of Birds. London: Christopher Helm. sid. 357–358 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]