Sierra Leone

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Republic of Sierra Leone
Republiken Sierra Leone
Flagga Statsvapen
ValspråkUnity - Freedom - Justice
(Enighet - frihet - rättvisa)
Nationalsång: High We Exalt Thee, Realm of the Free
Huvudstad
(även största stad)
Freetown
Officiellt språk engelska[1]
Demonym sierraleonier[2]
Statsskick republik
 -  President Julius Maada Bio
 -  Regeringschef Jacob Jusu Saffa
Självständighet från Storbritannien 
 -  Erkänd 27 april 1961 
Area
 -  Totalt 71 740 km² (116:e)
 -  Vatten (%) 0,2%
Befolkning
 -  2015 års uppskattning 7 092 113[3] (105:a)
 -  Befolkningstäthet 98,9 inv./km² (85:e)
BNP (PPP) 2022 års beräkning
 -  Totalt 16,277 miljarder USD[4] (156:e)
 -  Per capita 1 958 USD[4] (186:e)
BNP (nominell) 2022 års beräkning
 -  Totalt 4,268 miljarder USD[4] (170:e)
 -  Per capita 513 USD[4] (213:e)
HDI (2018) 0,438[5] (181:a)
Valuta leone (SLL)
Tidszon UTC
Topografi
 -  Högsta punkt Loma Mansa (Bintimani), 1 948 m ö.h.
 -  Längsta flod Moafloden
Nationaldag 27 april
Nationalitetsmärke WAL
Landskod SL, SLE, 694
Toppdomän .sl
Landsnummer 232

Sierra Leone, formellt Republiken Sierra Leone[2] (engelska: Republic of Sierra Leone), är en stat i Västafrika. Den gränsar till Guinea i norr och Liberia i söder och med Atlanten vid kust i väst.[3]

Den näst största staden heter Bo.[6]

Namn[redigera | redigera wikitext]

Under 1400-talet började portugisiska sjöfarare besöka området. Då invandrade också de flesta folkslagen till Sierra Leone. Landet fick sitt namn efter Lejonbergen, av portugiserna kallade Serra Lyoa, vid floden Rokel.[7]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Kolonialstyre[redigera | redigera wikitext]

När Storbritannien började agera mot slavhandeln i slutet av 1700-talet grundades Sierra Leones Freetown som en fristad för befriade eller förrymda slavar.[källa behövs] År 1787 grundades också landets första missionsskolor i Freetown.[7]

År 1808 blev kustlandet ett brittiskt protektorat[ifrågasatt uppgift] och[källa behövs]år 1896 blev inlandet brittiskt protektorat. År 1924 blev kolonin och protektoratet enat.[7]

Självständigheten[redigera | redigera wikitext]

Sierra Leone blev självständigt från Storbritannien den 27 april 1961[7] inom brittiska samväldet.[källa behövs]

Landets första år blev emellertid kaotiska och oroliga och präglades av militärkupper och politisk instabilitet.[7] Dock var landets två första val, år 1962 och 1967 fria och demokratiska.[8]

I parlamentsvalet 1968 segrade Siaka Stevens och hans parti All People's Congress (APC). En militärkupp genomfördes, men misslyckades och det blev således maktskifte.[7]

Under ledning av Stevens ändrades landets konstitution 1971 och landet blev republik.[7] Därmed trädde landet ut ur brittiska samväldet. Under de 14 åren som följde styrde Stevens landet som diktator och[källa behövs] år 1978 blev Sierra Leone en auktoritär enpartistat. År 1985 drog sig Stevens tillbaka från makten.[7]

En återgång till flerpartisystem var planerad till början av 1990-talet, men en militärkupp år 1992 kom emellan. Landet hade därefter militärstyre fram till en ny militärkupp år 1996. Val kunde ändå hållas år 1996.[7]

Åren 1991-2002 rasade ett blodigt inbördeskrig mellan regeringen och Revolutionära enhetsfronten (Revolutionary United Front, RUF). Det resulterade i tiotusentals döda. Mer än två miljoner människor (över en tredjedel av befolkningen) har flytt, ofta till grannländerna.[källa behövs]

Fred uppnåddes slutligen 2002[7] men Förenta nationerna och ett flertal andra länder har fredsbevarande styrkor på plats, Världsbanken har bidragit med pengar och man har demobiliserat och avväpnat både RUF och andra grupper. [källa behövs]

I maj 2002 hölls allmänna val. Sannings- och försoningsprocesser har hållits för att ena landet. Flera personer som var ledande under inbördeskriget har avlidit, mördats, tvingats i exil eller dömts till fängelse. Valen har efter 2002 har varit fredliga, med få anmärkningar från valobservatörer, och 2010 upphävdes de sista sanktionerna mot landet.[7]

Geografi[redigera | redigera wikitext]

Topografi (Terräng)[redigera | redigera wikitext]

År 2018 bestod 56 % av marken av jordbruksmark och 37,5% av skog.[8]

Hydrografi (Dränering)[redigera | redigera wikitext]

I och med att landet gränsar till Atlanten har man en 400 kilometer lång kustremsa,[8] varav en stor del är stränder med turistpotential.[källa behövs] Floden Niger flyter genom landet.[8]

Klimat[redigera | redigera wikitext]

Klimatet är tropiskt, vilket innebär att det är varmt och fuktigt.[7]

Regnperiod infaller mellan maj och oktober. I öst är nederbörden cirka 2000 mm medan höglandet har nederbörd upp mot 3800 mm per år.[7]

Längs kusten kan årsnederbörden uppgå till 4950 mm, vilket är bland den hödta nederbörden på den västraafrikanska kusten.[8]

Mellan regnperioderna blåser den torra, sandmättade vinden harmattan[7] från Sahara.[8] Medeltemperaturen ligger på mellan 24 och 28 °C.[7]

Växt- och djurliv (Flora och fauna)[redigera | redigera wikitext]

Naturskydd (Miljöproblem)[redigera | redigera wikitext]

Den snabba befolkningstillväxten sätter Sierra Leones miljö under press.

Följden är överfiske, överavverkning av timmer, utvidgning av betesmark och slash-and-burn jordbruk. Detta har resulterat i avskogning, utmattning av marken och översvämningar. Dessutom förlust av biologisk mångfald, luftföroreningar och vattenföroreningar.[8]

Styre och politik[redigera | redigera wikitext]

Författning och styre[redigera | redigera wikitext]

Presidenten, som även är regeringschef, utses i direkta val vart femte år, samtidigt med parlamentsvalen.

Sierra Leones parlament har 124 platser, med ledamöter valda på fem år. 112 av dem utses i allmänna val, av de övriga tolv utses en vardera av hövdingarna i landets tolv administrativa distrikt.

Den senaste konstitutionen trädde ikraft 1 oktober 1991.[8]

Sierra Leones konstitution tillåter religionsfrihet. Regeringen främjar lagen om religionsfrihet, och tillåter inga missbruk mot den.[källa behövs]

Administrativ indelning[redigera | redigera wikitext]

Detta avsnitt är en sammanfattning av Sierra Leones provinser och Sierra Leones distrikt.
Sierra Leone

Sierra Leone är indelat fyra provinser North West Province, Northern, Eastern och Southern samt en area Western Area.[8]Provinserna delas vidare upp i sexton distrikt, vilka i sin tur delas upp i hövdingadömen (engelska:Chiefdoms).[9] Det gäller dock inte området Western som delas in i wards.[10]

Politik[redigera | redigera wikitext]

Vid valet 2007 valdes Ernest Bai Koroma från Hela folkets kongress till president. Fem år senare återvaldes han med 58,7 procent av rösterna (utmanaren Julius Maada Bio fick 37,4 procent)[11]. År 2018 efterträddes Koroma av Julius Maada Bio på presidentposten.

I parlamentsvalet 2007 vann Hela folkets kongress (APC) 59 av de 112 mandaten, Sierra Leones folkparti (SLPP) fick 43 platser och Folkrörelsen för demokratisk förändring erövrade 10 platser. Sierra Leone återgång till fred och viss stabilitet var i mycket en följd av FN:s storsatsning på att göra slut på kriget.[källa behövs]

Rättsväsen (Juridik)[redigera | redigera wikitext]

Rättsväsendet består av Högsta domstolen, Hovrätt och lokala domstolar. Dessa har jurisdiktion i alla civilrättsliga straffrättsliga och konstitutionella frågor. Rättssystemet är en blandning av brittisk lagstiftning och sedvanerätt.[8]

Internationella relationer[redigera | redigera wikitext]

2022 har Sierra medlemskap i följande Internationella organisationer:

ACP, AfDB, Afrikanska unionen, C, ECOWAS, EITI (adjungerad), FAO, G-77, IAEA, IBRD, ICAO, ICCt, ICRM, IDA, IDB, IFAD, IFC, IFRCS, IHO (väntande medlem), ILO, Internationella valutafonden, IMO, Interpol, IOC, IOM, IPU, ISO (korrespondent), ITU, ITUC (NGOs), MIGA, MINUSMA, NAM, OIC, OPCW, Förenta Nationerna, UNAMID, UNCTAD, Unesco, UNIDO, UNIFIL, UNISFA, UNSOM, UNWTO, UPU, WCO, WFTU (NGOs), WHO, WIPO, WMO, WTO. [8]

Försvar[redigera | redigera wikitext]

Militärtjänsten var år 2021 frivillig för dom mellan 18 och 29 år. Även kvinnor hade rätt att tjänstgöra.[8]

Sierra Leones styrkor har ett försvar som lyder under ett och samma kommando. Detta inkluderade år 2021 landstyrkor, marina styrkor och en luftvinge. Tillgången till försvarsmateriel är begränsat och budgeten minimerad till 0,5 % av BNP för år 2020. Samma år hade militären cirka 9000 anställda.[8]

Ekonomi och infrastruktur[redigera | redigera wikitext]

Sierra Leone är ett mycket fattigt land, med enorma skillnader i inkomst mellan rika och fattiga. Det finns naturtillgångar, men dessa utnyttjas inte helt, på grund av att det tidigare inbördeskriget förhindrat en ekonomisk och social utveckling. Det finns planer på att starta gruvdriften igen. En stor del av landets inkomster kommer från diamant- och bauxitgruvorna.[källa behövs][ifrågasatt uppgift]

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Jord- och skogsbruk, fiske[redigera | redigera wikitext]

Nästan 66 % av befolkningen livnär sig på jordbruket. Dels genom odling, men många håller även kreatur. Under inbördeskriget slog jordbruket in i det närmast ut, men har under perioden år 2010-2019 växt med nästan 4 % per år.[12]

Energi och råvaror[redigera | redigera wikitext]

Se även: Konfliktdiamant

2016 var landet självförsörjande på elektricitet men exporterade heller ingen elektricitet. 51 %av kapaciteten kom från vattenkraft, 26 % från andra förnybara källor, 23 % från fossila bränslen och 0 % från kärnkraft.[8]

Sierra Leone har naturtillgångar av diamant, järnmalm, bauxit, rutil, titanmalm, guld och krom.[8][7]

Industri[redigera | redigera wikitext]

Under 1960-talet hjälpte staten till att bygga upp en industri för konsumtionsvaror. Detta för att minska importen.

Industrin förföll dock under 1970-talet på grund av bland annat ständiga strömavbrott, usla kommunikationer och vattenbrist.

Under inbördeskriget på 1990-talet förstördes eller plundrades den kvarvarande industrin.[13]

Infrastruktur[redigera | redigera wikitext]

Utbildning och forskning[redigera | redigera wikitext]

Utbildningen är obligatorisk och består av sexårig primärskola, sexårig sekundärskola och universitet. Dessa är statliga. Även om skolan är obligatorisk är det få som går i skolan, i synnerhet efter att utbildningssystemet havererade i samband med inbördeskriget år 1991-2002. Utöver den statliga utbildningen finns även koranskolor samt ett mindre antal privata skolor.[7]

Befolkning[redigera | redigera wikitext]

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Statistik[redigera | redigera wikitext]

Sierra Leones demografi
Bo-City-Sierra-Leone.jpg
Befolkning6 807 277 (2021 est.)
Befolkningsförändring2,44 % (2021 est.)
Födelsetal32,2 födslar/1000 invånare (2022 est.)
Dödstal9,32 dödsfall/1000 invånare (2022 est.)
Förväntad levnadslängd60,19 år (2021 est.)
Summerad fruktsamhet4,58 barn/kvinna (2021 est.)
Spädbarnsdödlighet65,34 dödsfall/1000 levande födslar (2021 est.)
Migrationsnetto-0,96 migranter/1000 invånare (2021 est.)
Åldersfördelning
0–14 år41,38 % (2020 est.)
15–64 år54,93 % (2020 est.)
Källa: World Factbook (2022) https://www.cia.gov/the-world-factbook/countries/sierra-leone/#people-and-society

Befolkningens medianålder: 19,1 år (2020)[8]

Minoriteter[redigera | redigera wikitext]

Befolkning: 20 stammar (Temne 35,4 %, Mende 30,8 %, Limba 8,8 %, Kono 4,3 %, Korankoh 4 %, Fullah 3,8 %, Mandingo 2,8%, Loko 2%, Sherbro 1,9%, andra 5%), Kreoler 1,2 % (ättlingar till befriade slavar från Jamaica som bosatte sig kring Freetown i slutet av 1700-talet) samt flyktingar från senaste inbördeskriget i Liberia. (2019)[8]

Sociala förhållanden[redigera | redigera wikitext]

Sierra Leones befolkning är ung. Mer än 40 % beräknades år 2020 vara under 14 år. Kvinnorna föder barn i tidig ålder, genomsnittsåldern 2019 var 19,1 år, och familjerna eftersträvar många barn, i genomsnitt har varje kvinna fött 5 barn. Befolkningstillväxten begränsas dock av den höga barna- och mödradödligheten i Sierra Leone. T.ex. var spädbarnsdödligheten 6,5% år 2021. Dödligheten bland dessa grupper kan härledas till bland annat brist på rent vatten, könsstympning och bristande tillgång till vård.[8]

Hemliga sällskap[redigera | redigera wikitext]

I Sierra Leone, liksom i Liberia och Guinea, finns de hemliga samfunden poro, för män, och sande, för kvinnor. Samfunden har en tydlig hierarkisk struktur och leds av zóo-ŋa- medicinmän- som anses besitta övernaturliga krafter.

Alla som tillhör ett landsbygdssamfund blir invigda i samfunden genom en övergångsritual vid övergången från barn till vuxen. Övergångsritual kan vara från några dagar till flera år. Exkluderande är personer med psykiskt funktionshinder, psykisk sjukdom och personer som inte genomgått övergångsritualen. Kristna och muslimer är välkomna in sällskapen.

Övergångsritualen består av en bushskola där pojkar rituella blir slukade av "skogsanden" eller "djävulen" (ŋamù) och flickor slukas av dess kvinnliga motsvarighet, zèγele- både flickor och pojkar blir därefter ärrade för att visa att de genomgått ritualen. Pojkar blir omskurna och flickor blir könsstympade. Det ingår också utbildning, pojkar lär sig om stamhistoria, krigföring, hantverk, jordbruk och medicin medan flickor lär sig om hushållskunnande, jordbruk, barnuppfostran och medicin. Medlemmar svär på sitt liv att hålla sällskapets hemligheter endast inom sällskapen.[14]

Språk[redigera | redigera wikitext]

Språk: engelska (officiellt, men talas endast av en minoritet), mende (i söder), temne (i norr), krio (engelsk-baserad kreolska, förstås av 95 % av befolkningen men talas endast som förstaspårk av cirka 10 %)[8]

Religion[redigera | redigera wikitext]

Religiös tillhörighet: muslimer 60 %, kristna 30 %, inhemska religioner 10 %

Religion i Sierra Leone
Religion Procent
Islam
  
65 %
Kristendom
  
30 %
Inhemska religioner
  
5 %

De flesta invånarna i Sierra Leone är muslimer, vilka beräknas utgöra 60 procent av landets population. 30 procent av invånarna är kristna och 10 % utövar inhemska religioner. Den religiösa mångfalden har till skillnad från många andra afrikanska länder sällan eller aldrig lett till några konflikter.

Hälsa, övriga befolkningsdata[redigera | redigera wikitext]

Ett stort hälsoproblem är hiv/aids. 2020 beräknades 1,5 % av den vuxna befolkningen (80 000 personer) vara smittad.[8]

Kultur[redigera | redigera wikitext]

Massmedier[redigera | redigera wikitext]

Radio och television[redigera | redigera wikitext]

1 statligt ägd TV-kanal och 1 statligt ägd radiokanal. Flera privata TV-kanaler och radiostationer.[8]

Konstarter[redigera | redigera wikitext]

Musik och dans[redigera | redigera wikitext]

Musiken i Sierra Leone är en blandning av inhemsk och fransk musik. Maringa är en inhemsk musikstil som består av en akustisk gitarr och percussion. Maringan har under senare tid beblandats med pop, afrikansk musik, funk och soul till en ny musikstil. Olika sorter jazz är populära. Likt många andra afrikanska länder har västerländska musikstilar som rap och dancehall börjat bli populära, och det särskilt i Sierra Leone eftersom inbördeskriget har fått den traditionella musiken att minska i popularitet. Nigerianska artister är mycket populära, bland annat R&B och hiphop-duon P-Square.[källa behövs]

Traditioner[redigera | redigera wikitext]

Matkultur[redigera | redigera wikitext]

Den huvudsakliga stapelvaran i Sierra Leone är ris, vilket av vissa äts två gånger om dagen. Ett populärt ordspråk lyder "If I haven't had my rice, I haven't eaten today" (svenska: Om jag inte har fått mitt ris, har jag inte ätit idag). Till ris serveras ofta grytor. Riset rullas då ihop till en boll. Det är bara kvinnorna som tillagar maten, och ofta äter män och kvinnor skilda från varandra. Man äter vanligtvis med händerna, och bara med högerhanden. Vänsterhanden anses oren. Man skall inte prata medan man äter då det anses visa på bristande respekt för maten, och det anses vara ohyfsat att luta sig mot den vänstra handen. Man dricker först efter måltiden, och då oftast vatten.[15]

Idrott[redigera | redigera wikitext]

-

Internationella rankningar[redigera | redigera wikitext]

Organisation Undersökning Rankning
Heritage Foundation/The Wall Street Journal Index of Economic Freedom 2019 167 av 180
Reportrar utan gränser Pressfrihetsindex 2019 86 av 180
Transparency International Korruptionsindex 2018 129 av 180
FN:s utvecklingsprogram Human Development Index 2018 181 av 189

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Utrikespolitiska institutet
  2. ^ [a b] (PDF) Utrikes namnbok: Svenska myndigheter, organisationer, titlar, EU-organ och länder på engelska, tyska, franska, spanska, finska och ryska (9., rev. uppl.). Utrikesdepartementet, Regeringskansliet. 2013. sid. 95. http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/41146. Läst 2 november 2014  Arkiverad 6 oktober 2014 hämtat från the Wayback Machine.[död länk]
  3. ^ [a b] (2016). 2015 Population and Housing Census Final Results.Statistics Sierra Leone. Läst 6 juli 2017. Arkiverad 15 september 2017 hämtat från the Wayback Machine.
  4. ^ [a b c d] ”World Economic Outlook database: April 2022” (på engelska). Internationella valutafonden. https://www.imf.org/en/Publications/WEO/weo-database/2022/April/weo-report?c=512,914,612,171,614,311,213,911,314,193,122,912,313,419,513,316,913,124,339,638,514,218,963,616,223,516,918,748,618,624,522,622,156,626,628,228,924,233,632,636,634,238,662,960,423,935,128,611,321,243,248,469,253,642,643,939,734,644,819,172,132,646,648,915,134,652,174,328,258,656,654,336,263,268,532,944,176,534,536,429,433,178,436,136,343,158,439,916,664,826,542,967,443,917,544,941,446,666,668,672,946,137,546,674,676,548,556,678,181,867,682,684,273,868,921,948,943,686,688,518,728,836,558,138,196,278,692,694,962,142,449,564,565,283,853,288,293,566,964,182,359,453,968,922,714,862,135,716,456,722,942,718,724,576,936,961,813,726,199,733,184,524,361,362,364,732,366,144,146,463,528,923,738,578,537,742,866,369,744,186,925,869,746,926,466,112,111,298,927,846,299,582,487,474,754,698,&s=PPPPC,&sy=2022&ey=2022&ssm=0&scsm=1&scc=0&ssd=1&ssc=0&sic=0&sort=country&ds=.&br=1. Läst 2 augusti 2022. 
  5. ^ ”Human Development Report 2019” (på engelska) (Noia 64 mimetypes pdf.png PDF). United Nations Development Programme. sid. 300-303. Arkiverad från originalet den 16 april 2020. https://web.archive.org/web/20200416080801/http://hdr.undp.org/sites/default/files/hdr2019.pdf. Läst 7 januari 2019. 
  6. ^ ”Population of Cities in Sierra Leone (2021)” (på engelska). Worldpopulationreview.com. https://worldpopulationreview.com/countries/cities/sierra-leone. Läst 2 april 2022. 
  7. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q] ”Sierra Leone - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/sierra-leone. Läst 14 februari 2022. 
  8. ^ [a b c d e f g h i j k l m n o p q r s t u] Sierra Leone” (på engelska). The World Factbook (Central Intelligence Agency). 2022-02-04. https://www.cia.gov/the-world-factbook/countries/sierra-leone/. Läst 14 februari 2022. 
  9. ^ Sierra Leone - Government and society. Encyclopædia Britannica. Läst 7 juli 2017.
  10. ^ Sierra Leone: Administrative Division. Citypopulation.de. Läst 7 juli 2017.
  11. ^ ”Sierra Leone valde om president”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/nyheter/varlden/sierra-leone-valde-om-president/. Läst 19 mars 2015. 
  12. ^ ”Sierra Leone – Jordbruk”. www.ui.se. https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/afrika/sierra-leone/jordbruk/. Läst 14 februari 2022. 
  13. ^ ”Sierra Leone – Industri”. www.ui.se. https://www.ui.se/landguiden/lander-och-omraden/afrika/sierra-leone/industri/. Läst 14 februari 2022. 
  14. ^ Utlendingsforvaltningens fagenhet for landinformasjon (Landinfo) (30 mars 2010). Liberia-Sierra Leone: Poro/sande og andre “hemmelige samfunn”. Utlendingsforvaltningens fagenhet for landinformasjon (Landinfo). https://landinfo.no/wp-content/uploads/2018/03/Liberia-Sierra-Leone-Poro-sande-og-andre-%25E2%2580%259Chemmelige-samfunn%25E2%2580%259D-30032010.pdf. 
  15. ^ ”Cuisine and Etiquette in Sierra Leone” (på engelska). Peace Corps. Arkiverad från originalet den 28 maj 2010. https://web.archive.org/web/20100528085755/http://www.peacecorps.gov/wws/stories/stories.cfm?psid=111. Läst 23 november 2009. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]