Centralpalatset, Stockholm

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Ej att förväxla med Citypalatset.
Centralpalatset vid Tegelbacken.
Centralpalatset i kvällsljus, december 2010.

Centralpalatset är en byggnad i stadsdelen Norrmalm i centrala Stockholm med adress Tegelbacken 2, med fasader mot Jakobsgatan, Fredsgatan och Rödbodtorget. Byggnaden upptar hela kvarteret Röda bodarna. Arkitekt var Ernst Stenhammar och huset byggdes under åren 1896-98, förändrad takvåning och påbyggnad 1929-31 genom arkitekt Sven Markelius. På platsen återfanns tidigare Keyserska huset.

Centralpalatset är en av de byggnader som används av Regeringskansliet. Under en period var det säte för Miljödepartementet men sedan 2015 har delar av Utrikesdepartementet lokaliserats i huset. I bottenvåningen finns den japanska restaurangen Seikoen.

Arkitektur[redigera | redigera wikitext]

Planritning, bottenvåning (1897).
Gatuskylt "Tegelbacken" i jugend.

Centralpalatset var Stockholms första moderna affärs- och kontorshus med sin stomkonstruktion redovisad i fasaden efter amerikanskt mönster.

Under början av 1800-talet utvecklades i Europa användandet av järnkonstruktioner i byggnadssammanhang, vilket ledde till en för den tiden helt nyskapande arkitektur lämplig för höghus. En väsentlig förutsättning var att husen byggdes kring ett skelett av horisontella och vertikala stålbalkar som nitades eller svetsades ihop och också fick sitt uttryck i fasadutformningen. En i USA mycket utnyttjad teknik. I Sverige blev Centralpalatset ett av de första exemplen på byggnader byggda med denna teknik.

Husets bärande fasadpelare är klädda med Vätögranit i bottenvåningen och engelsk sandsten i övrigt. Reliefer och friskulpturer i fasaden visar bilder ur arbetslivet. Runt huset löper balkonger med räcken av svartmålat smide. Husets mjukt avrundade hörn har enkla växtornament i jugendstil, till och med gatuskyltarna är formgivna i lekfull jugend. Först på planritningen upptäcker man att Centralpalatsets fyra fasader har olika längd. På byggnadens plan från 1897 märks en genomgående passage från Tegelbacken till Rödbodtorget och i husets kärna anordnades två trapphus med vardera två hissar samt fyra ljusschakt. Hissarna som installerades hade för övrigt fungerat som minarethissar vid Industrihallen på Allmänna konst- och industriutställningen 1897.[1]


Under åren 1929 till 1931 byggdes ytterligare två våningar ritade av arkitekt Sven Markelius. Denna tillbyggnad med sina två avtrappade takvåningar ansluter med sina funktionalistiska former väl till kontorshusens karaktärer.

Genom Statens fastighetsverk avslutades i november 2006 ett miljöanpassat ombyggnadsprojekt av Centralpalatset.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Abrahamsson, Åke (2004). Stockholm - En utopisk historia. Stockholm: Prisma. ISBN 91-518-4264-5 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]