Tegelbacken

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Tegelbacken 2010 sedd från Centralbron.

Tegelbacken är en trafikplatsNorrmalm i centrala Stockholm, nära Vasagatan och Centralbron. Vid Tegelbacken förbinds biltrafik till och från bland annat Centralbron (Nynäsvägen), Vasabron (Gamla stan), Norr Mälarstrand (Kungsholmen, Essingeleden), Klarastrandsleden (Uppsalavägen) och Klaratunneln (Stockholms city).

Områdets historia[redigera | redigera wikitext]

Tegelbacksviadukten ca 1950.
Tegelbacken på 1930-talet.
"Tegelbackseländet" på sena 1940-talet.

Tegelbackseländet[redigera | redigera wikitext]

Området från nuvarande Centralpalatset till Stadshusbron kallades 1848 Tegelhamnen. När Stockholms centralstation och Vasabron byggdes i slutet av 1800-talet, fick platsen en central roll. År 1877 drogs spårvagnslinjen till Tegelbacken, varvid en mycket trafikerad plankorsning mellan järnväg, spårväg och bil- och cykeltrafik uppstod. Så föddes begreppet “Tegelbackseländet”, eftersom järnvägsbommarna stängde av trafiken flera gånger i timmen vilket gav upphov till stor irritation hos resenärerna, särskilt i rusningstid. Dock fanns från början en underfart för mindre fordon vid sidan av spårvagnsspåren. Den irriterande trafiksituationen försvann delvis vid slutet av 1940-talet då en viadukt för spårvagns- och gatutrafik byggdes över järnvägen. Vid högertrafikomläggningen den 3 september 1967 öppnades nuvarande Tegelbacken med den planskilda korsningen mellan tunnelbana, järnväg och gatutrafik.

Spårvägslinjer mot västra förortena[redigera | redigera wikitext]

Spårvagnslinjerna 11, 12 och 13 utgick från Tegelbacken mot västra förorterna och hade en vändslinga som gick runt Kronprinsens stall[1] som stod mitt på torget och som hade fyra våningar och innehöll två kaféer, Cirkeln och Tysta Mari. I ett tidigare skede gick vändslingan runt Centralpalatset (med hållplats på Rödbodtorget[2]).

Klarakvarteren[redigera | redigera wikitext]

Norr om torget låg Klarakvarteren med Stockholms tidningskvarter närmast Tegelbacken. Dagens Nyheter, Stockholmstidningen, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och många andra mindre och ibland kortlivade publikationer hade sina redaktioner där vilket medförde att restauranger som Tennstopet blev samlingspunkt för många journalister och andra skribenter. Idag är enda spåret från tidningstiden Aftonbladetbyggnadens gamla klocka som satts upp på det på platsen senare uppförda AMF-huset. Journalisthaken lever vidare till namnet i andra stadsdelar. Tysta Mari har lämnat spår i form av gångvägen Tysta Marigången som binder samman Klara Västra Kyrkogata med Tegelbacken.

Norrmalmsregleringen[redigera | redigera wikitext]

Att Sveavägen skulle knytas ihop med den framtida Centralbron bestämdes redan 1945 inom ramen för Norrmalmsregleringen. Det gjorde trafikföringen ännu mera komplicerad. Den besvärliga korsningen järnväg/gatutrafik vid Tegelbacken hade engagerat många av dåtidens renommerade arkitekter, bland annat lämnade Tage William-Olsson (mannen bakom Slussens fyrklöverbladslösning) olika idéskisser. I princip blev det dock gatukontorets förslag till stadsplan för Nedre Norrmalm från 1943 som utfördes.[3]

Tegelbacken idag[redigera | redigera wikitext]

Tegelbacken och järnvägskorsningen, 2012.

"Tegelbackseländet" varade till högertrafikomläggningen (“dagen H“) den 3 september 1967. Då öppnades nuvarande Tegelbacken och den planskilda korsningen mellan tunnelbana, järnväg och gatutrafik. Samtidigt försvann spårvagnarna från Stockholms gatubild och Järnvägsparken hade krympt betydligt.

Den tidigare bebyggelsen runt torget utom Centralpalatset kom att rivas och ersättas av kontorshus och hotell. Kronprinsens stall från 1783 revs och Hotell Sheraton byggdes i hörnet av Vasagatan med entré mot Tegelbacken. Revisionsföretaget KPMG är hyresgäster i Sheratons grannbyggnad vid Tegelbackens norra sida. I Centralpalatsets bottenvåning fanns under många år Sveriges första japanska restaurang, Seikoen.

Tegelbacken i musik och litteratur[redigera | redigera wikitext]

Tegelbacken har lämnat vissa avtryck i kulturen. Platsen är central i Balladen om det stora slagsmålet på Tegelbacken av Olle Adolphson om "grabbarna från Eken som gick till Tegelbacken för att skipa rätt", och har därför prytts med en av Stockholms litterära skyltar; förutom Olle Adolphson själv har även Siw Malmkvist gjort en klassisk inspelning av visan. Den fiktive detektiven Ture Sventon med kontor ett par kvarter bort i hörnet Drottninggatan och Jakobsgatan inhandlade sina temlorRotas konditori på Tegelbacken. I kentlåten LSD, någon? på skivan Tillbaka till samtiden nämns Tegelbacken i raden Blåljus vid Tegelbacken//Våren är här.

Byggnader och verksamheter[redigera | redigera wikitext]

Historiskt

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Mustang”. Forumet Stinsen. http://www.stinsensforum.se/board/mustang-t3078-120.html. 
  2. ^ File:Rödbotorget 1931.jpg
  3. ^ Byggmästaren (22): sid. 344–345. 1943. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]