Miljödepartementet
 |
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2022-01) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
| Miljödepartementet | |
 | |
| Underordnad | Regeringskansliet |
|---|---|
| Organisationstyp | Departement |
| Kommun | Stockholm |
| Län | Stockholm |
| Organisationsnr | 202100-3831 |
| Inrättad | 1 januari 1987 |
| Nedlagd | 31 december 2022 |
| Efterföljare | Klimat- och näringslivsdepartementet |
| Instruktion | SFS 1996:1515 (lagen.nu) |
Miljödepartementet (M)[1] var ett departement i det svenska regeringskansliet. Departementet lades ner efter regeringsskiftet år 2022, när den nytillträdda regeringen Kristersson flyttade miljöfrågorna till Klimat- och näringslivsdepartementet.[2] Miljödepartementet arbetade bland annat med frågor som rör minskade klimatutsläpp, en giftfri vardag, och att stärka den biologiska mångfalden på land och i vatten. Departementet ansvarade också för frågor som berörde kretslopp och avfall, strålsäkerhet, skydd och skötsel av värdefull natur samt internationellt miljösamarbete. De 16 nationella miljömålen var grunden för regeringens miljöpolitik och miljömålssystemet var den centrala, gemensamma plattformen för aktörer i det svenska miljöarbetet. Ett antal statliga myndigheter var knutna till departementets ansvarsområden. Departementet var beläget på Fredsgatan 6 i Stockholm.
Historia
[redigera | redigera wikitext]
Departementet inrättades den 1 januari 1987 som Miljö- och energidepartementet. Miljöfrågorna hade tidigare sorterat under Jordbruksdepartementet och energifrågorna under Industridepartementet. Den 15 maj 1990 återfördes energifrågorna till Industridepartementet, varför Miljö- och energidepartementet då också bytte namn till Miljödepartementet. Från den 1 december 1991 till den 31 december 1994 benämndes departementet Miljö- och naturresursdepartementet. Från den 1 januari 1995 till och med den 31 december 2004 kallades det åter Miljödepartementet. Mellan den 1 januari 2005 och den 31 december 2006 hette departementet Miljö- och samhällsbyggnadsdepartementet, eftersom den dåvarande statsministern Göran Persson genom detta departement ville förverkliga sin vision om "det gröna folkhemmet". Under denna period var departementet även ansvarigt för bostadsfrågor (före och efter under Finansdepartementet) och energifrågor (före och efter under Näringsdepartementet). Från den 1 januari 2007 hette departementet för tredje gången Miljödepartementet. Efter regeringen Löfven I:s tillträde bytte det åter namn den 1 januari 2015 till det ursprungliga Miljö- och energidepartmentet. 2019 återgick namnet ännu en gång till Miljödepartementet, då energifrågorna flyttades till det nyinrättade Infrastrukturdepartementet.
Kontroverser kring nedläggningen
[redigera | redigera wikitext]Den 18 oktober 2022 meddelades av regeringen Kristersson att Miljödepartementet skulle läggas ned vid årsskiftet[3], vilket också gjordes, och miljöfrågor hamnade istället under det nya Klimat- och näringslivsdepartementet med KD-ledaren Ebba Busch som chef. När beslutet om nedläggning blev känt stal aktivister från Greenpeace departementets entréskylt och sedan dess har organisationen använt den tillsammans med kända artister för att få uppmärksamhet kring vad de uppfattar bristande miljöpolitik från regeringen. Bland annat har skylten dykt upp när Stefan Sundström uppträdde i Allsång på Skansen, då Håkan Hellström spelade på WayOutWest, när First Aid Kit uppträdde i Globen och när Thåström uppträdde på Rosendal Garden Party.[4][5][6]
Statsråd
[redigera | redigera wikitext]Miljöministern har varit departementschef på Miljödepartementet sedan inrättandet 1987, bortsett från åren 2004-2006 då samhällsbyggnadsminister Mona Sahlin var departementschef och därmed överordnad statsrådet och miljöministern Lena Sommestad.
Miljöminister
[redigera | redigera wikitext]Övriga statsråd på Miljödepartementet
[redigera | redigera wikitext]| Namn | Befattning | Ämbetsperiod | Politisk tillhörighet | |
|---|---|---|---|---|
| Görel Thurdin | planminister | 1991–1994 | Centerpartiet | |
| Mona Sahlin | samhällsbyggnadsminister | 2004–2006 | Socialdemokraterna | |
| Ibrahim Baylan | energiminister | 3 oktober 2014–25 maj 2016 | Socialdemokraterna | |
Statssekreterare
[redigera | redigera wikitext]Statssekreterare hos miljöministern sedan 2014
[redigera | redigera wikitext]- Yvonne Ruwaida 2014–2016
- Göran Enander 2014–2015
- Gunvor G. Ericson 2015–2016 och 2019–2021
- Per Ängquist 2016–2019
- Eva Svedling 2019–2021
- Annika Jacobsson 2021–2021
- Anders Mankler 2021–2021
- Anders Grönvall 2021–2022
- Daniel Westlén 2022-[7]
Övriga statssekreterare på Miljödepartementet
[redigera | redigera wikitext]- Nils Vikmång 2014–2016, åt energiminister Ibrahim Baylan
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Nationalencyklopedin: Miljödepartementet hämtad 2011-01-28.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”Förordning (1996:1515) med instruktion för Regeringskansliet”. Sveriges Riksdag. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/forordning-19961515-med-instruktion-for_sfs-1996-1515. Läst 16 oktober 2018.
- ^ ”Nya regeringen lägger ner miljödepartementet”. Dagens Nyheter. 18 oktober 2022. https://www.dn.se/sverige/inget-miljodepartement-i-regeringsforklaringen/. Läst 19 oktober 2022.
- ^ ”Miljödepartementet försvinner till årsskiftet | Klotet i P1 - Val 2022”. sverigesradio.se. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/avsnitt/miljodepartementet-forsvinner-till-arsskiftet-klotet-i-p1. Läst 21 oktober 2022.
- ^ ”SVT:s ilska mot allsångskuppen: ”Inte ok””. Aftonbladet. 2 augusti 2023. https://www.aftonbladet.se/a/3EgpvP. Läst 6 juli 2024.
- ^ ”Håkan Hellströms tysta klimatkupp på scenen”. Aftonbladet. 13 augusti 2023. https://www.aftonbladet.se/a/abB6B4. Läst 6 juli 2024.
- ^ Marcus Andersson (20 augusti 2023). ”Hellström och First Aid Kit stöttar Greenpeace-kupp”. Omni. https://omni.se/a/O8JjxV. Läst 6 juli 2024.
- ^ Miljödepartementet., Sverige. (2007). Sweden's fourth national report under the Convention on Nuclear Safety : Swedish implementation of the obligations of the Convention. Ministry of the Environment, Regeringskansliet. ISBN 91-38-22794-0. OCLC 270945009. http://worldcat.org/oclc/270945009. Läst 19 oktober 2022
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||