Charlotte Perkins Gilman

Från Wikipedia
Charlotte Perkins Gilman
Född3 juli 1860[1][2][3]
Hartford[4], USA
Död17 augusti 1935[2][3][5] (75 år)
Pasadena, USA
Medborgare iUSA
SysselsättningPoet[4], konstnär[4], nationalekonom[4][6], kvinnosakspolitiker[4], redaktör[4], författare[7][8][9], filosof[4], sociolog, rösträttsaktivist
Noterbara verkDen gula tapeten[10]
MakeCharles Walter Stetson[4]
George Houghton Gilman
FöräldrarFrederic Beecher Perkins[4]
Mary Ann Fitch Westcott[11]
Utmärkelser
National Women's Hall of Fame (1994)[12]
Connecticut Women's Hall of Fame (1994)[13]
Namnteckning
Redigera Wikidata

Charlotte Perkins Gilman, född Perkins den 3 juli 1860 i Hartford, Connecticut, död 17 augusti 1935 i Pasadena, Kalifornien, var en amerikansk författare och feminist. Hon skrev romaner samt böcker om ekonomi och kvinnors yrkesarbete. Hennes mest berömda verk är Woman and Economics (1898). Idag finns ett stort intresse för hennes verk, som kommer ut i nyutgåvor. Hon gav ut tidskriften The Forerunner.

Feministiska nationalekonomins moder[redigera | redigera wikitext]

Gilman såg ojämlikheten mellan könen som ett resultat av den institutionella strukturen, inte något som berodde på biologiska faktorer. Förändringar av institutionerna kunde därför förbättra kvinnans ställning, samtidigt som de också gynnade samhället i stort. Hon föreslog i sina böcker mer jämlika äktenskap. Hon förutspådde också att barnuppfostran och annat oavlönat arbete i hemmen skulle utvecklas till marknadsbaserade tjänster. På grund av denna inriktning i hennes ekonomiska böcker betraktas hon idag av många som den feministiska nationalekonomins moder[14].

Samhälle och rastankar[redigera | redigera wikitext]

Gilman hade tankar kring ras som idag skulle ses som kontroversiella. Bland annat ansåg hon att invandrade i USA i många avseenden var underlägsna (inferior). Gilmans lösning var att svarta "under en viss grad av medborgarskap" - de som ej var "anständiga, självförsörjande och progressiva" skulle tas om hand av staten och förses med arbete.[15]

Bibliografi (urval)[redigera | redigera wikitext]

  • The yellow wallpaper (novell, 1892)
  • Women and economics (1898)
  • The home: its work and influence (1903)
    • Hemmet: dess verksamhet och inflytande (översättning Frigga Carlberg, Wahlström & Widstrand, 1907)
  • The man-made world, or, Our androcentric culture (1911)
    • Den av mannen skapade världen eller Vår maskulina kultur (översättning Alma Faustman, Norstedt, 1912)
  • Herland (roman, 1915)
    • Jungfrulandet: en feministisk vision (översättning Kerstin Gustafsson, Rabén & Sjögren, 1980)
    • Kvinnoland (översättning Emilia Fjeld, Ovipress, 2022)
  • The diaries of Charlotte Perkins Gilman (1994)

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Mary A Hill, Charlotte Perkins Gilman: The Making of a Radical Feminist, 1860-1896. Philadelphia: Temple U P 1980.
  • Määttä, Sylvia, Kön och evolution. Charlotte Perkins Gilmans feministiska utopier 1911-1916. Nora: Bokförlaget Nya Doxa 1997.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Charlotte Perkins Gilman, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] SNAC, Charlotte Perkins Gilman, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b c d e f g h i j] Virginia Blain, Isobel Grundy & Patricia Clements, The Feminist Companion to Literature in English : Women Writers from the Middle Ages to the Present, 1990, s. 427.[källa från Wikidata]
  5. ^ Find a Grave, Charlotte Anna Gilman, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  6. ^ A Biographical Dictionary of Women Economists, ISBN 1-85278-964-6.[källa från Wikidata]
  7. ^ American Women Writers : A Critical Reference Guide from Colonial Times to the Present, 1979.[källa från Wikidata]
  8. ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]
  9. ^ Nina Baym, Women Writers of the American West, 1833-1927.[källa från Wikidata]
  10. ^ läs online, openlibrary.org , läst: 4 mars 2017.[källa från Wikidata]
  11. ^ Leo van de Pas, Genealogics, 2003, läs online och läs online.[källa från Wikidata]
  12. ^ läs online, www.womenofthehall.org .[källa från Wikidata]
  13. ^ läs online, www.cwhf.org .[källa från Wikidata]
  14. ^ Forstater, Mathew, Lilla boken med stora tankar om Ekonomi, ICA bokförlag/Forma 2008
  15. ^ Artikel från The American Journal of Sociology http://www.expo98.msu.edu/people/Gilman.htm