Hoppa till innehållet

Christian Björk

Från Wikipedia
Christian Björk
Medborgare iSverige
Redigera Wikidata

Christian Björk, född 1976, är en svensk designhistoriker, författare och föreläsare med expertis om svensk arkitektur och konsthantverk.

Björk disputerade 2016 i konstvetenskap vid Stockholms universitet. I sin forskning tar han sig an olika skalor av 1900-talets gestaltade livsmiljöer, från de större stadsrummen till interiörer, möbler och konsthantverk. Björk har ett särskilt forskningsintresse för folkhemmets förorter, med bostäder, gröna offentliga rum och kulturella och kommersiella lokaler. I avhandlingen och flera artiklar undersöker han segregation i modernistiska stadsrum.

Åren 2018–2022 var han extern forskare vid Röhsska museet, vilket resulterade i en biografi om inredningsarkitekt Otto Schulz.[1]

Björk har medverkat i och skrivit flera populärvetenskapliga böcker om inredningsarkitektur, formgivning och konsthantverk. Han har bland annat skrivit om Nävfeqvarns Bruk som gjorde succé vid Jubileumsutställningen i Göteborg 1923 och världsutställningen i Paris 1925. Bruket anlitade många tidens främsta arkitekter och konstnärer, till exempel Gunnar Asplund, Folke Bensow, Olof Hult, Carl Hörvik, Sven Markelius, Erik Grate, Ivar Johnson och Anna Petrus. Näfveqvarns bruk bar fram tidens estetik "Swedish Grace" och satte svensk design på den internationella kartan. Björk har även skrivit om Firma Svenskt Tenns grundare Estrid Ericson[2], varit medförfattare i biografin om möbelarkitekten Axel Einar Hjorth[3] och redaktör för praktverken Swedish Grace[4][5][6] och Swedish Modern. Björks designhistoriska texter har även figurerat i utställningssammanhang[7].

Bibliografi i urval[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Swedish Grace Swedish Modern

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Nytt praktverk om Otto Schulz, en progressiv traditionalist utan like - Konstfack”. www.konstfack.se. https://www.konstfack.se/sv/Aktuellt/Nyheter-och-pressmeddelanden/2023/Nytt-praktverk-om-Otto-Schultz-en-progressiv-traditionalist-utan-like/. Läst 25 juni 2023. 
  2. ^ Kristofferson, Sara (24 mars 2012). ”Svensk designhistoria i nytt ljus”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/a/7c2f71af-b56c-3bf4-b036-691e4de61277/svensk-designhistoria-i-nytt-ljus. Läst 25 juni 2023. 
  3. ^ Poellinger, Clemens (5 februari 2009). ”Bortglömd formgivare hyllas med utställning”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/a/318f82a1-01da-33c1-acc0-26387e12ef8a/bortglomd-formgivare-hyllas-med-utstallning. Läst 25 juni 2023. 
  4. ^ ”Praktverk om gyllene epok”. gp.se. 29 december 2017. https://www.gp.se/1.4962846. Läst 25 juni 2023. 
  5. ^ Poellinger, Clemens (21 december 2017). ”Julklappstips: fem bästa böckerna just nu”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/a/9mO7Lr/julklappstips-fem-basta-bockerna-just-nu. Läst 25 juni 2023. 
  6. ^ ”Bokrecension: Brokiga praktverk om ett Sverige i formtopp”. Dagens Nyheter. 4 februari 2019. ISSN 1101-2447. https://www.dn.se/kultur-noje/konstrecensioner/bokrecension-brokiga-praktverk-om-ett-sverige-i-formtopp/. Läst 25 juni 2023. 
  7. ^ ”Utställning om Svenskt Tenn på grundaren Estrid Ericsons hemort”. Sveriges Radio. 19 september 2014. https://sverigesradio.se/artikel/5969717. Läst 25 juni 2023. 
  8. ^ ”Recension: Göteborgsformgivaren som mobbades av modernisterna”. gp.se. 4 februari 2023. https://www.gp.se/1.91430164. Läst 25 juni 2023.