Estrid Ericson

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Estrid Maria Ericson, född Erikson 16 september 1894 i Öregrund, död 1 december 1981, var en svensk formgivare och företagare.

Estrid Ericson växte upp i Hjo, där hennes far var källarmästare Adolf Erikson (död 1924), som ägde Stads- och badhotellet i Hjo. Hon utbildade sig till teckningslärare vid Tekniska skolan i Stockholm 1913–18, där hon var kurskamrat med Tyra Lundgren. Hon var teckningslärare i Hjo i en termin innan hon började arbeta först vid på Svensk Hemslöjd i Stockholm och 1920–24 som konsulent på heminredningsfirman Wikman och Wiklunds avdelning Vackrare vardagsvaror. Hon grundade Svenskt Tenn AB 1924 med en liten summa pengar som hon hade ärvt efter sin far, tillsammans med tennkonstnären Nils Fougstedt (1881-1954).[1] Hon drev sedan företaget till 1978. De första åren arbetade hon med att formge tenn. Hon samarbetade med bland andra Uno Åhrén, Björn Trägårdh (1908–98), Anna Petrus och, från 1934, med Josef Frank. År 1927 flyttade Svenskt Tenn från Smålandsgatan till nuvarande läge på Strandvägen i Stockholm, och där Estrid Ericson också hade sin egen lägenhet. Hon hade också från 1931 ett sommarhus, Tolvekarna, i Tyresö.

Under sina sista år i livet återgick Estrid Ericson till tennkonsten.

Hon gifte sig 1944 med sjökaptenen Sigfrid Ericson.

... hur ohämmat mångkulturell och okonventionell Ericsons smak var. Under Svenskt Tenns eklektiska formparaply samsas influenser av allt ifrån svensk allmoge, engelsk windsorstil och stram modernism till Mingbronser och kongolesisk batik, som i hennes älskade elefanttyg. ...denna vilda mix av stilar från när och fjärran, gammalt och nytt, högt och lågt... Att skapa en trivsam helhet av detta häftiga hopkok var Estrid Ericsons största konststycke.
Birgitta Rubin[2]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

Filmografi[redigera | redigera wikitext]

  • Estrid, film av John Tornblad och Johan Fågelström om Estrid Ericsons liv i Hjo under 20-talet, Affekt Film 2010

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Estrid Ericsons stiftelse, läst 2014-11-02
  2. ^ Dagens Nyheter Kultur 2 november 2014, sidan 30

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]