Estrid Ericson
| Estrid Ericson | |
 Estrid Ericson foto taget 1939 | |
| Född | 16 september 1894[1][2] Öregrund, Sverige |
|---|---|
| Död | 1 december 1981[3] (87 år) Stockholm, Sverige |
| Begravd | Hjo kyrka |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Formgivare och grundare av Svenskt Tenn |
| Make | Sigfrid Ericson |
| Redigera Wikidata | |
Estrid Maria Ericson, född Erikson den 16 september 1894 i Öregrunds församling, Uppsala län, död den 1 december 1981 i Stockholm, var en svensk formgivare, konsthantverkare och konstnärlig ledare och företagare. 1924 grundade Estrid Ericson inredningsföretaget och butiken Svenskt Tenn.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Estrid Ericson växte upp i tidigare Hotell Royal i Hjo, vid Vätterns västra strand, där hennes far Adolf Erikson (död 1924) drev hotellrörelse. Hon utbildade sig till teckningslärare vid Tekniska skolan i Stockholm 1913–1918, där hon var kurskamrat med bland andra Tyra Lundgren. Hon var teckningslärare i Hjo i en termin innan hon började arbeta först vid Svensk Hemslöjd i Stockholm och 1920–1924 som konsulent på heminredningsfirman Wikman och Wiklunds avdelning Vackrare vardagsvaror. Hon grundade Firma Svenskt Tenn AB 1924 med en liten summa pengar som hon hade ärvt efter sin far, tillsammans med tennkonstnären Nils Fougstedt (1881–1954) som sin närmaste medarbetare.[4] Estrid Ericson var 30 år gammal när hon startade Svenskt Tenn, endast ett par år efter att kvinnlig rösträtt infördes i Sverige.[5] Hon drev sedan företaget ända fram till 1978, och fortsatte även därefter som konstnärlig ledare.[6] De första åren arbetade hon med att formge tenn. Tenn ansåg på den tiden vara ett modernt alternativ till silver. Redan 1925 medverkade Svenskt Tenn på världsutställningen i Paris, Exposition internationale des arts décoratifs et industriels modernes. Firma Svenskt Tenn blev där tilldelad en guldmedalj för den design som visades upp i svenska paviljongen.[7] År 1927 flyttade Svenskt Tenn från Smålandsgatan till nuvarande läge på Strandvägen i Stockholm, och där Estrid Ericson också hade sin egen lägenhet. Det var i samband med flytten till våningen på Strandvägen 1930 som Estrid Ericsons intresse för hela inredningar växte, och den första möbelavdelningen öppnade i butiken på Strandvägen.[8] Hon hade också från 1931 ett sommarhus, Tolvekarna, i Tyresö. Härifrån tog hon med sig växter och blommor som användes i butikens miljöer. [9]
Estrid Ericson samarbetade med bland andra Uno Åhrén, Björn Trägårdh (1908–1998), Anna Petrus, Gunnar Asplund och, från 1934, med Josef Frank. Samarbetet med Josef Frank pågick i mer än tre decennier fram till Josef Franks död, 1967. Estrid Ericson och Josef Frank skapade den inredningsfilosofi som Svenskt Tenn senare blivit känt för. Filosofin spreds genom utställningar i och utanför Svenskt Tenns butik i Stockholm, deras egna hem, och via inredningsuppdrag runtom i världen. Josef Franks inredningsfilosofi ”accidentism” och Estrid Ericsons konstnärlighet inspirerar Svenskt Tenns arbete än idag.[8]
Under sina sista år i livet återgick Estrid Ericson till tennkonsten. Ett stort antal av hennes tennföremål och smycken finns fortfarande i Svenskt Tenns sortiment. Estrid Ericson formgav också mönstret Elefant som kommit att bli ett av Svenskt Tenns mest berömda kännetecken.[10]
År 1975 sålde Estrid Ericson Svenskt Tenn till den då nystartade stiftelsen, Kjell & Märta Beijers stiftelse, med syfte att låta företaget fortsätta existera för alltid. Stiftelsen är än idag företagets ägare. Överskottet från Svenskt Tenns verksamhet går till stiftelsens stöttande av bland annat medicinsk forskning.[8]
Hon gifte sig 1944 med sjökaptenen Sigfrid Ericson; hon är begravd på Hjo kyrkogård.
| ” | ... hur ohämmat mångkulturell och okonventionell Ericsons smak var. Under Svenskt Tenns eklektiska formparaply samsas influenser av allt ifrån svensk allmoge, engelsk windsorstil och stram modernism till Mingbronser och kongolesisk batik, som i hennes älskade elefanttyg. ...denna vilda mix av stilar från när och fjärran, gammalt och nytt, högt och lågt... Att skapa en trivsam helhet av detta häftiga hopkok var Estrid Ericsons största konststycke. | „ |
| – Birgitta Rubin[11] | ||
| ” | Hennes sätt att föra samman modernismens enkelhet med generöst mönstrade textiler och udda prydnadsföremål fungerar fortfarande som en inspirationskälla för många. Hon blandade friskt mellan nytt och gammalt och fyllde rummen med utvalda föremål från jordens alla hörn. | „ |
| – Röhsska museet[12] | ||
Estrid Ericsonskolan i Hjo, som stod klar 2022, är uppkallad efter henne.[13][14]
Bibliografi
[redigera | redigera wikitext]- Boman, Monica (red.): Estrid Ericson: Orkidé i vinterlandet. (1989.) Carlsson, 2000. ISBN 91-7203-924-8
- Björk, Christian: Estrid. Orosdi-Back, Stockholm 2011. ISBN 978-91-86593-14-8
- Lignell Du Rietz, Anita (2018). Skönhet till vardags: Estrid Ericson och Svenskt Tenn. Lorensvik Förlag. Libris 22653708. ISBN 978-91-639-4925-8
- Hedqvist, Hedvig (2023). Estrid Ericson. Stockholm: Norstedts. Libris j08fst00g2h05q3g. ISBN 9789113126555
- Strizler-Levine, Nina (red.) (2025). Svenskt tenn : interiors. London : Phaidion press. ISBN 9781838666880
Filmografi
[redigera | redigera wikitext]- Estrid, film av John Tornblad och Johan Fågelström om Estrid Ericsons liv i Hjo under 20-talet, Affekt Film 2010
Se även
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Öregrunds kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/ULA/11807/C/5 (1893-1894), bildid: F0000513_00015, födelse- och dopbok, läs online, läst: 31 mars 2019.[källa från Wikidata]
- ^ FemBios databas, FemBio-ID: 8980, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Find a Grave, Find A Grave-ID: 9536036, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Estrid Ericsons stiftelse, läst 2014-11-02
- ^ Jill Singer (1 november 2024). ”After 100 Years in Business, You Might Think You Know the Iconic Swedish Design Store Svenskt Tenn. You'd Be Wrong.” (på amerikansk engelska). Sight Unseen. https://www.sightunseen.com/2024/11/svenskt-tenn-a-philosophy-of-home-100th-anniversary-swedish-design/. Läst 3 september 2025.
- ^ ”Estrid Ericson”. Röhsska museet. https://rohsska.se/samlingen/formgivare/estrid-ericson/. Läst 3 september 2025.
- ^ Hedqvist, Hedvig (2023). Estrid Ericson: en biografi. Norstedts. ISBN 978-91-1-312655-5. Läst 3 september 2025
- ^ [a b c] Folke, Carl (2025). Nina Stritzler-Levine, Maria Veerasamy. red. Svenskt Tenn: Nina Stritzler-Levine with foreword by Maria Veerasamy. Phaidon. ISBN 978-1-83866-688-0. Läst 3 september 2025
- ^ Svenskt Tenn – A Philosophy of Home.. Utställningskatalog, Liljevalchs. 2024. ISBN 978-91-86011-71-0. https://liljevalchs.se/butiken/katalog-svenskt-tenn-a-philosophy-of-home-english/
- ^ ”Designikon: Det älskade elefantmönstret”. Houzz. https://www.houzz.se/magasin/stsetivw-vs~56648178. Läst 3 september 2025.
- ^ Dagens Nyheter, Kultur, 2 november 2014, sid. 30.
- ^ https://rohsska.se/samlingen/formgivare/estrid-ericson/
- ^ ”Estrid Ericsonskolan”. Hjo kommun. Arkiverad från originalet den 25 maj 2022. https://web.archive.org/web/20220525002100/https://hjo.se/bostad--miljo/byggprojekt/ny-f-6-skola/. Läst 23 mars 2022.
- ^ ”Estrid Ericsonskolan F-6”. hjo.se. https://hjo.se/forskola-och-skola/grundskola/grundskolor/estrid-ericsonskolan-f-6/. Läst 3 september 2025.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext].jpg)
|